Många faktorer ligger bakom det som kallas ”the great resignation” eller ”the great quit”.
Dels ekonomiska, som kostnaderna för barnomsorg, dels psykologiska med rädsla för smitta och ovilja att gå tillbaka till ekorrhjulet med långpendling och odugliga eller despotiska chefer. Mest uppseendeväckande är att folk slutat utan att ha ett nytt jobb.
Fenomenet kan sammanfattas i ett antal punkter.
Många lediga jobb
1. 4,3 miljoner amerikaner upp sig i augusti och 4,4 miljoner i september.
Den månatliga siffran motsvarar ungefär 3 procent av arbetskraften (och ska ställas mot runt 2 procent per månad de senaste fem åren). Det finns 10,4 miljoner miljoner jobb att söka i USA, alltså betydligt fler än en sökande per jobb.
President Joe Biden och hans ministrar hävdar att prisstegringarna beror på störningar i leverantörskedjorna
Flest är vakanserna i serviceyrken: restaurang, hotell, butik. Från konservativt håll framförs argumentet att stimulansåtgärderna under pandemin varit så generösa att enskilda tjänar mer på att gå på bidrag än på arbete.
Från vänstern framhålls i stället att stimulansåtgärderna, American Rescue Plan, gjorde att pressade hushåll fick hjälp att betala hyra och mat – och att löneökningarna nu borde ha kommit långt tidigare, inte minst med tanke på de enorma vinsterna som företag gjort före och under pandemin.
Postwork-trenden
2. Pandemin en kataklysm, det vill säga en så omstörtande händelse att folk bryter upp från invanda mönster.
Det talas till och med om ”end work” eller att världens löneslavar inte längre kommer att acceptera dålig betalning, usel miljö, arbetstider som blivit ännu längre med mejl, zoom, sms.
Yngre som aldrig upplevt så gott som försvunnen anställningstrygghet med pension och vårdförsäkring och i stället tvingats hoppa inom den s.k. gig-ekonomin byter jobb oftare än alla andra och känner ingen lojalitet mot arbetsgivare. Om dem konstateras också att deras ingångsjobb är sämre än de var förr.
Folk vågar ta chanser
3. Man kan peka på att massor av amerikaner i intervjuer, på sajter och i enkäter uppger att de hoppade av sina jobb utan att bry sig om att ha fått ett nytt.
Hur det är möjligt? Många sparade pengar under pandemin, både för att de hade mindre utgifter och fick stimulanspengar. Andra kom fram till att de kunde leva billigare eller flyttade till orter med lägre kostnadsnivå.
Åter andra tog språnget de grunnat på länge och upptäckte att de kunde välja och vraka när de surfade på rekryteringssajter. Och om de skulle behöva pengar är det i alla fall just nu möjligt att ta ett tillfälligt påhopp med högre lön än före pandemin.
Låg sysselsättningsgrad
4 Mysteriet med den låga sysselsättningsgraden, 61,6 procent mot 63,3 i februari 2020, är inte nytt men har djupnat.
Till de gamla förklaringarna hör att kvinnor stannar hemma för att de inte har råd med barnomsorg eller måste ta hand om sina föräldrar. Att fler kvinnor slutade under pandemin är en av förklaringarna nu, till följd av skolstängningar, liksom att en del 60-plussare tidigarelagt pensioneringen.
Många uppger att de avvaktar, antingen tills pandemin avklingar, tills de hittar rätta jobbet eller tills de blivit klara med studier.
Ingen verkar vilja spekulera i hur det höga antalet dödsfall i covid, över 750 000, minskat arbetskraften
Men det som bekymrar ekonomer är sysselsättningsgraden i åldersskiktet 25-54 år, 81,7 procent i oktober mot 82,9 procent före coronasmittans härjningar. Det kan översättas med 1,4 miljoner människor och frågan är vart de tog vägen.
Något säkert svar finns inte. Men om de inte återvänder till arbetsmarknaden föreligger risk för att tillväxten avtar och att löneinflationen tilltar. Ingen verkar vilja spekulera i hur det höga antalet dödsfall i covid, över 750 000, minskat arbetskraften. Beträffande kvinnorna pekar påtryckningsgruppen National Women’s Law Center att de var värst drabbade våren 2020, särskilt då minoriteterna, men att färska siffror tyder på att de börjar komma tillbaka.
Ökat fackligt engagemang
5. Arbetsrättsexperter framhåller att överskottet på jobb ger mer makt till den enskilde och också lett till ett större intresse för fackföreningar.
Å andra sidan är amerikanska företag så fientligt inställda till facket att minsta signal om att en ny klubb håller på att bildas nu får dem att gå personalen till mötes, till exempel sådant som upprop om mer flexibel arbetstid och extra lönepåslag under helger.
Fler reportrar bevakar arbetsmarknaden än på åratal och nya pigga kanaler har startats, sajten More Perfect Union och podden Belabored. Ett par omfattande strejker på jätteföretag som livsmedelskoncernen Kellogg och traktortillverkaren John Deere och sjuksköterskor i Kalifornien gjorde att facklig kamp förekom i rubrikerna mer än vanligt under oktober, ”striketober”.
Dra åt helvete-faktorn
6. På de ofta hierarkiska amerikanska arbetsplatserna kan människor få sparken utan förvarning. Nu duggar det av vittnesmål om folk som vågat säga ifrån och protesterat mot övertid, krångliga arbetsscheman och slavdrivare till chefer. Under tidigare kriser har problemet snarare varit hög arbetslöshet med rädsla bland personalen. Nu kan man ta del av skärmdumpar från sociala medier som lyder så här (en av de snällare):
Chefen: Du behövs imorgon.
Den anställde: Jag är ledig på lördagar. Jag tänkte vara tillsammans med min pojkvän.
C: Jag har brist på personal och behöver dig imorgon.
A: Hur mycket får jag extra?
C: ?
A: Du har ont om folk. Vi kan kalla det eo omständigheter.
A: Om jag får 39:75 i timmen kan jag komma. För 13 kommer jag på måndag.
Nya typer av arbetsplatser
7. Det är inte alla som uppskattar att jobba digitalt, ensamma hemma vid köksbordet eller med skrikande barn runt öronen.
Påhittiga entreprenörer träder in och erbjuder utrymme i lokaler nära bostadsområden. Ett företag i en förort till New York kallar sig Daybase och de som hyr in sig får en arbetshörna och sällskap av andra.
Det återstår att se hur arbetsgivare – och arbetstagare – ställer sig till arbete på distans på lite längre sikt men mycket tyder på något mittemellan i yrken där distansjobb är möjligt.
4,3 miljoner amerikaner sade upp sig i augusti och 4,4 miljoner i september
På ekonomisidorna i tidningar och i inslag på teve tar man upp knep för chefer som vill locka till sig attraktiva sökande och hålla kvar kvalificerade medarbetare. Likaså kommer rapporter om att de stora chefsrummen, ”corner office”, håller på att göras om till allmänna utrymmen i översynen som görs efter pandemin.
En oviss framtid
Givetvis gissar många bedömare att allt detta är tillfälligt, kanske till och med mycket kortvarigt. Besparingar tar slut, de lediga tjänsterna blir färre, det där enklare livet var inte så tilltalande trots allt.
Statistiken visar att antalet som uppger att de sagts upp på grund av pandemin sjunker, från 5 miljoner till 3,8 miljoner från september till oktober. Löneökningarna kan ätas upp av inflationen – just nu den högsta på över 30 år – och tvinga folk tillbaka till arbetsplatserna.
President Joe Biden och hans ministrar hävdar att prisstegringarna beror på störningar i leverantörskedjorna och globala problem i energiförsörjningen. Men alla håller inte med om det, utan pekar såväl på lönehöjningar som på företag som sannolikt passar på att höja priserna.
Biden och demokraterna i kongressen försöker ju driva igenom bland annat betald föräldraledighet (bantat till fyra veckor) men det ser inte särskilt ljust ut. En sak saker som många beklagar är att mångfalden på arbetsplatserna blir mindre om kvinnor slutar.