Över 21 miljoner människor utnyttjas i tvångsarbete världen över, varav 1,6 miljoner i Europa. På dem tjänar arbetsgivare årligen över 1 300 miljarder kronor. Framför allt utnyttjas migranter och minoriteter, liksom unga flickor och pojkar i trafficking. Exempel på produkter och upplevelser från tvångsarbete som vi konsumerar är skaldjur från thailändsk fiskeindustri liksom det stundande fotbolls-VM i Qatar där arenor och hotell enligt ILO byggs under moderna slavvillkor.
Tvångsarbete
Vid ILO:s årliga arbetskonferens i juni 2014 fattades beslut om att anta ett protokoll till konvention 29 om tvångsarbete. Syftet är att uppdatera konventionen som antogs 1930, och därmed bättre kunna tackla vår tids slaveri på arbetsmarknaden. Genom protokollet stärks skyddet för de som blir offer för tvångsarbete, samtidigt som det blir lättare att ställa förövarna inför rätta.
Efter beslut kan nu organisationens 186 medlemsstater välja att ratificera protokollet eller inte. Den svenska regeringen röstade för att anta protokollet. Trots det har Sverige ett och ett halvt år senare inte ratificerat detsamma. Och inte nog med det, länder som röstat för protokollet förbinder sig enligt ILO-stadgan att inom 18 månader efter beslut agera och lägga fram frågan för sin lagstiftande församling; i Sverige för riksdagen. Så har inte skett.
På grund av regeringens passivitet skrev därför TCO, LO och Saco den 2 december ett brev till arbetsmarknadsministern med uppmaningen att ”skyndsamt underställa riksdagen frågan om att ratificera ILO:s protokoll till konvention 29 om tvångsarbete”.
Ännu en och halv månad senare har den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson inte svarat de tre fackliga centralorganisationerna.
– Det är oroväckande. De 18 månaderna har nu gått och vi har ännu inte sett tecken på konkreta åtgärder från regeringens sida, och det trots att Sverige brukar sköta sig hyfsat i dessa sammanhang. Nu får man intrycket att det inte är särskilt angeläget, säger TCO:s chefsjurist Lise Donovan.
Ni skriver att protokollet är ”ett viktigt instrument för att förebygga och motarbeta tvångsarbete”. Vad signalerar det att regeringen ännu inte ratificerat protokollet?
– Det hade varit snyggt om regeringen, som försöker ha hög svansföring i andra internationella frågor, hade agerat på motsvarande sätt här. ILO är en viktig spelare på den globala arenan när det gäller mänskliga och fackliga rättigheter.
Varför är det viktigt att regeringen ratificerar protokollet just nu när det ändå träder ikraft i november?
– Tvångsarbete finns i länder som Sverige har handel med, så indirekt är vi och svenska företag berörda av det här. Vi kan inte skjuta det ifrån oss och säga att vi inte har något större problem här. Vilket jag för övrigt inte är säker på att vi inte har.
– Det är dessutom en stor symbolisk skillnad om Sverige är tredje eller femtioåttonde landet att ratificera. Det är inte vilken konvention som helst.
Lise Donovan syftar på att konventionen mot tvångsarbete är en av åtta kärnkonventioner som tar upp mänskliga rättigheter i arbetslivet.
Den svenska ILO-kommittén – som sorterar under just Arbetsmarknadsdepartementet – anser att regeringen bör ratificera protokollet. Dessutom antog Europaparlamentet i höstas en lagstiftningsresolution som rekommenderar varje medlemsland att ratificera protokollet till konvention 29.
Så varför har regeringen ännu 18 månader efter att ILO antog protokollet inte ratificerat detta? Sent omsider svarar arbetsmarknadsministerns statssekreterare Irene Wennemo på frågor via mejl.
– Frågan bereds. Protokollet omfattar en mängd olika frågor som kräver en grundlig beredning. Utöver Arbetsdepartementet är till exempel Social- och Justitiedepartementen berörda.
Norge har redan ratificerat protokollet. Är inte arbetet mot tvångsarbete i världen en prioriterad fråga för regeringen?
– Regeringen har meddelat ILO om att vi är sena, och i olika sammanhang tydligt gjort klart att alla former av tvångsarbete och arbetskraftsexploatering ska bekämpas.
När kommer regeringen att ratificera protokollet?
– Vi har ännu ingen färdig tidplan för när arbetet ska vara färdigt, men självklart är detta en prioriterad fråga för regeringen.
Kan du säga om det blir i år?
– Tyvärr inte. Med tanke på allt som hände förra året så ligger vi efter i våra ordinarie arbetsuppgifter.
ILO
ILO, Internationella arbetsorganisationen, är ett trepartssammansatt FN-organ av regeringar och arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Organet driver arbetslivsfrågor inom sysselsättning och arbetsvillkor, och värnar föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt. Grundades 1919 efter första världskriget. ILO har idag 185 medlemsländer, Sverige är medlem sedan 1920.