Nytt datum för sjösättningen av etableringsjobbet är 1 oktober. När regeringen nu lämnar en proposition med förändring av flera lagar för att möjliggöra reformen skjuts den samtidigt upp i tre månader.
Onsdagens proposition ger Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bättre verktyg för att kontrollera utbetalningarna och motverka fusk i systemet, men handlar också om att den statliga ersättningen till individen ska kunna ligga till grund för sjukpenning, pension och arbetslöshetsförsäkring.
Skälet till regeringens senareläggning av starten är att ge myndigheter och företag som berörs av förslagen bättre förutsättningar att anpassa sina verksamheter och system, uppger man på Arbetsmarknadsdepartementet.
– Det är olyckligt att införandet av etableringsjobb drar ut på tiden, men vi är inte förvånade. Januaripartiernas överenskommelse om att även företag utan kollektivavtal ska få använda sig av etableringsjobb gör att införandet blir mer komplicerat, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
För snart tre år sedan blev LO, Unionen och Svenskt Näringsliv överens om etableringsjobben. Några månader senare var regeringen med på tåget, men reformen har skjutits upp ett antal gången. Tanke var att den skulle träda i kraft andra halvåret 2019. Sedan sköts den upp i ett år innan dagens startdatum presenterades.
Kostnaden mycket låg för arbetsgivaren
Genom etableringsjobben ska nyanlända och långtidsarbetslösa kunna få anställning hos privata arbetsgivare i högst två år. De ska kunna kombinera arbetet med utbildning, till exempel Svenska för invandrare, SFI. I normalfallet ska detta leda till tillsvidareanställning.
Kostnaden för arbetsgivaren blir mycket låg. För en lön på närmare 20 000 kronor blir arbetsgivarens andel 8 400 kronor. Därtill från individen ett statligt stöd på 9 700 kronor och har sammanlagt efter skatt en disponibel inkomst på 15 600 kronor.
Denna utformning av stödet innebär en ny modell av arbetsmarknadsstöd. För första gången går stödet direkt till individen istället för arbetsgivaren, vilket gör det mindre krångligt och ökar möjligheten att välja anställda för arbetsgivaren.
Reformen förändrades av januariavtalet. Då Centern och Liberalerna drev igenom att även företag utan kollektivavtal och bemanningsbolag ska kunna ha etableringsjobb, vilket inte fanns med i parternas ursprungliga förslag.
Oro för konkurrensfördelar för de som saknar kollektivavtal
På Unionen befarar man att företag som saknar kollektivavtal skulle kunna få konkurrensfördelar om reformen genomförs på ett felaktigt sätt.
– Unionens utgångspunkt är att det inte får ske, säger Katarina Lundahl och understryker att det finns ett antal problem som fortfarande måste lösas.
Av onsdagens proposition framgår att utvidgningen av etableringsjobben försvårar kontrollen av utbetalningar. Företag utan kollektivavtal måste ha försäkringar som motsvarar de som finns i kollektivavtalen för branschen. Kontrollen av detta faller på Arbetsförmedlingens lott innan de beviljar stöd till etableringsjobb.
Arbetsförmedlingens personal får nu rätt att begära in uppgifter från bland andra försäkringsbolag, banker och tjänstepensionsföretag. Handläggaren ska till exempel kunna se om en specifik individ omfattas av den försäkring som arbetsgivaren uppgett.
I remissomgången inför propositionen har LO-förbundet Handels varnat för att företag ibland tecknar en försäkring för att uppfylla kollektivavtalade villkor men sedan inte betalar premien. Arbetstagaren stå därmed utan skydd.