Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Svenskt motstånd till protektionism gör TTIP till icke-fråga Foto: Susan Melkisethian/flickr
Bernie Sanders-supportrar protesterar mot TPP-avtalet utanför det Demokraternas konvent i juli.

Svenskt motstånd till protektionism gör TTIP till icke-fråga

Frihandel Debatten om frihandelsavtalens effekter på jobben går het ute i världen, men i Sverige tycks den utebli. Den höga fackliga organisationsgraden kan vara en förklaring.
2 Sep 2016

I den amerikanska presidentvalsdebatten är frihandelsavtalet TPP ett hett ämne, och framför allt talas det om just jobben. Såväl socialistiska Bernie Sanders som republikanernas Donald Trump har kallat avtalet för ”katastrofalt” och ”en jobb-dödare”. På andra sidan Atlanten fokuserade nej-sidans kampanjande inför Brexit-omröstningen på att landet självt skulle kunna förhandla fram mycket bättre avtal än EU, för jobben och för ekonomin. Och när nu landet ska gå ur EU står just framtida handelsavtal högst upp på den politiska dagordningen.

Svenskar står bakom frihandel

Men trots att Sverige är del i pågående förhandlingarna av bland annat det omstridda TTIP ser situationen här annorlunda ut. Debatten på hemmaplan är nästan obefintlig. Vad beror det på? Johan Martinsson, lektor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, säger att en förklaring skulle kunna vara att den typen av protektionistisk politik helt enkelt inte skulle gå hem hos de svenska väljarna.

– Att argumentera för att fler handelshinder, tullar och tariffer skulle skydda svenska jobb skulle förmodligen inte vara någon framgångsrik politisk strategi. Sverige är ett litet land och medborgarna är medvetna om att vi är beroende av en relativt fri handel i världen.

Hög facklig anslutningsgrad ger bredare policy

En viktig pusselbit är också att den fackliga traditionen ser annorlunda ut i Sverige jämfört med många andra länder. Arbetarfacket knöts tidigt till socialdemokratin och har därför drivit en reformistisk – snarare än en radikal – vänsterpolitik. Att de svenska fackförbunden har såpass hög organisationsgrad spelar också roll.

– Med många medlemmar måste fackförbunden också ha en policy som fler arbetstagare kan stå bakom. I länder där anslutningsgraden är lägre ser vi ofta att facket är mer politiserat och befinner sig längre ut på vänsterkanten.

Otippat att den blivit stor i USA

Johan Martinsson säger att det naturligtvis inte finns någon säker förklaring till varför frihandelsavtal blivit en valfråga i andra länder men inte i Sverige. Att frågan blivit så stor i den amerikanska presidentvalskampanjen är på sätt och viss otippat.

– Handelsavtal är komplicerade. Frågor som är såpass svåra att sätta sig in i brukar egentligen inte bli uppmärksammade i valrörelser.

Även i Tyskland har dock handelsavtal blivit en stor politisk fråga. De senaste åren har hundratusentals tyskar demonstrerat mot TTIP och mot CETA, handelsavtalet mellan EU och Kanada, och den senaste veckan har tyska regeringsföreträdares uttalanden om TTIP:s eventuella död uppmärksammats runtom Europa. Frihandelsavtalet mellan EU och USA, som från början skulle varit färdigförhandlat vid årsskiftet, har hela tiden mött stort motstånd i landet.

Amerikanska facket stark motståndare

I den amerikanska presidentvalsdebatten hörs från både demokratiskt och republikanskt håll att de ofördelaktiga frihandelsavtalen gör så att miljontals amerikanska arbeten försvinner till låglöneländer. Framför allt riktas kritik mot TPP, det nyligen färdigförhandlade men ännu inte underskrivna handelsavtalet mellan USA och Australien. Både socialistiska Bernie Sanders och republikanska Donald Trump är häftigt kritiska. Den demokratiska presidentkandidaten Hillary Clinton hade i sin roll som utrikesminister del i förhandlingarna av TPP, men har nu uttryckt att hon inte kan stå bakom det faktiska förslag som ligger på bordet.

Även det amerikanska facket har tagit en tydlig ställning mot avtalet. “TPP skulle öka företagens vinster och styra tillgångar till den ekonomiska eliten, medan arbetare får ta konsekvenserna av avtalets tillkortakommanden genom förlorade arbeten, lägre löner och fortsatt kränkta rättigheter” skriver centralorganisationen AFL-CIO i ett policyuttalande.

Och debatten lär fortsätta, kanske redan på måndag då det är Labor Day i USA.

2 Sep 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.