ISDS
Investor State Dispute Settlement är en tvistlösningsmekanism som ofta ingår i internationella handelsavtal. Det är enkelt beskrivet en internationell skiljedomstol (med skiljedomare som utses från fall till fall) där företag kan stämma stater för att politiska beslut påverkat företagets möjlighet att göra vinst i landet. Som exempel kan nämnas att Vattenfall nu stämmer Tyskland på många miljarder för deras planerade avveckling av kärnkraft.
ISDS finns idag i över 3 000 avtal världen över, bland annat i handelsavtal mellan Sverige och Kina. Svenska staten har dock aldrig varit föremål för stämning.
Bernadette Ségol, EFS.
Men Europafacket EFS backar inte från sin tidigare position vad gäller investeringsskyddet, även om man i ett pressmeddelande gratulerade Kommissionen för arbetet att göra ISDS mer transparent.
– Vi menar att ISDS överhuvudtaget inte ska finnas med i ett handelsavtal med USA, säger Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol i en intervju med Arbetsvärlden.
Men, understryker hon:
– Vi är inte emot handelsavtalet i sig med USA. Fast vissa saker måste respekteras, som att ISDS måste bort.
EFS påpekar att EU redan har avtal utan investeringsskydd med till exempel Sydkorea, vilket visar att konflikter mycket väl kan lösas i domstolar med rätt kompetens att hantera sådana mål.
– Här är vi överens med våra fackföreningskolleger i USA. Vi har gjort ett gemensamt uttalande i saken. Vi kommer inte att ge vika för att de säger att det inte blir något avtal om vi inte går med på ISDS, säger Bernadette Ségol.
Kritiken generellt mot ISDS har nu fått Kommissionen att presentera fyra förslag till moderniseringar i investeringsskyddet:
- En internationell investeringsdomstol inrättas
- Full klarhet ska råda om regeringars rätt att själva reglera
- Möjlighet att överklaga ISDS-utslag införs
- Möjlighet för företag att få dubbla skadestånd undanröjs
Strax efter att förslagen presenterades besökte Cecilia Malmström Stockholms universitet för att medverka i en medborgardialog. Arbetsvärlden fick en kort intervju med henne.
– Jag träffade igår medlemsländernas alla handelsministrar och fick väldigt stort stöd för förslagen.
Hur är stödet från Europas fackföreningar och Europaparlamentet?
– Jag lade precis fram förslaget och har inte hunnit prata med alla ännu. Många fackföreningar är skeptiska till hela idén. Men vi får se.
Hur ska du förankra ofta tekniskt och juridiskt snåriga förslag hos en skeptisk allmänhet?
– Det är inte riktigt min uppgift att förankra det här hos allmänheten, utan det måste medlemsländerna hjälpa till med.
– Jag reser runt Europa som en tätting och möter fackföreningar, konsumentorganisationer, politiker, studenter och så vidare. Men kommissionen är ingen kampanjorganisation. Att berätta om frihandelsavtalet generellt och de olika delarna får medlemsländerna göra.
Europafacket är fortsatt också skeptiskt till vilka konsekvenser TTIP kan få för löntagarnas och fackföreningarnas rättigheter. Bernadette Ségol berättar att många enskilda fack i Europa oroas för hur ett framtida handelsavtal kan påverka arbetsmiljö och villkor negativt. Dessutom finns det stora europeiska fack i bland annat Tyskland som oroar sig för avtalets brist på demokrati, och för Europafackets bristande inflytande i förhandlingarna.
– Vi kan radikaliseras om vi inte ser en förändrad inställning till våra krav, säger Bernadette Ségol.