”Jag ville skriva om vinstlobbyn kring Arbetsförmedlingen” Johan Berg har följt debatten om Arbetsförmedlingen i fem år, och nu har han skrivit en bok om både det politiska spelet om myndigheten och alla påståenden som har använts i debatten. Foto: Dan Lindberg

”Jag ville skriva om vinstlobbyn kring Arbetsförmedlingen”

Ny bok Johan Berg var en vanlig arbetsförmedlare när debatten om att lägga ner Arbetsförmedlingen intensifierades 2017. Han gav sig in i debatten, och började samla på sig fakta och falska påståenden om myndigheten som blev en storslägga i det politiska spelet. Nu kommer han ut med tidsdokumentet "Spelet om Arbetsförmedlingen".
22 jun 2022
+1
4
+1
0
+1
1
+1
0
+1
1
+1
6

Nyligen kom boken ”Spelet om Arbetsförmedlingen” av Johan Berg (utgiven av Carlsson bokförlag). Boken kan delvis betraktas som ett långt debattinlägg, men kanske allra mest en omfattande kartläggning av hur myndigheten har använts som slagträ i den politiska debatten och blivit kringgärdat av en rad påståenden som inte alltid håller för en närmare granskning.

– Jag ville göra ett tidsdokument över det politiska spelet men också skriva om vinstlobbyn – för den har betett sig på ett klandervärt sätt, tycker jag, förklarar Johan Berg för Arbetsvärlden.

Började med Elisabeth Svantessons inlägg

Egentligen var han bara en vanlig arbetsförmedlare i Örebro när moderaten Elisabeth Svantesson i januari 2017 skrev debattartikeln i SvD med rubriken ”Lägg ner Arbetsförmedlingen”.

Elisabeth Svantesson, som då var Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson, menade att Arbetsförmedlingen inte klarade sitt uppdrag att förse arbetsgivare med arbetskraft, i stället borde den ombildas till en vassare myndighet med ett skarpare uppdrag, och upphandla matchningen från ett begränsat antal privata aktörer, mer likt vissa av parternas omställningsorganisationer.

Mikael Sjöberg avböjde att kommentera i media, däremot gav sig flera anställda på myndigheten in i debatten

Det här var före både valet 2018 och M/KD-budgeten för 2019 som tvingade Arbetsförmedlingen att varsla tusentals medarbetare. Det var innan januariöverenskommelsen gjordes 2019 mellan S, MP, C och L där punkt 18 hade rubriken ”Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden”.

Då, för mer än fem år sedan, orsakade Moderaternas debattartikel starka reaktioner. Generaldirektören Mikael Sjöberg avböjde dock att kommentera i media, däremot gav sig flera anställda på myndigheten in i debatten, däribland Johan Berg.

Vill ge annat perspektiv

I hans första debattreplik i början av februari, ”M blundar för problemen”, försökte han förklara myndighetens svårigheter med: Förstår inte Moderaterna att merparten av de inskrivna på Arbetsförmedlingen står långt ifrån arbetsmarknaden?

– Jag har svårt för vilseledande påståenden. Som när Teknikföretagen skrev att Arbetsförmedlingens personal förmedlade 1,5 procent av jobben och att Arbetsförmedlingen kostade 80 miljarder kronor.

– Det påståendet blir så otroligt vilseledande, och det har hela tiden varit min drivkraft från start att ge ett annat perspektiv i debatten.

Uppgiften att Arbetsförmedlingens personal förmedlar 1,5 procent av jobben kommer från SCB, men avser andelen av samtliga rekryteringar på arbetsmarknaden, förutom interna rekryteringar (se mer i faktarutan nedan).

– Jag började grotta ner mig, och när jag granskade påståendena hittade jag nya missvisande och falska påståenden. Så jag skrev flera debattartiklar.

Han berättar att Svenskt Näringsliv valde 2018 att dra tillbaka två rapporter om AF efter hans granskningar.

han var raljant och började ifrågasätta statstjänstemäns yttrandefrihet. Lite skrämmande faktiskt.

Efter en tid blev Johan Berg med sin granskning av olika påståenden något av en profil i debatten och så pass framgångsrik att hans motiv har blivit ifrågasatt av antagonisterna bland politiker, debattörer och branschorganisationer.

Johan Berg, författare till boken Spelet om Arbetsförmedlingen.
Foto: Dan Lindberg

– De tyckte jag var jobbig. Internt har jag inte mött motstånd, men … I början av 2018 skrev debattören Rebecca Weidmo Uvell i ett blogginlägg som hon delade på Twitter och Facebook att jag var utsänd av ledningen på myndigheten och LO:s högra hand. Ett moderat kommunalråd antydde att det var olämpligt att jag gjorde min röst hörd i debatten, han var raljant och började ifrågasätta statstjänstemäns yttrandefrihet. Lite skrämmande faktiskt. Jag noterade att det inte var så lång tid efter att jag hade replikerat honom på en grej.

Upplevde stress

Under en period kände han sig ganska ensam att försvara Arbetsförmedlingen.

– Någon kollega beskrev det som David mot Goliat. Jag upplevde en del stress av att jag skrev så mycket för att ge Arbetsförmedlingen upprättelse, men en stor drivkraft var att jag ville beskriva det mycket mer nyanserat ån många av debattörerna.

Men varför skriva en hel bok om spelet om Arbetsförmedlingen?

– Idén kom i slutet av sommaren 2019, då hade reformen pågått i ett halvår. Jag hade precis avslutat första delen av en magisteruppsats i arbetsvetenskap om mellanchefers upplevelser av reformen och skulle fortsätta med en studie, och gå in på metoder, intervjufrågor och så vidare.

då kände jag: det är ju inte där, i mellanchefernas uppfattning om reformen, som jag ska vara just nu. I stället borde jag skriva om min egen resa

– Då kände jag; det är ju inte där, i mellanchefernas upplevelser av reformen, som jag ska vara just nu. I stället borde jag skriva om min egen resa som anställd i myndigheten, i debatten och den här ganska långa politiska processen.

Då, i augusti 2019, hade han hunnit samla på sig en rad dokument, artiklar och politiska förslag, allt listat i Exceldokument. Så han började skriva.

Alla – från S till M – använder myten om förtroendet

I boken finns en del som handlar om det som Johan Berg beskriver som fem olika myter om myndigheten, och som har använts i debatten för att argumentera för nedläggning respektive privatisering av Arbetsförmedlingen. Författaren angriper inte minst borgerliga politiker och branschorganisationer för att desinformera.

– En av de viktigaste myterna – förtroendet – har man ju alltid hänvisat till, också Reinfeldt i Alliansen när han skulle lägga ner Ams och Stefan Löfven när han lovade reformera Arbetsförmedlingen efter valet 2014. Man återkommer hela tiden till förtroendet. I den senaste debatten har förespråkare för privatiseringen hänvisat till tidigare regeringars misslyckanden om att vända myndighetens förtroendesiffror när de förespråkat en storskalig privatisering.

Några personer har fått ett eget avsnitt i boken: de tidigare AF-cheferna Björn Elmqvist och Mattias Elm som arbetade med att utforma arbetsförmedlingssystem på Arbetsförmedlingen och TSL. Tillsammans har de sedan drivit sajten arbetsmarknad.se och nu Werket där de analyserar arbetsmarknadspolitik – och säljer tjänster till branschen.

För mig handlar det om att synliggöra krafter som vill sko sig på den här typen av reformer, varför vissa vill styra genom desinformation, som jag vill kalla det

Varför ägnar du så stort utrymme i boken åt dem?

– För mig handlar det om att synliggöra krafter som vill sko sig på den här typen av reformer, varför vissa vill styra genom desinformation, som jag vill kalla det. Jag tycker att det var viktigt att föra fram ett sådant perspektiv. Skillnaden mot en del andra i debatten är att de här två har utgett sig för att vara oberoende experter. Men det har varit så tydligt att hälften av det som de har publicerat är åsikter, och enbart åsikter som faller privatiseringsförespråkare i smaken. Artiklarna har använts och applåderats av vinstlobbyn. Jag ville visa upp den kopplingen.

Har din bild av politiker förändrats av det här?

– Jag har nog haft ganska positiv inställning till politiker, både innan och nu efteråt. Jag tycker det är viktigt att politiker engagerar sig, och jag har stor respekt för deras arbete. Sedan kan jag tycka att vissa politiker vänder kappan efter vinden och i spelet om Arbetsförmedlingen blev det tydligt hur politiker förhåller sig.

Ylva Johansson var med på visionen om att lägga ner kontoren, men sedan backade hon inte upp Mikael Sjöberg.

Och så berättar han hur Ylva Johansson länge betraktades av de anställda på Arbetsförmedlingen som förtroendeingivande.

– Hon och Micke (generaldirektören Mikael Sjöberg, reds anm) tillsammans skapade ju en form av framtidsvision av Arbetsförmedlingen, åren före valet 2018, framför allt 2014–2016. Enligt uppgifter var Ylva Johansson med på visionen om att lägga ner kontoren, men sedan backade hon inte upp Mikael Sjöberg.

I boken beskriver han hur känslan infann sig att Socialdemokraterna redan innan Januariöverenskommelsen kom till tycktes ha beslutat att offra Arbetsförmedlingen. Och hur dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson valde att uttrycka sig.

– Hon beskrev borgarnas reform först som ett experiment. Sedan, bara ett halvår senare i slutet av januari 2019 och några dagar före varslet av 4 500 anställda, säger hon att hon med glädje genomför reformen. För anställda på Arbetsförmedlingen kändes det väldigt provocerande.

Vill inte kritisera Eva Nordmark

Han tar upp ett annat exempel på politiskt spel, när Liberalernas Nyamko Sabuni krävde Mikael Sjöbergs avgång med bara månader kvar på förordnandet.

– Hon ville vinna politiska poänger på det. Men det hade varit väldigt turbulent, det stora varslet hade lagts – vad skulle hans avgång leda till för att lugna ner allt? Det var kaotiskt med många frågetecken, vi hade en väldigt hög arbetsbelastning och många slutade.

Men Mikael Sjöberg avgick i alla fall i förtid.

Hur ser du då på Eva Nordmarks roll?

– Eva Nordmark, ja, hon kom in i ett väldigt svårt läge mitt under pandemin 2019 och har fått hantera såväl den här reformen, las-reformen som en pandemi och allt vad det innebar. Jag vill inte kommentera eller recensera hennes arbete faktiskt.

Vad hoppas du på för reaktioner på boken?

– En del som tror att jag kommer berätta mer inifrån myndigheten kanske blir besvikna. Sedan finns de som kanske inte vet hur debatten har förts – jag har ju verkligen följt den, grävt fram allt från budgetar till statistik och lagt in det i Excelblad. Jag har haft med hela det materialet genom processen. Jag går all in, jag är lite sån.

Jag har ju också velat få upp saker till ytan – velat berätta för fler än närmast sörjande om spelet om den här myndigheten, och var och en får tolka det på sitt sätt. Men jag försöker förklara så mycket jag kan med fakta.

Hur ser du själv på trovärdighetsproblemen när du fortfarande är anställd på Arbetsförmedlingen?

– Det får andra svara på. Man ska ju alltid fråga sig när man läser något: Vem har skrivit det här, och varför har den gjort det? Och utifrån det skapa sig en bild av innehållet. Mitt debatterande började med att jag ville berätta något annat än vad som påstods.

Fotnot: Boken Spelet om Arbetsförmedlingen är utgiven i juni 2022 av Carlssons bokförlag.

Johan Berg om myterna

Johan Berg bemöter en rad vanliga uppfattningar om Arbetsförmedlingen som han menar är myter, och refererar till olika rapporter.

Myt 1: Arbetsförmedlingen bidrar inte till att folk får jobb

Uppfattningen att Arbetsförmedlingen ska ge människor jobb leder till felaktiga förväntningar. Myndigheten har ett brett uppdrag, med en mängd uppgifter utöver ren matchning.

Enligt SCB förmedlar Arbetsförmedlingens personal 1,5 procent av jobben, men det avser andelen av samtliga rekryteringar på arbetsmarknaden, förutom interna rekryteringar.

Myt 2: Arbetsförmedlingen är en misslyckad myndighet

OECD och EU-kommissionen berömmer Arbetsförmedlingen för att vara en väl fungerande myndighet i ett europeiskt perspektiv, skriver Johan Berg. I svensk media har bilden av en ineffektiv myndighet varit vanlig.

I debatten jämförs AF ibland med omställningsorganisationernas framgångsrika resultat men, som Johan Berg skriver, har helt andra förutsättningar. De stöttar erfarna med stark ställning på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen anklagas ofta för att inte göra av med de resurser man får. En viktig förklaring är enligt Riksrevisionen dålig styrning från politikerna.

Myt 3: Arbetsförmedlingen är en ineffektiv myndighet

Arbetsförmedlingens budget har ökat explosionsartat under den förra mandatperioden trots högkonjunktur, påpekade Elisabeth Svantesson (M), som såg det som ett misslyckande.

Men Johan Berg visar hur Arbetsförmedlingen har fått både nya stora uppdrag liksom ett ökat antal inskrivna utan motsvarande ökning av resurserna. I själva verket har Arbetsförmedlingen haft hög effektivitet, menar han, något som också Riksrevisionens senaste rapport kommer fram till.

Myt 4: Arbetsförmedlingen kostar 80 miljarder

Påståendet att Arbetsförmedlingen är en dyr myndighet som kostar 80 miljarder kronor, mer än Försvarsmakten och Polisen, stämmer inte.

Johan Berg visar hur Arbetsförmedlingen i själva verket kostar mindre än såväl Polisen som Försvarsmakten i form av resurser till personal och lokaler. I stället var ersättningar (a-kassa, aktivitetsersättning) och lönesubventioner till arbetsgivare som anställer arbetslösa 68 procent av anlaget 2016–2017.

Myt 5: Arbetsförmedlingen saknar förtroende

I boken ställs den retoriska frågan: Vems förtroende är det viktigast att ha? Johan Berg konstaterar att bristen på förtroende hos allmänheten är allmänt känd (och uppmätt), men skriver att det liknar situationen i andra länder med statliga arbetsförmedlingar. När man mäter förtroendet bland arbetsgivare och sökande som har använt Arbetsförmedlingen ser förtroendet helt annorlunda ut.

Källa: Spelet om Arbetsförmedlingen.

 

 

 

 

+ Expandera

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar