Som en del av las-reformen har den statliga utredningen om en kollektivavtalad a-kassa nu presenterats.
Fack och arbetsgivare krävde vid las-överenskommelsen att en sådan egen a-kassa skulle utredas. Arbetsmarknadens parter ser det som ett sätt att öka värdet av kollektivavtal. Samtidigt vill facken att a-kassan stärks, medan arbetsgivarna i sin tur vill att avgiften sänks eftersom man anser att dagens a-kassa ”överfinansieras”.
En kollektivavtalad a-kassa skulle omfatta anställda på arbetsplatser med kollektivavtal – ungefär 86 procent av löntagarna – medan övriga skulle fortsätta i nuvarande system.
Fler får 80 procent av lönen
Utredningen som letts av Francisca Ramsberg, överdirektör vid Trafikverket, vill inte lägga sig i vilka ersättningsnivåer som parterna väljer, men laborerar ändå med två modeller.
Antingen att alla som tjänar upp till 40 000 kronor i månaden (70 procent av löntagarna) ska få 80 procent av den tidigare lönen.
Eller att alla som tjänar upp till 45 000 kronor (80 procent av löntagarna) får 80 procent av den tidigare lönen.
I båda fallen en höjning jämfört med dagens tak på 34 000 kronor i månaden.
Äldre arbetarmän vinnare
Med det högre taket på 45 000 kronor väntas en fjärdedel av dem med arbetslöshetsersättning få en ökad disponibel inkomst. Effekten är något tydligare för män än för kvinnor och för äldre än för yngre. Särskilt påverkas personer i arbetaryrken som haft en inkomst över det statliga taket och som inte har en kompletterande inkomstförsäkring genom sitt fackförbund.
Men systemet riskerar att bli ”svåröverskådligt” skriver utredningen.
”Utredningen är tveksam till om förutsägbarheten (framför allt för den enskilde arbetslöse) gällande ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen skulle förbättras med en kollektivavtalad försäkring.”
Skulle dessutom olika parter teckna kollektivavtal med olika arbetslöshetsersättning blir systemet ”komplext”, menar utredaren.
Staten fortsätter ha ansvaret
Parterna skulle också ta på sig ett stort stabiliseringspolitiskt ansvar. I dåliga tider när många är arbetslösa vill samhället inte ha en sänkt nivå på a-kassan. Det skulle skada den ekonomiska aktiviteten ytterligare och fördjupa krisen. Parterna måste alltså bygga upp en ordentlig buffert för att klara svåra ekonomiska tider.
Trots det skulle, om parterna inte kan hålla sina löften, staten tvingas kliva in och garantera en statlig a-kassa, menar utredningen.
Alternativen har ”fördel”
Utredningen har också tittat på alternativa lösningar för att uppnå det som de tolkar att parterna efterfrågar. Även om ingen av lösningarna uppfyller parternas önskemål fullt ut.
Alternativen som analyseras är att taket höjs i befintlig a-kassa, att befintlig a-kassa indexeras, generösare trygghetsavtal (det vill säga stöd till arbetssökande och omställning) samt att kompletterande inkomstförsäkringar skulle omfatta fler på arbetsmarknaden.
”En övergripande fördel med dessa alternativ är att de bygger på befintliga strukturer”, skriver utredaren.