Pensionsprotester börjar jämföras med studentupproret 1968 De franska strejkerna mot Macrons planerade pensionsreformer fortsätter, i dag demonstrerars i flera stora städer och på lördag väntas protester över hela landet. Bilden visar demonstrationer under mellandagarna i Bayonne i sydvästra Frankrike. Foto: AP Photo/Bob Edme

Pensionsprotester börjar jämföras med studentupproret 1968

Frankrike Trots att presidenten har backat om pensionsförsämringar för järnvägsarbetare, avtar inte protesterna. I dag torsdag har strejken pågått i 36 dagar, demonstrationer hålls i flera stora städer och grundskollärarna går ut i strejk. På lördag väntas nya demonstrationer över hela landet. – Vi strejkar för alla, säger fransksvenske lokföraren Axel Persson till Arbetsvärlden.
Carl von Scheele
9 jan 2020 | 14:38
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Paris// Den franska storstrejken, som inleddes den 5 december, är nu inne på sin 36:e dag. Det är länge sedan något land i Europa drabbades av en så omfattande arbetsmarknadskonflikt.

I Frankrike talar man om strejken som en av de största sociala protesterna sedan det stormiga året 1968. Enligt medierna är den mer omfattande än protesterna mot den sociala reformen, Juppé-planen, i mitten av 1990-talet då man strejkade i 22 dagar.

Regeringen har delvis backat

En av de lokala strejkledarna är Axel Persson, lokförare med svenskt påbrå och fackligt aktiv i CGT:s järnvägsarbetarsektion i Trappes, tre mil sydväst om Paris.

Axel Persson, lokförare och lokal strejkledare på väg till demonstrationer i Paris.

Arbetsvärlden får kontakt med honom strax innan han ska stiga på en hyrd buss för att ta sig till demonstrationen i Paris. Han skrattar lite åt ironin i situationen. Inga tåg går från Trappes på grund av strejken. Därför måste järnvägsarbetarna hyra bussar för att kunna demonstrera.

– Vi har redan delvis lyckats. Regeringen har backat när det gäller pensionsvillkoren för oss strejkande på järnvägen. Av oss kommer 75 procent inte beröras av reformen och resten bara till viss del, säger Axel Persson.

Vi vill att alla ska vinna, men för att det ska lyckas måste strejken utvidgas bortom transportarbetarna.

Om strejken enbart hade handlat om de redan anställda på järnvägen kunde den ha avblåsts strax före jul, konstaterar han.

– Vi vill att hela reformen för alla löntagare ska slopas. Vi vill att alla ska vinna, men för att det ska lyckas måste strejken utvidgas bortom transportarbetarna.

Axel Persson ser inga möjligheter till kompromisser. Macron måste slänga sin reform i papperskorgen.

– Ja, det är vårt mål.

Demonstrationer i dag i flera städer

Under torsdagsförmiddagen har nyhetskanalerna direktsänt från de fackliga protesterna i Marseille, Bordeaux och Toulouse där demonstranterna redan börjat marschera.

Men den största demonstrationen förväntas i Paris, dit Axel Persson och hans kollegor är på väg. Någon gång på eftermiddagen avgår demonstrationståget från Place de la République.

I dag väntas upp till hundratusen strejkande delta i protesterna, men på lördag förväntas ännu större deltagande på de manifestationer som organiseras över hela landet.

I centrum för strejkerna står lokförare på tåg och tunnelbanor, som i vissa fall kan gå i pension vid 52 års ålder, i andra fall vid 57 års ålder

Protesterna handlar om att ett 40-tal olika pensionsplaner ska slås samman till en gemensam en pensionsålder på 64 år. För många yrkesgrupper innebär detta höjd pensionsålder.

CGT:s generalsekreterare Philippe Martinez har kallad dagens franska pensionssystem för världens bästa, ett system som många andra är avundsjuka på.

I centrum för strejkerna står lokförare på tåg och tunnelbanor, som i vissa fall kan gå i pension vid 52 års ålder, i andra fall vid 57 års ålder. I många andra tunga yrken kan man pensionera sig före 60 års ålder.

Strejkerna har skapat stora störningar i tåg- och tunnelbanetrafiken i över en månad. På bilden försöker parisare komma med bussar på väg till jobbet. Trots kaoset stöder en majoritet av fransmännen fortfarande de strejkandes mål, visar opinionsundersökningar.
Foto: AP Photo/Christophe Ena.

Orsakat stora störningar i Paris

Den fackliga taktiken kan inte sägas vara annat än skicklig. Strejkerna har framför allt inriktats på transportnätet. Nationellt har man utsatt tågtrafiken för stora störningar, vilket kostat det statliga tågbolaget SNCF minst 6 miljarder kronor, enligt en tidningsuppgift.

Därtill har metron i Paris varit helt eller delvis stängd under över en månads tid, förutom de två förarlösa linjerna nummer 1 och 13.

Parisarna har haft stora svårigheter att ta sig till arbetet under den här tiden. Man har cyklat, gått och tagit bilen, vilket har lett till stora trafikstockningar i centrala Paris och på tillfartsvägarna. På morgonen rapporterade Franceinfo om 3,5 mil långa köer på ringlederna kring huvudstaden.

I går publicerade dagstidningen Le Figaro en opinionsundersökning. Enligt den anser över 60 procent av fransmännen att protesterna är berättigade

Även jul och nyårsfirandet påverkades stort att strejkerna. Många familjer kunder inte återförenas vid jul, eftersom mängder av tåg var inställda.

Trots alla dessa svårigheter för medelfransmannen har de strejkande fortsatt stöd. På onsdagen publicerade dagstidningen Le Figaro en opinionsundersökning. Enligt den anser över 60 procent av fransmännen att protesterna är berättigade, men ändå vill 57 procent se ett slut på strejkerna.

– Vi känner att strejken har massivt stöd i opinionen. Det ser vi inte bara genom opinionsundersökningarna. I dag kom åtta personer som inte arbetar inom järnvägen till vårt dagliga strejkmöte för att ge oss pengar, säger Axel Persson.

I Frankrike betalas ingen strejkersättning. Ändå har många hållit ut i över en månad.

Denna gång skänktes 5 000 euro, motsvarande 55 000 kronor.

– Det är stora summor som människor ger oss. De samlar in pengar på sina arbetsplatser och i bekantskapskretsen.

Ett skäl till det starka stödet kan vara de stora ekonomiska uppoffringar som de strejkande gör. I Frankrike betalas ingen strejkersättning. Ändå har många hållit ut i över en månad. Andra har deltagit under något vecka eller två.

– Jag kommer inte bara få noll i lön under januari, utan till och med minus i lön. Min arbetsgivare har inte tidigare dragit av alla dagar som jag strejkade i december. De ekonomiska konsekvenserna kommer kännas till minst i juni för mig.

Facken inte helt eniga

Men ur de fonder som CGT har, kommer en del betalas ut till de strejkande. För järnvägsarbetarna i Trappes-området kan det röra sig om några tusen kronor per person i slutet av januari. ”Så de kan köpa mat till sina familjer”, enligt Axel Persson.

Tidigare i veckan har regeringen fört en dialog med fack och arbetsgivare, men med misslyckat resultat. För facken är problemet bland annat att regeringen inte vill rucka på 64 år som riktålder för normal pension.

Det största facket till medlemsantal, reformistiska CDFT, stöder ett gemensamt pensionssystem, men motsätter sig stora delar av förslagets utformning.

Men facken är inte fullständigt eniga i sitt motstånd mot reformen. En majoritet av dem med CGT och FO i spetsen motsätter sig hela reformen.

Men det största facket till medlemsantal, reformistiska CDFT, stöder ett gemensamt pensionssystem, men motsätter sig stora delar av förslagets utformning.

Nya samtal med facken på fredag

CDFT:s generalsekreterare Laurent Berger har föreslagit en konferens om finansieringen av pensionerna och kallat det ett kompromissförslag. På fredag har regeringen inbjudit till nya samtal om hur en sådan konferens skulle organiseras.

Pensionsförslaget

Liksom i Sverige ska i framtiden de franska pensionerna beräknas utifrån individens inkomst under ett helt arbetsliv och vad den genererat i pension. I dag får pensionären en inkomst som bygger på slutlönen under de sista sex månaderna innan pensionen. För lärare skulle förändringen innebära en förlust på mellan 6 000 till 9 000 kronor i månaden som pensionärer, enligt fackliga beräkningar. Anledningen är att de har låg lön under de första åren av karriären och de tidiga avsättningarna till pensionen skulle därför bli låga.

+ Expandera
Just finansieringen av pensionerna är ett problem i Frankrike, eftersom det nuvarande förmånliga systemen kostar så stora summor. I dag lägger man cirka 14 procent av BNP på dem. Enligt Macrons plan får denna siffra inte överskridas i framtiden. Men trots att landet lägger en större andel av BNP på pension än vad andra EU-länder gör fruktar facken lägre pensioner i det nya systemet, som har liknats vid det svenska systemet för allmän pension.

Just lärarna är en yrkesgrupp som just i dag gått ut i strejk. Enligt uppgifter på morgonen har 40 procent av lärarna i grundskolan lagt ner arbetet.

Lärarna är en yrkesgrupp som just i dag gått ut i strejk. Enligt uppgifter på morgonen har 40 procent av lärarna i grundskolan lagt ner arbetet.

De nya strejkerna, ofta korta, omfattar bland andra även advokater och piloter och kabinpersonal på Air France, samt en blockad av landets raffinaderier.

Carl von Scheele
9 jan 2020 | 14:38

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev