Efter ett löfte i Januariavtalet står det nu klart i budgetpropositionen att de skolor som vill ska tillåtas sätta betyg redan från och med årskurs 4, en fråga som samarbetspartiet Liberalerna drivit länge. Skolverket ska enligt förslaget tilldelas extra medel för att hjälpa de skolor som från och med juni nästa år vill gå över till tidigare betyg.
Samtidigt finns det runt om i landet skolor som aktivt arbetar med att betygssättande ska få så lite utrymme som möjligt i skolan.
– Betygsstressen ställer sig i vägen för motivationen att lära sig.
Det säger Annica Tengbom Ödén, rektor på Anna Whitlocks gymnasium. Skolan, som öppnade för ett år sedan, har en uttalad policy om att endast sätta betyg och använda sig av nationella prov i de fall det är obligatoriskt.
Det är ju ingen gerillaverksamhet vi driver, det är inte som att vi inte efterlever reglerna. Men självklart finns det de som har undrat.
– Vi vill satsa på vad vi kallar hållbart lärande, att eleverna ska vilja lära sig och inte bara fokusera på mätningarna. Skolan är elevernas arbetsplats. Det är inte många vuxna som skulle stå ut med att vara beredda på att deras prestationer på jobbet ständigt skulle mätas och betygsättas.
Eleverna ska inte få återkoppling i form av betyg under kursernas gång, varken på prov eller i samtal med läraren. I stället har läraren bedömningssamtal som fokuserar på lärande. Modellen de använder grundas helt och hållet i forskning, säger Annica Tengbom Ödén.
Hoppas på lägre arbetsbelastning för lärare
De nationella proven har också dragits ner till ett minimum, även där är det endast de obligatoriska som används.
Det blir en väldig arbetsbesparing att kunna fokusera på lärande och inte förberedelser för prov, inte minst för lärarna.
– Det blir en väldig arbetsbesparing att kunna fokusera på lärande och inte förberedelser för prov, inte minst för lärarna.
Omställningen till ett annat sätt att jobba har till en början krävt tid av lärarna. Men modellen som skolan arbetar efter kommer att innebära lägre arbetsbelastning på sikt, säger Annica Tengbom Ödén.
– Det hjälper också den psykiska arbetsmiljön att inte behöva kommunicera och försvara varje matris, varje delbetyg. Det blir ett helt annat samtal kring elevens utvecklingsområden, vilket gynnar både elevens och lärarens arbetsmiljö.
Det skulle skapa en helt annan arbetsmiljö för både lärare och elever att kunna ha en längre process, där du till och med kan få lov att ha en svacka och sen komma tillbaka.
Annica Tengbom Ödén påpekar att de självklart följer skollagen, eleverna gör de nationella prov som är obligatoriska och får betyg i slutet av varje kurs.
– Det är ju ingen gerillaverksamhet vi driver, det är inte som att vi inte efterlever reglerna. Men självklart finns det de som har undrat. När vi anställt nya lärare har vi redan i intervjuskedet berättat om hur vi vill jobba, då har de också haft tillfälle att tacka nej om de inte är intresserade av att arbeta på det sättet.
Välkomnar övergång till ämnesbetyg
I samband med budgetpropositionen gick regeringen ut och föreslog att systemet för gymnasieskolan ska ändras till ämnesbetyg, någonting som Annica Tengbom Ödén välkomnar.
– Det skulle skapa en helt annan arbetsmiljö för både lärare och elever att kunna ha en längre process, där du till och med kan få lov att ha en svacka och sen komma tillbaka. Jag har arbetat som lärare i många år, jag var med på den tiden vi satte ämnesbetyg.
Idag får gymnasieelever betyg efter varje avslutad kurs. Det gör att de inte kan höja sig efter att ett betyg är satt. För de elever som sedan vill läsa vidare på universitetet är betyg trots allt viktiga.
Finns det inte en risk att elever blir chockade över vilket betyg de får, om de inte haft betygssamtal tidigare under kursen?
– Det är klart att läraren kan hinta om betyg mot slutet av kursen. Det är bara att den här typen av samtal börjar mycket senare, när eleven redan kommit igång i sitt lärande. Att gå i skolan handlar ju om att lära sig saker.