Moderaterna: Sänkt skatt och mindre bidrag
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson presenterade partiets vårmotion på en pressträff i Riksdagen den 2 maj.
Foto: Anders Wiklund / TT
Moderaterna vill satsa 38 miljarder kronor på det partiet kallar för välfärdens kärna, någonting som inkluderar satsningar på sjukvård, försvar, polis.
Samtidigt vill man genomföra skattesänkningar som enligt partiet innebär minskade intäkter för staten på 27 miljarder kronor. Skattesänkningarna inkluderar ett nytt jobbskatteavdrag på 22 miljarder kronor, höjd brytpunkt för statlig skatt och återinförande av ett utökat jobbskatteavdrag för äldre.
Utöver de här satsningarna skjuter partiet till 10 miljarder kronor i generella kommunbidrag för att tackla de långsiktiga demografiska effekterna som sätter press på den kommunala välfärden.
Att vi har ökande utgifter för välfärd är alldeles uppenbart.
Moderaterna utesluter heller inte att kommunerna kommer behöva mer hjälp under kommande år. SKL har i sin senaste prognos pekat på ett gap på 59 miljarder kronor mellan kommunernas intäkter och utgifter till år 2021.
En lösning på den här problematiken som Moderaterna ser är att minska utgifterna för olika ersättningar. Exempelvis vill partiet se skärpta krav för att beviljas försörjningsstöd.
– Att vi har ökande utgifter för välfärd är alldeles uppenbart. Då har man ett vägval. Stigande skatter som gör det mindre lönsamt att arbeta jämfört med att leva på bidrag eller att minska bidragskostnaderna och få fler att lämna bidragsberoende och komma in i arbete, säger Ulf Kristersson (M) på partiets presskonferens.
Centerpartiet: Timlön i nivå med studiemedlet
Centerpartiets ledare Annie Lööf och ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström presenterar partiets vårbudgetmotion den 27 april.
Foto: Jessica Gow / TT
Centerpartiet ger förslag på reformer för 2,2 miljarder i sin skuggbudget. Pengarna ska satsas på att öka tryggheten, bereda vägen för grön tillväxt och minska klyftorna i samhället.
Centerpartiet vill bland annat bekämpa ungdomsarbetslösheten genom att ge företag rätt att anställa till en timlön som motsvarar nivån för studiemedlet.
– Det kommer innebära en lön på ungefär 5 600 kronor för en gymnasieelev som blir lärling, säger Annie Lööf (C).
Partiet vill också femdubbla statsbidraget som ett företag får för att anställa en gymnasielärling, från 5 000 till 25 000 kronor.
400 miljoner kronor går till karriärtjänster för specialistsjuksköterskor
470 miljoner kronor ska satsas på utsatta områden, med ambitionen minska polisens lista över utsatta eller särskilt utsatta områden. Det är områden som kan kännetecknas av sociala problem och kriminell inverkan på lokalsamhället. Enligt en polisrapport från i vintras fanns 23 särskilt utsatta områden, 32 utsatta områden och 6 riskområden i Sverige.
– SD vill riva de här områdena. Statsministern klarar inte ens av att svara nej på en fråga om att skicka in militär eller inte i dessa områden. Vi möter detta med konkreta åtgärder som ger hopp, framtidstro och utveckling också i områden där andra gett upp, säger Emil Källström (C), ekonomiskpolitisk talesperson.
400 miljoner kronor går till karriärtjänster för specialistsjuksköterskor och 300 miljoner för att ge sjuksköterskor ska kunna utbilda sig till specialistsjuksköterska med full lön.
KD: 800 fler läkare
Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed och partiledare Ebba Busch Thor (KD) presenterar Kristdemokraternas budget den 26 april.
Foto: Pontus Lundahl / TT
Kristdemokraterna vill satsa 6,2 miljarder kronor per år på hemsjukvård för äldre. Pengarna ska gå till att finansiera team med bland annat undersköterskor, fysioterapeuter och demenssköterskor.
Till år 2021 vill partiet också tillföra 800 fler läkare i svensk sjukvård för att bekämpa vårdköerna.
Samtidigt vill partiet satsa på fler domstolar, närmare bestämt fem nya tingsrätter, en hovrätt och en ny kammarrätt.
Liberalerna: Nej till avdragsrätt för fackavgift
Liberalernas partiledare Jan BJörklund (L) och Mats Persson, ekonomiskpolitisk talesperson, presenterar partiets vårbudgetmotion under en pressträff i riksdagens presscenter den 24 april.
Foto: Henrik Montgomery / TT
Liberalernas skuggbudget innehåller satsningar på drygt 50 miljarder kronor, och inkluderar höjd brytpunkt för statlig skatt, slopad värnskatt och ett nej till avdragsrätt för fackavgifter. Knappt 3 miljarder satsas på integration, därav 376 miljoner kronor för införandet av Alliansens förslag om inträdesjobb. Liberalerna vill också införa en skattesänkning för personer som går från bidrag till arbete, en satsning om 300 miljoner kronor.
Det är dock skolan som får de största satsningarna i Liberalernas budget, nästan 10 miljarder kronor. Pengarna ska bland annat gå till höjda lärarlöner (4 miljarder), karriärtjänster i utanförskapsområden (600 miljoner), utökad skolplikt för nyanlända elever (1,5 miljarder) central rättning av nationella prov (300 miljoner) och fler speciallärare (300 miljoner).
SD: Slopad karensdag för vårdpersonal
Sverigedemokraternas partiledare Jimmy Åkesson presenterade partiets vårbudget på en pressträff i Riksdagen den 2 maj.
Foto: Anders Wiklund / TT
Sverigedemokraterna vill satsa på 7 000 fler poliser i Sverige och dessutom ge ett lönelyft till polisanställda på 6 000 kronor i månaden. Partiet räknar med att satsningen kommer kosta 7,5 miljarder kronor de kommande två åren. Sverigedemokraterna vill också stoppa Pensionsgruppens förslag om höjd pensionsålder.
Lönelyft till polisanställda på 6 000 kronor i månaden
Partiet vill öka anslagen till vården med 8,7 miljarder kronor. Här sneglar partiet på Danmark för inspiration när det kommer till att minska vårdköerna.
– Människor i Sverige idag dör i väntan på den vård de behöver och det är helt oacceptabelt i ett land som har världens högsta skatter, säger Jimmie Åkesson (SD) på partiets presskonferens.
Partiet vill bland annat slopa karensdagen för vårdpersonal, eftersom dessa utsätts för en högre smittorisk på sina arbetsplatser.