Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Varningssignaler i flera år om etableringslotssystemet Foto: Linus Hallgren.
Riksrevisionen är bara en av flera myndigheter som riktat kritik mot kontrollen av etableringslotsar.

Varningssignaler i flera år om etableringslotssystemet

Etableringsreformen I förra veckan släckte Arbetsförmedlingen ner tjänsten etableringslots. Men granskande myndigheter har sett risker med bristande kontroller i flera år, utan att tillräckliga åtgärder vidtagits.
26 feb 2015

I förra veckan släckte Arbetsförmedlingen ner tjänsten etableringslots för nyanlända.

Misstänkt brottslighet handlar ofta om bostadsfrågan

Arbetsförmedlingen har följt upp 347 olika klagomål på etableringslotsar och i 28 procent av klagomålen fanns inslag av misstänkt brottslighet, många med koppling till bostadsfrågan på olika sätt.

Några typer av misstänkt brottslighet bland klagomålen:

11 misstänkta hot/mordhot

5 misstänkta utnyttjande av bidrag/betalningskrav

56 misstänkta brott mot folkbokföringslagen/försäljning av adresser

8 misstänkta bedrägerier/förfalskningar

 Källa: Arbetsförmedlingen.

+ Expandera

Med ovanligt dramatiska formuleringar i pressmeddelandet motiverade Arbetsförmedlingen stängningen med indikationer på olika former av oseriös och brottslig verksamhet, som bedrägeri, mutor, hot, utpressning och försäljning av folkbokföringsadresser.

–Det var inte helt oväntat, säger Alica Selmanovic Monokrousos på Riksrevisionen om beskedet från Arbetsförmedlingen.

Alica Selmanovic Monokrousos var projektledare för Riksrevisionens granskningsrapport om etableringslotsarna som kom i juni 2014, och som förde fram kritik mot bristerna i kontroll och uppföljning av lotsarna (mer om det längre ner i artikeln).

Men Riksrevisionen var inte först med att varna för bristerna. Arbetsförmedlingen har vid flera tillfällen, med början sommaren 2012, fått kritik för sitt sätt att hantera tjänsten etableringslotsar.

2012: Statskontoret såg risk för mutor

Redan innan etableringsreformen startade i december 2010 fick Statskontoret i uppdrag från regeringen att följa hur myndigheterna genomförde etableringsreformen. Så i juni 2012 – för drygt två och ett halvt år sedan – kom Statskontoret med en slutrapport om myndigheternas arbete ditintills med reformen.

Där konstateras:

”I Statskontorets intervjuer har det framkommit att vissa etableringslotsar lockar nyanlända med utfästelser om att de till exempel får en dator, mobiltelefon eller hyreskontrakt. Att nyanlända plötsligt vill byta etableringslots kan enligt några av de intervjuade mycket väl bero på att de har utlovats något sådant.”

Arbetsförmedlingens svar till Statskontoret var att man i ett nyhetsbrev i oktober 2011 hade informerat etableringslotsarna om regler för marknadsföring och bestickning.
”Myndigheten påpekar att otillbörlig marknadsföring följs upp via kvalitetsuppföljningar, bland annat i form av leverantörsdialoger.”
Dessa leverantörsdialoger ska visa sig vara bristfälliga när Riksrevisionen granskar Arbetsförmedlingens kontrollsystem två år senare.

2013: Konkurrensfördelar till oseriösa lotsar

Nästa rapport kom hösten 2013 från Konkurrensverket som granskade valfrihetssystemet inom Arbetsförmedlingen. Just tjänsten etableringslots var extra intressant för Konkurrensverket att följa upp eftersom det var första tjänsten inom arbetsmarknadspolitiken där LOV – lagen om valfrihet – användes.

Konkurrensverket skriver inledningsvis om etableringslotsarna att man är positiv till att LOV har införts i etableringsreformen. Men man är orolig över kvaliteten:

”Arbetsförmedlingens i delar otillräckliga uppföljningar av leverantörer kan emellertid medföra att uppställda kvalitetskrav inte följs upp, vilket i sin tur kan resultera i konkurrensfördelar för de företag som brister i dessa avseenden. Därtill finns en risk /…/ ytterst att förtroendet för Arbetsförmedlingens valfrihetssystem påverkas.”

Också här har Arbetsförmedlingen meddelat att man arbetar med frågan. Konkurrensverket skriver att Arbetsförmedlingen har aviserat att de kommer att justera den nuvarande uppföljningsmodellen och avslutar: ”Konkurrensverket välkomnar Arbetsförmedlingens fortsatta utvecklingsarbete …”

Riksrevisionen har omfattande kritik

I juni 2014 var det så dags för Riksrevisionen att komma med sin granskningsrapport om etableringslotsar.

Rapporten överlämnar en omfattande kritik till regeringen, och till den ansvariga myndigheten, av hur Arbetsförmedlingen brister i sina kontroller och uppföljningar, och beskriver hur arbetet att följa upp etableringslotsarna i praktiken ligger på enskilda handläggare som saknar tid och resurser, vilket Arbetsvärlden skrivit om tidigare.

Riksrevisionen kände redan från början till att Statskontoret flera år tidigare hade flaggat för lotsproblem. Enligt projektledaren Alica Selmanovic Monokrousos var det också en av anledningarna till Riksrevisionen gjorde en ordentlig granskning.

–Eftersom lotsarna bara var en liten del av den rapporten ville vi titta närmare på det.

Och återigen blev det tydligt att kvalitetssäkringen var bristfällig.

Riksrevisionen får inte granska företagen

När Riksrevisionen inledde sin granskning framkom att Arbetsförmedlingen redan hade inlett en intern översyn av kontrollerna av kompletterande aktörer.

–Men vi såg sedan i vår granskning att det fanns brister i hanteringen av just etableringslotsarna, och rekommenderade dem ändå att inte vänta utan att stärka den kvalitetssäkringen, säger Alica Selmanovic Monokrousos.

I de intervjuer som Riksrevisionen då gjorde med både deltagare och lotsföretag framkom att det fanns oseriösa leverantörer. Men att det skulle finnas grövre kriminalitet och hot var inget som Riksrevisionen fick bevis för då.

–Vi granskar bara utifrån myndighetens uppdrag, eftersom vi inte får granska privata aktörer alls. Vi får intervjua exempelvis lotsföretagen, men vi får inte granska dem närmare.

Vem är ansvarig för lotsföretagen?

–Arbetsförmedlingen, den upphandlande myndigheten, är ytterst ansvarig för de tjänsterna. När de upphandlar sker en granskning, sedan ska det vara en uppföljning av tjänsten.

Alica Selmanovic Monokrousos säger dock att det faktum att lotssystemet byggde på Lagen om valfrihet, LOV, gjorde att Arbetsförmedlingen fick ett svårare uppdrag.

–Enligt LOV kan vem som helst, som uppfyller grundläggande krav, bli leverantör. Det gör att det blir väldigt många leverantörer att kontrollera.

26 feb 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.