I enkätundersökningar om distansarbete under pandemin brukar nästan alla grupper svara att positiva aspekter överväger. Men det finns ett viktigt undantag: chefer.
De ser i stället att distansarbetet inneburit förlorad kontroll över de anställda.
Sedan pandemin har dock metoderna och tekniken för övervakning av anställda runt om i världen blivit allt mer avancerade. Men det är inte alltid som de ger ger önskade resultat. Anställda har också kommit på finurliga sätt att gå runt kontrollen.
Här är några av de märkligaste exemplen på kontroll på arbetsplatser:
1. AI tolkar anställdas känslor
Zoom avslöjade förra året att de arbetar på en AI-modell som med ansikts- och röstanalys ska mäta samtalsdeltagares känslor. Företag som EmotionTrac och Empatica utvecklar liknande teknik. ”Så, om exempelvis chefen berättar att alla ska komma tillbaka till kontoret fem dagar i veckan, kan programmet notera vilka som rynkar pannan”, kommenterar företagsetikforskaren JS Nelson för New York Post. Enligt en granskning av Techmonitor är tekniken dock notoriskt opålitlig.
2. Aktivitetsmätning startar kapprustning
Många företag mäter aktiviteten på arbetsdatorer. Anställda har reagerat med knep som att skicka onödiga meddelanden till varandra, programmera mejl som skrivits tidigare att skickas ut i en jämn ström under dagen, och ladda ned program som rör pekaren för att simulera aktivitet, rapporterar BBC.
När arbetsgivare började söka av jobbdatorer efter dylika mus-skakarprogram svarade uppfinningsrika entreprenörer med att skapa fysiska plattor att placera under musen, som är ”garanterat odekterbara”, enligt ett test på sidan Tom’s Hardware.
3. Lastbilsförares ögonrörelser följs
Under de senaste åren har lastbilsförare i USA, delvis som följd av nya regler, blivit långt mer kontrollerade i arbetet än tidigare. Inte bara följs deras rörelser med GPS, fordonet registrerar också bland annat hur hårt de bromsar och en kamera hur ofta de tittar i bakspegeln, och om de blinkar på ett sätt som tyder på sömnbrist.
Intressant nog har olycksfrekvensen gått upp sedan reglerna infördes, noterar forskaren Karen Levy i Mother Jones; en förklaring tror hon kan vara att många av de mer erfarna förarna helt enkelt slutat i protest.
4. Mätning av hjärnvågor kan bli ”dystopiskt”
Nita Farahany, professor i neuroteknik vid Dukes universitet, höll på World Economic Forum i år en föreläsning om det mest extrema inom integritetskränkande övervakning: mätning av hjärnvågor, eller ”hjärntransparens” som hon kallade det. Genom bärbara sensorer kan det bli möjligt att avgöra hur trött en person är och om hen är koncentrerad på sin arbetsuppgift eller låter tankarna vandra, bland annat.
Enligt henne testas sådana sensorer redan på ”tusentals” företag runtom i världen, på personal ”från tunnelbaneförare till gruvarbetare”, fast hon undvek att nämna specifika namn. The Guardians kommentator Hamilton Nolan har skrivit att han inte ser något sätt att införa hjärnvågemätningen som inte vore ”dystopiskt”.
Nita Farahany medgav att ”implementerad på fel sätt” skulle det kunna bli ”den mest förtryckande teknik som någonsin utvecklats”. Samtidigt menade hon också att anställda för ofta reagerar negativt på övervakning ”även när det är för deras eget bästa”.