Allt fler redaktionella tjänster försvinner. För det senaste nedskärningsbeskedet stod Expressen som förra månaden meddelade att bolaget tar bort ca 40 redaktionella tjänster.
– Jag brukar ibland kalla medieutvecklingen för demokratins klimatfråga. Över tid byggs en trend som långsiktigt kan få fundamentala konsekvenser, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik samt media och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet.
Än så länge har över 700 redaktionella tjänster försvunnit under 2014. Men enligt Jesper Strömbäck är mediebranschens ekonomi bara ena sidan av problemet. Den andra handlar om mediekonsumenternas politiska intresse, som både ökar och minskar på samma gång.
Jesper Strömbäck, Mittuniversitetet.
Det politiska intresset är dagspressens intäktskälla
– För den som är intresserad av politik och samhällsfrågor har det blivit lättare än någonsin att informera sig, men det har också blivit enklare att slippa ta del av nyheter för den som inte bryr sig.
Vi lägger lika mycket tid (ca 6 timmar om dagen) på mediekonsumtion idag som vi gjorde för fem år sedan. Men under samma period har tiden vi lägger på dagstidningsläsande (inkl. nätupplagor) sjunkit med en tredjedel.
Jesper Strömbäck menar att det tidigare var många fler som tog del av nyheterna än som egentligen var intresserade.
– När det bara fanns två kanaler så tittade många på tv-nyheter för att de var intresserade av att titta på tv, inte nödvändigtvis för att de var intresserade av nyheter.
Idag, när utbudet är större, så försvinner långsamt betalningsviljan för samhällsjournalistiken.
– Tidningsprenumerationerna bär ju upp mycket upp av dagstidningarna, men det har blivit svårare för dem att motivera människor att ta del av deras produkter. Det finns ju andra ställen att hitta information på.
Kunskap är demokratins grundförutsättning
Enligt Jesper Strömbäck leder den nuvarande medieutvecklingen till ökade klyftor i politiska kunskaper, vilket i förlängningen riskerar att påverka det politiska deltagandet.
– Att det råder en hyfsad grad av jämlikhet i politiska kunskaper är en grundförutsättning för att demokratin ska fungera. Om vissa grupper är mycket mer informerade än andra så riskerar representationen att snedvridas.
Jesper Strömbäck är inte säker på hur man ska lösa situationen, men han tror att vi måste hitta nya väger för att öka det politiska intresset. Enligt honom är det bara de statligt finansierade medieföretagen (SR, SVT och UR) som har förutsättningarna att fylla tomrummet som uppstår när andra medier tvingas skära ner på den kvalificerade journalistiken.
– Oavsett vad olika partier har tagit för ståndpunkt till public service historiskt så måste man se det i nytt ljus på grund av förändringarna i medielandskapet.