Sysselsättningssiffran för EU totalt är nu på samma nivå som före den globala ekonomiska nedgången 2008: 223 miljoner människor i arbete.
Mellan 2013 fram till andra kvartalet 2016 ökade antalet EU-invånare i arbete med totalt åtta miljoner personer enligt en precis publicerad rapport från EU:s trepartsorgan Eurofound. Det är den första oavbrutna uppgången för europeisk sysselsättning sedan krisens början.
– Men de facto har vi förlorat åtta år där sysselsättningsökningen i praktiken stått still. Det gör att vi fortfarande har ett kraftigt underskott av sysselsättning för att komma tillbaka till samma ursprungssituation som vi hade innan krisen, säger Sandro Scocco, chefsekonom på tankesmedjan Arena och arbetsmarknadsekonom, till Arbetsvärlden.
– Det går åt rätt håll, men man ska ha i bakhuvudet att vi inte är tillbaka i 2007 års läge.
”Lågproduktiva jobb problematiskt”
De senaste årens sysselsättningsökning är enligt rapporten oväntad och överstiger produktionsökningen i medlemsländerna. Vilket förklaras av att den ekonomiska återhämtningen främst grundar sig på ökad konsumtion, inte ökade investeringar och ökad export. Fler än sju av tio arbetstillfällen inom EU återfinns följaktligen inom tjänstesektorn, och bara i den har antalet anställda ökat med åtta miljoner personer sedan 2011.
Att EU:s arbetsmarknad domineras av tjänster är inget problem, menar Scocco. Däremot när det är en lågproduktiv tjänsteverksamhet där det arbetas fler timmar utan att produktiviteten ökar.
– Produktivitet är den vi långsiktigt lever av, basen för vår välfärdsutveckling.
I normalfallet ska sådana här jobb egentligen sorteras ut över tid
Han tar Tyskland som ett varnande exempel.
– Där har man stimulerat fram en lågproduktiv låglönesektor i form av Mini jobs. På kort sikt får man en något starkare sysselsättningstillväxt i den delen av ekonomin. Men den blir lågproduktiv och skadar de långsiktiga tillväxtförutsättningarna.
– I normalfallet ska sådana här jobb egentligen sorteras ut över tid. I stället stimuleras de. Det är långsiktigt problematiskt.
Sverige sticker ut
Enligt Eurofound-rapporten skiljer Sverige ut sig i jämförelse med många EU-länder. Här ökar i stället de kvalificerade arbetstillfällena, och arbetskraften uppgraderas. I länder där lågkvalificerade arbeten däremot ökar, polariseras arbetsmarknaden alltmer mellan hög- och lågavlönade arbeten. Den gynnsammare utvecklingen i Sverige beror enligt Sandro Scocco på att vi satsar på kompetens, utbildning och högkvalificerade arbeten.
– Jag tror det är den enda framkomliga vägen.
– Släpper man detta, som många länder gjort i förhoppning att köpa sysselsättning, så kommer det på lång sikt att skada ekonomin och kan bli väldigt svårt att reparera.
Med trygghet menas också arbetsrättsregleringen kring anställningen, kollektivavtal och så vidare
Kvantitativt har antalet anställningar i EU ökat i framför allt låg- och mellaninkomstskikten. Fast relativt sett ökar fortsatt andelen sysselsatta snabbast bland högavlönade – en utveckling som håller i sig sedan sent 1990-tal. Men oavsett om det är låg-, mellan- eller högavlönade arbeten som skapas så har de enligt Eurofound-rapporten ett gemensamt: att till övervägande delen erbjuda heltidssysselsättningar.
Är det ökade antalet heltidssysselsättningar ett tecken på att arbetsmarknaden nu blir tryggare?
– Trygghet skapas inte enbart av att man har en heltidsanställning. Med trygghet menas också arbetsrättsregleringen kring anställningen, kollektivavtal och så vidare. Där ser vi inget trendbrott. Europa har haft en längre period av fallande siffror för kollektivavtalsanslutning, fackföreningsdeltagande och så vidare.
Så om det innebär mer trygghet vill Sandro Scocco låta vara osagt tills han vet mer om vad som döljer sig bakom siffrorna i rapporten.