Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Vem var det egentligen som krävde sänkta skatter? Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och Centerpartiets ledare Annie Lööf presenterar en uppgörelse om sänkt skatt för sju miljoner svenskar på torsdagens pressträff. Foto: Claudio Bresciani / TT

Ledare Vem var det egentligen som krävde sänkta skatter?

11 sep 2020

Såhär förklarar Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni varför människor i Sverige behöver sänkt skatt i coronakrisens spår: ”Man kanske behövt köpa en cykel eller bygga en arbetsplats hemma.”

Ja, vem vill inte stödja klimatvänliga transporter! Men jag har undrat en del över om det verkligen finns ett starkt folkligt stöd för skattesänkningar som svar på coronakrisen. Nu kommer 13,5 miljarder i sänkt inkomstskatt och totalt kanske 30 miljarder i sänkta skatter i budgeten.

Det är förstås vanskligt att göra sig till uttolkare av folksjälen, men jag vet inte om ni själva tillbringade sommarsemestern med politiska diskussioner vid strandkanten där folk i omgivningen klagade just på skattetrycket? ”Den här coronakrisen har verkligen fått mig att ifrågasätta varför vi betalar så mycket skatt.” ”Åh om vi kunde få till en skattesänkning nu när jag behövt köpa ny cykel.” Vem är det egentligen som förespråkar de här skattesänkningarna?

Sen såg jag Timbros reaktion på Twitter. Skattesänkningarna fick näringslivets tankesmedja ”att tänka på” Milton Friedmans citat: ”Jag är för skattesänkningar under alla omständigheter, med vilken ursäkt som helst, av vilken anledning som helst, närhelst det är möjligt.”

Skattesänkningar fick Timbro att tänka på Milton Friedman.

Vi ska nog ändå söka förklaringarna till skattesänkarglädjen lite djupare än vad Nyamko Sabuni vill låtsas om.

Även om det finns många motiveringar att sänka skatter som grundas i hela samhällets bästa, så är det inte överdrivet att säga att näringslivets lönsamhet är det dominerande argumentet. Då måste man fråga sig om näringslivets lönsamhet är ett stort problem idag? Är det brist på lönsamhet som gör att man inte anställer? Företagsinvesteringarna i världen har inte direkt imponerat sen finanskrisen. En stor del av vinsterna går in i aktier (utan priskoppling till vinstutsikter) och fastigheter, i stället för i företagsinvesteringar. Trots de senaste decenniernas sänkta skatter. Är fler skattesänkningar då rätt medicin?

Det finns naturligtvis inget egenvärde i höga skatter. Och de bör användas effektivt. En grön skatteväxling har verkligen sina poänger. Och i en kris är det motiverat att öka statsskulden. Men att öka statsskulden för att sänka skatter, har hittills varit svårsålt. När statsskulden tickar uppåt, så kommer kraven förr eller senare på att den ska ner igen. Tror ni att det bli höjda skatter då? Eller blir det nedskärningar i välfärden? Vi är nog många som gissar på det senare. För det finns som bekant inga gratisluncher, (för att sno en boktitel från Milton Friedman). Eller vad säger ni, Timbro?

Ämnen:
#skatter #timbro
11 sep 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan