Svenskt näringsliv kräver löneökningar under 2 procent Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke. Foto: Henrik Montgomery/ TT

Svenskt näringsliv kräver löneökningar under 2 procent

Avtal 2020 Löneökningstakten ska växlas ned från nuvarande nivå. Och lägstalönerna sänkas relativt andra löner. Det kräver Svenskt Näringsliv som nu presenterar mål inför avtalsrörelsen 2020.
25 jun 2019 | 15:07
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Avtalsrörelsen 2020 berör 2,8 miljoner löntagare i privat sektor. Nu presenterar Svenskt näringsliv sina mål. Sedan sker ett utbyte av krav med facken i mitten av december och förhandlingarna ska vara slutförda senast den 31 mars 2020.

Produktivitetstillväxten har växlat ned globalt, menar Svenskt Näringsliv som nu kräver att också löneökningstakten minskar. År 2017 sattes industrimärket till 6,5 procent under tre år. I praktiken en löneökningstakt på 2 procent plus 0,17 procent i avsättningar till delpension per år, menade facket då. Det innebär att Svenskt näringsliv nu i praktiken önskar löneökningar som är lägre än inflationsmålet på två procent förutsatt ökningen fördelas på samma sätt som i förra avtalet.

Organisationen passar också på att slå ett slag för industrimärket:

‒ Det finns ingen alternativ förhandlingsmodell som på ett bättre sätt verkar för en lönebildning som ökar konkurrenskraften, säger Jan-Olof Jacke i pressmeddelandet.

Krav på sänkta lägstalöner

Arbetsgivarorganisationen vill vidare att ”ingångslönerna ska vara på en nivå så att arbetsmarknaden breddas”. Det vill säga lägstalönerna ska minska relativt övriga löner, men ingen nivå anges.

Svenskt Näringsliv vill också arbeta mot individgarantier, generella lönehöjningar och stupstockar. I stället ska fördelningen av löneökningarna inom ramen för siffersatta avtal göras på företagsnivå. Detta för att företagen ska kunna använda lönen som styrmedel för att behålla och motivera medarbetarna, skriver organisationen i sitt pressmeddelande.

Nyhetsbrev

De tre första kraven gäller löner. Men organisationen tillfogar också ett fjärde krav som avser villkor.

Det fjärde kravet som arbetsgivarna enats om är att förändra de centrala avtalen vad gäller varierad arbetstidsförläggning och mer utrymme för övertid, visstidsanställningar samt inhyrning.

Unionen kräver mer flexpension

Den 18 juni presenterade Unionen sina mål. Fackförbundet krävde då ”höjda reallöner och avtal som säkrar löneutveckling för alla”.

Viktiga frågor var också ökade avsättningar till flexpension på alla avtalsområden samt stärkta möjligheter till återhämtning.

25 jun 2019 | 15:07
Om skribenten
Mikael Feldbaum är chefredaktör på Arbetsvärlden. Han intresserar sig för samhällsekonomi, har tidigare varit chefredaktör på Magasinet Arena och har en ekonomiutbildning i bagaget.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev