TCO är mycket positiv till regeringens satsningar på utbildning i budgeten.
– De är både välkomna och behövliga, säger Eva Nordmark i en kommentar. Men det är viktigt att inte bara rikta dem mot unga och arbetslösa, även yrkesverksamma måste ges bättre möjligheter för att öka produktiviteten på arbetsmarknaden.
Några av budgetens skattehöjningar får kritik från TCO.
– Vi beklagar att man inte räknar upp brytpunkten för statlig skatt, säger Eva Nordmark. Höga marginalskatter i ganska blygsamma lönelägen kan minska viljan att vidareutbilda sig eller ta på sig mer ansvar på jobbet. Det blir än mer tydligt att det behövs en genomgripande skattereform.
LO vill ha mer omfördelning
LO tycker att budgetpropositionen i huvudsak innehåller bra satsningar, och lyfter fram inte minst höjningen av a-kassan och byggandet av fler bostäder.
Men investeringarna behöver bli ännu större, och om regeringen samtalade med näringsliv och samhälle skulle det få stor utväxling i jobb. Något som krävs om målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska nås.
– Det är dags att lämna krona-för-krona finansieringen, säger Karl-Petter Torwaldsson i en kommentar. Det är rimligt med den starka konjunkturen och ekonomin vi har i dag.
Han berömmer regeringen för breda och bra reformer med skattesänkningar för pensionärer och fler lärare i skolan. En sådan omfördelning vill LO gärna se ännu mer av.
Men det räcker inte. För att täppa till det rekryteringsgap som finansminister Magdalena Andersson nämnde flera gånger när budgeten presenterades, vill LO bland att man ska öppna för mer utbildning, inte minst längre arbetsmarknadsutbildningar, för arbetslösa.
”Slår mot den som satsar på utbildning”
Saco är mindre optimistisk. Ordföranden Göran Arrius är mycket kritisk till de delar i regeringens budget som innebär skattehöjningar. Han kallar budgeten för ”en dyster läsning för alla som vill att utbildning och ansvarstagande ska löna sig”. Och precis som TCO ser Saco problem med att inte höja brytpunkten för statlig skatt.
– En tredjedel av landets heltidsarbetande omfattas av skattehöjningarna, däribland grupper som lärare och socialarbetare, säger Göran Arrius. Regeringens politik slår mot breda grupper som satsat tid och pengar på att utbilda sig. Det är närmast att betrakta som jobbfientligt.
Saco saknar också en rejäl satsning i budgeten på att höja kvaliteten på landets universitet och högskolor.
Men organisationen är också nöjd med vissa delar. Satsningen på läraryrkets status är bra, liksom ökade resurser till kompletterande utbildningar för invandrade akademiker.
Utbildning påverkar hela välfärdssektorn
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, välkomnar generella satsningar på välfärden.
– Många kommuner och landsting har en ansträngd ekonomi, samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar, konstaterar SKL:s ordförande, Lena Mikko.
Förslagen om fortbildningsinsatser inom skolan och fler utbildningsplatser ses som bra för hela välfärdssektorn eftersom kommuner och landsting har ett stort rekryteringsbehov. Höjningar av kommunernas schablonersättning för nyanlända och högre ersättningar för asylsökande barn och ungas skolgång är steg i rätt riktning, men räcker det inte fullt ut, enligt SKL.
Men, menar SKL, behoven och kraven på mer långsiktiga och mer generella statsbidrag kvarstår, i tider då demografiska utmaningar påverkar investeringsbehoven i många kommuner och landsting.
Tror folk kommer jobba mindre
”En misslyckad budget” är Svenskt Näringslivs dom över regeringens budgetproposition.
Arbetsgivarorganisationens argument är flera: regeringen höjer kostnaderna för företagen men gör inte tillräckligt för att skapa förutsättningar för fler jobb. Att dra ned på RUT- och ROT-avdragen samtidigt som man höjer kostnaden för att anställa unga kommer bara att göra det svårare för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Enligt Svenskt Näringsliv innebär budgeten höjda skatter med uppemot 50 miljarder kronor för företagare och medborgare.
– Att höja världens högsta skatter på löneökningar ännu mer ger inte ökade skatteintäkter eftersom människor väljer att jobba mindre, säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne.
Oroas över sämre dynamik
Arbetsgivarverket välkomnar satsningarna på utbildning, bostäder och bättre infrastruktur, det ökar rörligheten på arbetsmarknaden och gynnar sysselsättningen.
Samtidigt oroas även de statliga arbetsgivarna av skatteförslagen: löneskatter för äldre, nedtrappning av jobbskatteavdraget och en fryst skiktgräns för statlig inkomstskatt försämrar dynamiken på arbetsmarknaden.
– På sikt riskerar detta att innebära färre välutbildade i Sverige och ett minskat antal arbetade timmar, säger Roger Vilhelmsson, chefekonom på Arbetsgivarverket, i en kommentar.
Arbetsgivarverket välkomnar satsningen på skolan men är kritisk till politikernas inblandning i lärarnas lönebildning.
– Det är viktigt att stärka läraryrkets attraktivitet men inblandningen riskerar att leda till kompensationskrav från den övriga arbetsmarknaden, säger Eva Liedström Adler, generaldirektör på Arbetsgivarverket, i en kommentar.