Med Folkhälsomyndighetens rekommendationer som grund har Sveriges grundskolor hållits öppna tvärtom mot i omvärlden. Som mest har 195 länder infört nationella skolstängningar, enligt Unesco, medan svenska grundskolelever suttit i skolbänken som vanligt. Den svenska strategin har varit att ta hänsyn till en rad samhällsfaktorer, som att vårdpersonal ska kunna gå till jobbet och att stängningar får negativa effekter för barnen.
− De studier vi har gjort visar på en väldigt liten smittspridning i skolmiljö, konstaterar Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör under en presskonferens den 29 maj.
Regeringen, i form av Stefan Löfven (S) och ansvariga skol- och utbildningsministrar, meddelar då att de svenska gymnasieskolorna kan öppnas på nytt den 15 juni. Johan Carlson berättar vidare om kunskapsläget och säger att ”tillgängliga data på diagnosticerande yrkesgrupper” inte visar på någon ökad sjuklighet bland gymnasielärare, grundskollärare, förskolelärare, fritidspedagoger eller barnskötare, jämfört med andra yrkeskategorier.
Det utgör, enligt Folkhälsomyndighetens pressmeddelande, delvis bakgrund till att myndigheten drar tillbaka sin rekommendation om att hålla gymnasieskolorna stängda.
Anders Tegnell: ”Lärare drabbas mindre”
När statsepidemiologen Anders Tegnell sedan uttalar sig i Lärarförbundets tidning Läraren konstaterar han att det är mindre sjuklighet bland lärarna, än hos andra yrkesgrupper:
– Det är statistiskt säkerställt att lärare drabbas mindre, det är en tydlig statistisk skillnad mot andra yrkesgrupper.
Anders Tegnell slår också fast att skolmiljöerna är mindre smittsamma än många andra miljöer.
Uppgifterna ur Folkhälsomyndighetens refererade studie kan ställas mot den danska motsvarigheten Statens seruminstitut, som tvärtom bedömer smittrisken som ”hög” i grundskolan. Mätningar som man gjort i årskurserna 6-10 visade då att eleverna smittar lika mycket som andra.
”Bedömningen är att barn och unga smittar lika mycket”, skriver myndighetens presstjänst i en kommentar.
När Arbetsvärlden den 2 juni begär att få ta del av Folkhälsomyndighetens data som legat till grund för uttalandena, visar det sig inte finnas någon färdig studie.
”Det här är en rapport som inte är klar ännu. Alltså är det arbetsmaterial som vi inte kan lämna ut. Jag har inget datum när den är färdig.”, skriver pressekreteraren Jon Pelling, som meddelar att Folkhälsomyndighetens representanter inte är tillgängliga för en intervju om studien förrän den är publicerad.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) meddelar via sin pressekreterare att beslutet att gymnasieskolorna kan öppna igen vilar på Folkhälsomyndighetens rapport ”Covid-19 hos barn och unga− en kunskapssammanställning”.
Även här hänvisar myndigheten till ”arbetsmaterial” ifråga om uppgiften att personal i för- och grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan inte har diagnosticerats med covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper.
Enligt uppgifter till Arbetsvärlden handlar det om en urvalsstudie, som baserar sig på gruppen svenska labbtestade positiva fall som samkörts med SCB:s yrkesregister. Mörkertalet är sannolikt stort, då långt ifrån alla med symtom blivit testade.
Den beskrivs dock av uppgiftslämnaren bara vara ”ett första steg” eftersom myndigheten inte korrigerat sjukligheten i olika yrkesgrupper i förhållande till faktorer som ålder, sjukdomar och rökning.
Oklart hur många lärare som insjuknat
Men Arbetsvärlden erfar att när det gäller svenska grundskolor saknas det till största delen studier över spridningen av coronaviruset. Detta trots att lärarna av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, utpekats som en riskgrupp.
Varken SCB, Försäkringskassan, Sveriges kommuner och regioner, Arbetsmiljöverket eller Skolverket visar sig nämligen ha nationell data över lärarnas sjukfrånvaro.
Enligt Försäkringskassans analytiker Ulrik Lidwall, har man där inte kunnat ta fram sådan statistik sedan 2017.
”Sedan en tid tillbaka kan vi av datasäkerhetsmässiga skäl inte ta fram den yrkesstatistik som vi önskar”, skriver han i ett mejl.
Arbetsmiljöverkets avgränsning sållar bort lärarna
Hos Arbetsmiljöverket finns bara ett fåtal anmälningar om incidenter eller exponering för covid-19 på grundskolor.
En förklaring kan vara att myndigheten under våren − på grund av den allmänna smittspridningen − gjort en avgränsning och anvisar arbetsgivare att bara anmäla incidenter i fall då anställda kommit i kontakt med covid-19-patienter i vården, i samband med transporter eller hanterat labbprover från sjuka.
Därmed avråds kommuner och friskolekoncerner att anmäla att lärare eller annan skolpersonal exponerats för smitta eller tror sig kunna visa att anställda smittats i skolan.
− Vi kommer ju fortfarande hantera anmälningar som lämnas in (incidentanmälningarna, red. anm.) men vi kan inte gå vidare med dem om de inte uppfyller kriterierna, säger Jenny Persson-Blom, handläggare på Arbetsmiljöverket.
I maj fick franska skolelever gå tillbaka till undervisning i klassrummen efter att ha varit stängda. Trots skyddsåtgärder ledde till öppningen till ny smittspridning i flera skolor. Bilden är tagen i Strasbourg. Foto: AP Photo/Jean-Francois Badias.
Skolverket: Hög frånvaro i början av pandemin
Skolverket samlar inte heller in frånvarostatistik löpande för lärare och elever på ett nationellt plan. Däremot har myndigheten gjort en egen, mindre undersökning över närvaron i skolan under pandemins gång.
– Vi har gjort en snabb insamling som gav en ögonblicksbild. Det man kan säga generellt är att påverkan på frånvaron verkar ha varit allra störst i början av pandemin, det vill säga i början av mars och att den rört sig mot mer normala nivåer, säger Filip Nilsson, undervisningsråd på Skolverket och projektledare för undersökningen.
Denna publicerades i maj består av svar från 39 huvudmän, både kommuner och friskolekoncerner, och rör en period i slutet av april 2020 i jämförelse med föregående år.
Den samlade frånvaron för elever i grundskolan låg cirka 35 procent högre än i normalfallet. För personalen i grundskolan uppgick ökningen till 40 procent. Samtidigt skiljde sig frånvaron kraftigt mellan olika huvudmän.
− Resultatet indikerar att rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten om att alla med lättare symtom ska hålla sig hemma har påverkat, bedömer Filip Nilsson.
Filip Nilsson. Foto: Skolverket.
För gymnasieelever är resultatet i princip det omvända: Frånvaron var cirka 20 procent lägre än normalt. Mönstret speglas delvis i gymnasiepersonalens närvaro som var oförändrad i jämförelse med föregående år.
– Även om man ska tolka resultaten med viss försiktighet, så skulle man kunna anta att den omvända bilden kring eleverna i gymnasieskolan, med högre närvaro än normalt, kan hänga samman med att man inte påverkades av rekommendationerna på samma sätt. Det vill säga att de som hade milda symtom kunde stanna hemma men ändå delta i distansundervisningen. Mönstret är snarlikt för personalen som kunnat bedriva undervisningen från hemmet, säger Filip Nilsson.
”Att man inte fått testa sig är ett problem”
Bland lärare har den höga sjukfrånvaron och vetskapen om allvarliga sjukdomsfall väckt frågetecken kring smittrisken i skolan. Christine Hellsten-Kerslow, SO-lärare på en grundskola i Stockholm och administratör för Facebookgruppen Lärarupproret:
− Jag känner många lärare som varit sjuka, speciellt i Norrort, och jag hakar upp mig väldigt på Tegnells beskrivning att smittrisken är låg.
Hon är också kritisk till att lärare inte fått testa sig under coronakrisen så att man fått kunskap om läget.
− Jag känner till fall där lärare, som åkt in på akuten med andningsproblem, inte fått testa sig.
Under veckan började fler elever insjukna ofta under skoltiden
En lärare, som arbetar i en mindre klass med barn i åldrarna 7-9 år i nordvästra Stockholm, berättar för Arbetsvärlden att alla i klassen i våras blev sjuka i typiska covid-19-symtom.
− Det var första veckan i mars. På torsdagen insjuknade min kollega som jobbar i klassen. På måndagen blev två elever sjuka, de fick huvudvärk, hög feber, diarré och hosta. Under veckan började fler och fler elever insjukna och till sist blev alla dåliga.
En vecka efter att kollegan blev sjuk, insjuknar hon själv. Hon blir sängliggande i sex veckor med halsont, feber, diarré, luftvägssymtom, täppta bihålor, andnöd och tryck över bröstkorgen. När hon efter åtskilliga veckor får testa sig är provet negativt − men läkarna är övertygade om att hon haft covid-19. Och hennes man har testat sig och var positiv.
− Nu är jag tillbaka på jobbet, men jag får fortfarande andnöd när jag sjunger med barnen, säger läraren.
Stängde skolan
Hanteringen av smittspridningen på skolorna skiljer sig åt över landet. Huvudmännen lutar sig mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer, men de har själva arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar – vilket innebär att det är kommunerna eller friskolorna som beslutar om en stängning.
Söderhamns kommun beslutade efter samråd med smittskyddsledningen i region Gävleborg om att stänga Stentägtsskolan på måndagen den 8 juni.
– Skolledningen har kontaktat smittledningen för att få råd, då man haft en handfull fall av personer som har varit bekräftat sjuka i covid-19. Det var ytterligare ungefär en handfull personer som kände sig sjuka. Det var alltså ganska begränsat, men mycket oro. Nu var det fyra dagar kvar av terminen och då tyckte skolledningen att det var det enklaste sättet att lösa situationen, säger Inger Andersson von Rosen, tillförordnad smittskyddsläkare på region Gävleborg och konstaterar:
– Hade det här varit i början av terminen då hade vi behövt väga in skolplikten, att barn har rätt att gå i skolan och att alla som vistas i skolan har rätt att känna sig trygga där på ett annat sätt. Det finns inte något exakt sätt att göra det på, utan handlar om att hitta den bästa balansen.
Det går inte att slå fast var den insjuknade personalen smittats, uppger hon.
– När vi har en samhällsspridning, då är det väldigt svårt att bli klar över smittkällan.
Även i Kalix fattade skolledningen för Innanbäcksskolan beslut om stängning strax före terminsslutet.
Likaså har några friskolor i Stockholm, enligt uppgift, hållit stängt under en period, medan alla kommunala grundskolor kunnat vara öppna.
Under vecka tolv reagerade man dock centralt på mängden sjukskrivningar. Värst var det mellan sport- och påsklovet.
− Redan efter sportlovet, vecka 10 och 11, hörde vi att sjukfrånvaron i skolorna började öka och vecka 12 började vi på central förvaltning att mäta den totala frånvaron, vilket vi inte brukar göra, säger Susan Ottosen, pressekreterare på utbildningsförvaltningen i Stockholm, där man har uppgift om att en hemspråkslärare i Stockholm avlidit i covid-19.
Samtidigt vet grundskoledirektören Lee Orberson i Stockholm inte hur många som varit sjuka i covid-19 eller hemma av andra orsaker.
−Jag kan inte uttala mig om smittspridningen, vi har ju varken testat lärare eller elever, eller fått återkoppling från regionen. Frånvaron kan ha olika orsaker, som att man var hemma på grund av att man skulle stanna hemma vid minsta symtom, eller på grund av allmän oro för att smittas eller annan sjukdom, men sannolikt har vi även haft fall av covid-19, säger han.
Förvaltningens statistik visar att medelvärdet för elevernas frånvaro vecka 12 var 32 procent och lärarnas 28 procent, men ingen vet alltså säkert hur många av dem som haft covid-19, som klassas som en allmänfarlig sjukdom.
Kunskapsskolan: ”Frånvaro på omkring 25-30 procent”
Mönstret går igen även bland flera friskolekoncerner Arbetsvärlden varit i kontakt med. Academedia, Kunskapsskolan och Internationella engelska skolan rapporterar förhöjd frånvaro i grundskolan under april.
– Efter sportlovet hade vi en frånvaro på omkring 25-30 procent på flera av våra grundskolor. Det är betydligt högre än normalt, men i takt med att veckorna har gått har läget stabiliserats och nu är vi nere på nästan normala nivåer, säger Sofi Klang, kommunikationschef på Kunskapsskolan.
Utvecklingen är i princip den motsatta för gymnasieskolorna, efter att distansundervisningen introducerades.
Sverigefinska skolan på Kungsholmen i Stockholm drabbades hårt av misstänkt covid-19-smitta. Foto: Monica Kleja.
En av de skolor som fick det tufft veckorna 12-14 i Stockholm var privata Sverigefinska skolan i Stockholm, vid Fridhemsplan − en grundskola med förskoleklass.
− Precis som på många andra skolor insjuknade plötsligt väldigt många av våra elever och personal veckorna innan påsk. Omkring hälften av våra cirka 360 grundskoleelever var borta och drygt 40 procent av lärarna, säger rektorn Heli Lindström.
Städare dog i covid-19
− Vi hade ett antal personal som vi tror kan ha haft corona, men vi har ingen testning som visar det. Men vi hade en del lärare med typiska symtom och en lärare som var sjuk ganska länge.
Runt påsklovet insjuknade också en städare på skolan, som några veckor senare avled i covid-19.
− Det var ett jättehårt slag för alla på skolan. Han hade städat hos oss i flera år, men hur han smittats går inte säga, säger Heli Lindström.
Sverigefinska skolan följde Folkhälsomyndighetens och Skolverkets riktlinjer, men antog också mer långtgående smittskyddsåtgärder.
Det blev många tidiga morgonmöten mellan Heli Lindström och bland andra skyddsombudet Heidi Pomell, från Lärarnas riksförbund.
Men efter påsk började många elever och lärare äntligen att komma tillbaka, beskriver Heidi Pomell:
− Men lätt har det inte varit någonstans. Jobbigast har varit att ingen vetat något om sjukdomen och hur vi ska hantera den. Och jag tycker att rekommendationerna har kommit efter våra egna åtgärder.