När jag häromveckan packade ner vinterkläderna för säsongen slog det mig att halva garderoben samlat damm hela vintern. Inte en enda gång drog jag på mig den stora dyra svarta rocken – den som brukade sitta som ett smäck över kostymen. Ja, kostymerna… även de hängde där som ömsade skinn från en annan tid. Lika sorgliga var skorna, som mist sin glans. När putsade jag senast ett par skor, ångströk ett par kostymbyxor eller när gjorde jag senast ens en ansträngning? Jag kan inte längre minnas det.
Philip Warkander
Till saken hör att de flesta kläderna där i garderoben förmodligen inte längre passar, om jag skulle få för mig att ta på mig arbetsuniformen. Pandemiåret har visserligen varit påfrestande psykiskt – men det går inte bortse från fördelarna. Hälsoångest, mindre stress, mer hemlagad mat och betydligt mer tid för träning har gjort under. Ärligt talat så går jag själv helst runt i träningstajts hela dagarna. Att löpa rakt in i ett Zoom-möte går utmärkt. Det finns ju en annan stor fördel med internet förutom att det inte ger dig covid-19 – ingen kan känna stanken. Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, menar att vårt minskade behov av mode lett till en direkt kris för modebranschen.
– Behovet av att klä upp sig, vara representativ och följde modet har minskat. Det har inneburit att försäljningen av kläder minskade med 20 procent 2019. För skor var siffran en tredjedel. Det är ett stålbad som det kommer bli svårt för modebranschen att återhämta sig ifrån, säger Warkander.
Kommer vi att klä upp oss mer efter covid-19
Men vad händer med arbetsplatsmodet den dag då pandemin är över? Kommer vi att kompensera genom att klä upp oss som extravaganta haute couture-modeller? Det är lätt att se framför sig hur mer än ett år av modesvält förvandlar även den gråaste konsultbyrå till en färgsprakande catwalk. Eller blir det tvärtom – har pandemin slutligen blivit spiken i kistan för hela idén om en mer formell arbetsplatsklädsel – och i längden hela ”kontoret” som koncept? Philip Warkander ser det som händer nu som en del av en större förändring av hur vi förhåller oss till vårt arbete.
– Att ha en klädkod på arbetet har handlat om att ge ett homogent och professionellt uttryck och underordnat privatpersonen den professionella yrkesrollen. Den har skapat en samhörighet bland dem som följer den. Hemifrån-arbetet i egna kläder utmanar banden till både arbetsplats, yrkesidentitet och kollegor.
Det finns inte längre likhetstecken mellan att vara exklusivt klädd och att vara framgångsrik – som 80-talets yuppie
Hem och arbetsplats är samma – påverkar modet
Warkander menar att upplösningen av den formella yrkesrollen påbörjades redan genom du-reformen i Sverige och i den anglosaxiska världens casual friday- fenomenet.
– Den här utvecklingen, som alltså inleddes för flera decennier sedan, accelererar nu, när arbetsplatsen och vardagsrummet för många är samma sak. Det kommer att bli svårt att återgå till det mer formella efter att ha jobbat i bekväma kläder, och det kommer ta särskilt lång tid innan kosmetikbranschen hämtat sig. Kanske störst betydelse hade den uppluckring av kontorsmodet som började slå igenom under dotcom-åren i slutet av 1990-talet. Det var då en ny generation arbetstagare gjorde uppror mot skjorttvång och konventionella kontorsmiljöer med sneakers, t-shirts och bollhav.
I Sverige symboliserades denna stilrevolution av ”Bredbands-Jesus”, Jonas Birgerssons, orange fleece-jacka.
– Jag skulle säga att det ”fleece-mode” som exempelvis Jonas Birgersson representerade och de informella klädstilar som råder numera på arbetsplatser i Silicon Valley har bidragit till att normalisera bilden av hur en framgångsrik professionell person kan se ut. Det finns inte längre likhetstecken mellan att vara exklusivt klädd och att vara framgångsrik – som 80-talets yuppie, säger Philip Warkander.
Mark Zuckerberg
De senaste decennierna har 90-talets vilda it-cowboys blivit lite mer slätstrukna och en slags casual, ultrakonformistisk uniform har utvecklats. Ett typexempel är Mark Zuckenbergs närmast självutplånande stil, grå t-shirt och jeans. Under 2010-talet har stilen också inspirerat medvetna normcore-bärare.
Uppdaterad mjukisbyxa som symbol för framgång
Men kanske är det mest troligt att post-corona-modet hamnar någonstans emellan ultrakonformism och professionalism. Något liknande har faktiskt funnits ett tag inom resebranschen, just den bransch som pandemin slagit hårdast mot. Där har man talat om ”bleisure”- resande, en sammanslagning ”business” och ”leasure” där man kombinerar fritid och arbete.
Sebastian Siemiatkowski, medgrundare och vd för Klarna Bank AB. Hans klädstil stämmer överens med den vi kan få se mer av efter pandemin.
Den tunga modetidskriften Harpers Bazaar förutspådde nyligen just att ” bleisure”-modet, kavaj och shorts, kommer att följa med till kontoret efter karantänen. Men Philip Warkander menar att bekvämlighet inte behöver vara den enda anledning till varför man idag klär sig avslappnat – mjukisbrallor kan också komma att symbolisera framgång.
– Det informella och anspråkslösa kan vara tecken på att man är i en lukrativ bransch, som exempelvis gaming.