Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Fallet klargjorde var gränsen går” Fallet med en polis som bloggade under pseudonymen "Farbror blå" har haft betydelse för polismyndighetens hantering av yttrandefrihetsfrågor. På bilden: Elsa Beskows figur Farbror blå avbildad Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX

”Fallet klargjorde var gränsen går”

Yttrandefrihet Coronasmitta, maktskifte i stadshuset eller en alltför ingående sociala medier-policy. Orsakerna bakom de avslöjade yttrandefrihetsinskränkningarna varierar och flera förbund rapporterar ökningar. Men hos Polisförbundet har problematiken minskat efter att Arbetsdomstolen avgjort fallet ”Farbror blå”.
26 maj 2020

Under coronakrisen har flera fall av misstänkta yttrandefrihetsinskränkningar avslöjats av medier runtom i landet. Kommunerna i Västerås, Gällivare och Örebro har alla gått ut med skrivelser som strider mot meddelarfriheten och som de backat från efter medierapporteringen.

Därutöver har Södermanlands nyheter kunnat avslöja hur flera kommuner gått ihop med regionen i ett försök att mörklägga omfattningen av smittspridningen inom äldreomsorgen.

Fenomenet med arbetsgivare som begränsar de anställdas yttrandefrihet är långt ifrån nytt – och sträcker sig långt bortom coronakrisen. Arbetsvärldens nya undersökning kan visa att en majoritet av förbunden har medlemmar som råkat för inskränkningar under den gångna femårsperioden.

Visions medlemmar arbetar i hög grad för kommuner och problematiken med arbetsgivare som naggar yttrandefriheten i kanten är väl känd inom förbundet.

– Det vi ser är en oroväckande tendens med exempelvis skrivelser om att man inte får skada kommunens rykte och som ger en felaktig bild av att man som anställd inte får nyttja sin rätt att uttrycka sig fritt, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision.

Det allra mesta är saker som inte kommit på pränt

Veronica Magnusson berättar om ett ärende där en chef vid en region i Västsverige drog in på lönehöjningarna för en grupp anställda, med hänvisning till att de framställt arbetsgivaren i dålig dager.

Där kunde Vision agera. Men det är oftast inte så enkelt:

– Det allra mesta är saker som inte kommit på pränt, utan som sägs på arbetsplatsen eller i förbigående och som skapar en tystnadskultur. Det är mer oroande, för det är svårare för oss att agera mot.

Veronica Magnusson. Foto: Pressbild.

Veronica Magnusson trycker på vikten av att utbilda medarbetare i yttrandefrihetsfrågor och ringar särskilt in kommuner eller regioner där det varit politiskt maktskifte.

– Det är viktigt att levandegöra den här diskussionen. Och det lönar sig ofta att påtala det. I grunden är yttrandefrihet en så tydlig rättighet och att ha anställda som vågar larma eller säga ifrån är en trygghet för arbetsgivaren, för då kan man åtgärda brister i verksamheten i tid – vilket inte är säkert om det råder en tystnadskultur.

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet, är inne på samma linje:

– Att det per default är negativt att en anställd uttalar sig om sin anställning bottnar i ett feltänk. När människor har högt i tak så säkerställer det kvaliteten i en verksamhet och signalerar utåt att det här är en arbetsplats som inte sopar saker under mattan.

Mathias Åström betonar vikten av att markera mot inskränkningar och driva frågor där medlemmar kommit i kläm.

– Det finns en ökad känslighet bland kommunala arbetsgivare mot att framstå i negativ dager. Det tycks bottna i att skolan blivit marknadsutsatt och att negativ rapportering kan leda till att föräldrar väljer andra skolor åt sina barn. Här är det viktigt att dra en gräns så att lärarnas frihet inte inskränks.

Här är det viktigt att dra en gräns så att lärarnas frihet inte inskränks

Han exemplifierar med att förbundet markerade mot Göteborgs stads beslut att förbjuda t-shirtar med trycket Förskoleupproret genom att dels driva fallet till Justitieombudsmannen, dels i Arbetsdomstolen.

Kommunen menade att tröjorna var en missnöjesyttring mot arbetsgivaren, medan förbundet såg det som en yttrandefrihetsfråga och införandet av själva förbudet som ett brott mot samverkansavtalet mellan parterna. JO gick på förbundets linje och kritiserade staden, medan stämningen i AD ledde till att kommunen betalade ett skadestånd till förbundet och undertecknade en förstärkning av samverkansavtalet.

Förskoleupprorets budskap fick Göteborgs stad att se rött och förbjuda medarbetarna att använda tröjor med tryck om upproret. Bilden är tagen på en manifestation arrangerad av Förskoleupproret i Stockholm.
Foto: Fredrik Persson / TT

Polisen: ”Klargjorde var gränsen gick”

Trots att polisen i sin tjänsteutövning omgärdas av sekretess upplever Polisförbundet att problemen med otillbörliga yttrandefrihetsinskränkningar varit förhållandevis få under de gångna åren.

– Ett skäl kan vara att vi för några år sedan drev ett fall till Arbetsdomstolen, där det klargjordes var gränsen för yttrandefriheten går, säger Fredrik Westin, förbundsjurist på Polisförbundet.

Fredrik Westin. Foto: Privat.

2011 avgjorde Arbetsdomstolen det uppmärksammade ärendet om den bloggande polisen som gick under pseudonymen ”Farbror blå”. I bloggen hade polismannen skrivit i jag-form om hur han kastade sten på tjuvar, kränkte kvinnliga kollegor och betedde sig illa på flera sätt i tjänsten.

Blogginläggen var visserligen fiktiva, men när medier rapporterade om dess innehåll var det flera både inom och utanför polisen som blev upprörda. Det uppdagades även vem som låg bakom pseudonymen och polismannen avskedades med hänvisning till den förtroendeskada han åsamkat myndigheten.

Polisförbundet drev fallet till Arbetsdomstolen som ogiltigförklarade avskedandet och utdömde att polisen skulle betala allmänt skadestånd om 125 000 kronor till mannen.

Arbetsdomstolen skriver i domen:

”Det sagda innebär att sådana följder av X (polismannens namn, reds. anm.) användning av yttrandefriheten som förtroendeförlust, förlorat anseende samt upprördhet och känslor av kränkning bland allmänheten och statsanställda inte i sig kan läggas till grund för att avsluta hans anställning hos polisen. I den utsträckning sådant kan ha förekommit får staten alltså tåla det.”

Polisförbundet mottog kritik för att man drev ärendet, inte minst från de egna medlemmarna – där många hade svårt att sympatisera med den bloggande polisen.

– Det var ett annorlunda fall, men vi ansåg att det var principiellt viktigt att driva för att få ett klargörande om var gränsen gick. Vi hade sett att allt fler poliser använde sociala medier för att uttrycka sig, samtidigt som arbetsgivaren inte riktigt orienterat sig i hur det skulle hanteras. Domen innebär ett klargörande kring ramen för yttrandefriheten, säger Fredrik Westin.

26 maj 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan