Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Styrande politiker pajar vår sjukförsäkring Vad kostar en torpederat sjukföräkring i försämrat förtroende för samhället, frågar sig Ali Esbati (V) . Foto: TT.

Krönika Styrande politiker pajar vår sjukförsäkring

Krönika Statsmakterna misstänkliggör och pressar den som behöver sin ersättning från sjukförsäkringen. Att se en socialdemokratiskt ledd regering förslösa förtroendet för gemensamma försäkringar är beklämmande, skriver Ali Esbati (V).
10 apr 2019

Många av oss har en hemförsäkring. För denna betalar vi, kanske medels autogiro, en försäkringspremie som en banktjänsteman eller underbetald telefonförsäljare har övertalat oss vara väl avvägd. Skulle nu vårt hem exempelvis brinna ned, skulle vidden av den olägenhet som detta innebär, begränsas betydligt. Är det nu så, att vi försäkringstagare, vilka undgått att drabbas av, säg, eldsvåda, vid summeringen av varje sådant år grämer oss för att ha pungat ut med premien men likväl inte ha fått så att säga ”pang för pengarna”? Näppeligen. Ty själva vinsten med – värdet av – försäkringen är den trygghet som den skänker.

I moderna välfärdssamhällen finns sociala försäkringar ordnade med bas i samma princip. Dessa har därtill ytterligare fördelar. Om många omfattas, kan spridningen av risk samt själva hanteringen av systemet bli väsentligt billigare. Och personer som annars inte hade haft råd att försäkras kan ändå täckas av ett rimligt, kollektivt finansierat skydd. Tryggheten blir en kollektiv nyttighet.

I debatten kan man lätt få uppfattningen att kostnaderna för sjukförsäkringen är enorma och ohållbart växande. Detta är helt fel.

I Sverige är de politiskt styrande nu i färd med att paja vårt sjukförsäkringssystem. Varken riksdag eller regering har förstås fattat något beslut som formulerats i de termerna. Tvärtom talas det varmt och högtidligt om att detta system ska värnas. Men det är ett faktum att tryggheten som följer av vetskapen att man skyddas i händelse av sjukdom eller olycka, kraftigt naggas i kanten, när statsmakterna så till den milda grad misstänkliggör och pressar den som behöver sin ersättning från försäkringen.

Regeringen Reinfeldt gjorde som bekant angreppen på sjukförsäkringssystemet till något av ett politiskt livsmotto. Den monomana omtolkningen av ”arbetslinjen” innebar bland annat införandet av den industrialiserade världens strängaste regler för så kallad förtidspension, en ”rehabiliteringskedja” utan rehabilitering men med gott om kedjor och hårda tidsgränser, en ”stupstock”, i sjukförsäkringen.

Stupstocken är nu borta, men den rödgröna regeringen har inte orkat och velat reparera övriga skador. Istället introducerade regeringen självvådligt ett siffersatt mål för ett reducerat sjukpenningtal (ett mått på genomsnittliga utbetalningar per person och år). Detta har lett till påtvingad påhittighet hos Försäkringskassan, för att neka människor utbetalning, kräva orimliga intyg av en allt mer frustrerad läkarkår och allmänt bli nitiska grindvakter snarare än handläggare av systemkritisk samhällelig solidaritet.

News

I tidningen Arbetet skriver Robert Sjunnebo från  LO-TCO Rättsskydd om hur regelverkets tolkning till exempel innebär att en försäkrad som har ”svårt att gå och stå till följd av smärta i knäna och … även nedsatt finmotorik, greppförmåga och styrka i händerna”, hänvisas till ett fiktivt arbete; ”kognitivt enklare … där hon kan växla arbetsställning”. Inspektionen för socialförsäkringarna konstaterar i en rapport (2018:16) lakoniskt att det ”har visat sig vara svårt att ha ett lågt sjukpenningtal och samtidigt ett gott förtroende för myndigheten”. Fan tro’t, tänker man – även som för tillfället mer eller mindre frisk rapportläsare.

Det som inte redovisas i något dokument från vare sig regeringen eller Försäkringskassan, är kostnaden i torpederat systemförtroende.

Sverige är ett av de länder i världen där flest människor arbetar och får lön. Ännu tydligare är Sveriges toppositioner om man ser till hur länge folk lönearbetar. Sjukförsäkringen har bidragit till detta. I debatten – till vilken också företrädare för denna regering bidragit – kan man lätt få uppfattningen att kostnaderna för sjukförsäkringen är enorma och ohållbart växande. Detta är helt fel. Som andel av BNP har statsbudgetens utgifter för ”sjukdom och funktionsnedsättning” mer än halverats sedan slutet av 1980-talet. Nu motsvarar de knappt tre procent av värdet på det vår ekonomi producerar varje år.

Det som inte redovisas i något dokument från vare sig regeringen eller Försäkringskassan, är kostnaden i torpederat systemförtroende – tryggheten i att veta att utbetalning sker om hälsan sviker; det historiska kapital som ackumulerats i ett brett folkligt stöd för att vi ska försäkra varandra, inte som kunder i ett försäkringsbolag, utan som medborgare i en gemenskap.

En sak att den svenska högern, som i decennier motsatte sig de generella socialförsäkringssystemens uppbyggnad, ler i mjugg över denna utveckling. Men att se en socialdemokratiskt ledd regering förslösa ett sådant historiskt kapital, det är beklämmande.

10 apr 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Peter 10 apr 2019:

    Hej Ali Esbati! Du slår huvudet på spiken! Dina ord kunde lika gärna varit mina egna. Du beskriver så väl om problemen och ger helt rätt övriga partier en stor känga där bak. Det jag saknar i din artikel och jag vill fråga om är vad V kan lova sina väljare och många som funderar på att rösta på V hur V skulle göra för att återskapa förtroendet för försäkringskassan (arbetsförmedlingen m fl) och hur ska partiet återställa trygghet för sjuka och funktionsnedsatta? V har nu ett gyllene tillfälle att gå ut och vara röststarka och tydliga i vad ni vill! Nu när det visat sig att alla partier i riksdagen, inklusive S, sviker sjuka, funktionsnedsatta, arbetslösa och äldre så är det tid att V nu tar över dessa frågor på riktigt och visar att ni har en lösning på problemen, alltså inte bara snacka och ge kritik! Jag tror att ni har mycket att vinna på att bli mer offensiva, då kommer ni bli ett stort parti och en ordentlig maktfaktor i svensk politik som övriga partier inte längre kan titta snett på och i många fall ignorera!

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.