Så många har kollektivavtal – i olika sektorer

Den svenska arbetsmarknadsmodellen där parterna tar huvudansvaret för lönebildning och andra villkor, bygger på att kollektivavtalen också har hög täckningsgrad.
Hotell- och restaurangfacket skapade ett märke 2008 som skulle visa vilka arbetsplatser som har kollektivavtal. Foto: Stefan Gustavsson/SvD/SCANPIX.

Hotell- och restaurangfacket skapade ett märke 2008 som skulle visa vilka arbetsplatser som har kollektivavtal. Foto: Stefan Gustavsson/SvD/SCANPIX.

Nio av tio svenska löntagare omfattas av kollektivavtal (inklusive hängavtal), en nivå som har varit stabil sedan 2008. Täckningsgraden skiljer sig dock åt mellan sektorer, branscher och företag av skilda storlekar.

Lägst är anslutningen bland små företag inom privata tjänstenäringar, dit bland andra IT-sektorn hör. Ju mindre företag, desto lägre sannolikhet att kollektivavtal finns.

Inom offentlig sektor omfattas alla anställda av kollektivavtal. Inom hela privata sektorn är anslutningen 85 procent, vilket är extremt högt i en internationell jämförelse.

Parterna har huvudansvar

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på kollektivavtal. I Sverige finns varken lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring, där regering och riksdag beslutar att ett kollektivavtal ska gälla en hel bransch. Det institutionella ramverket är i stället utformat för att parterna ska ta ansvaret att reglera – och indirekt – påverka normer och villkor till det bättre också där avtal saknas.

Att parterna klarar den uppgiften bygger sin tur på en hög organisationsgrad bland både fackförbund och arbetsgivare. Flera fackförbund, främst på LO-sidan, har tappat medlemmar på senare år. Att avtalstäckningen hållits uppe så väl på senare år beror dock främst på att arbetsgivarsidan har hållit nivån.

Samtidigt omfattas arbetare av kollektivavtal i högre utsträckning (94 procent) än vad tjänstemännen gör (87 procent) trots att TCO och Saco växer i antal medlemmar. Också här är förklaringen arbetsgivarnas organisering, och att kollektivavtalen är mer utbredda på LO:s områden.

Konflikträtt en del av modellen

För att kunna värna modellen har fackförbunden i Sverige vidsträckt konflikträtt, med rätt till blockad och sympatiåtgärder mot arbetsgivare som vägrar sluta avtal. Den möjligheten utnyttjas några gånger varje år. Hotet om en konflikt förmår en del företag att motvilligt teckna avtal, men facken kan också ha mycket att förlora på en konflikt när tryck saknas inifrån om att teckna avtal. Så kan vara fallet i familjeföretag eller där individerna själva kan förhandla fram villkor över kollektivavtalsnivå.

Källa: Siffrorna ovan i artikeln kommer från forskaren Anders Kjellbergs statistik, som redovisas i rapporten Kollektivavtalstäckning samt organisationsgrad. Siffrorna används också i ett kapitel i Medlingsinstitutets senaste årsrapport.

Relaterad läsning

Hämtar fler artiklar
Prenumerera på Arbetsvärldens nyhetsbrev
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!

Genom att skicka in det här formuläret godkänner jag att Arbetsvärlden sparar mina kontaktuppgifter