Arbetskraftsinvandring är viktig för Sverige. Att det är enkelt att rekrytera kompetens som behövs från tredjeland stärker vår konkurrenskraft och kompetensförsörjning. TCO värnar ett öppet och flexibelt regelverk för arbetskraftsinvandring.
Dagens system för arbetskraftsinvandring har dock en allvarlig brist. Människor som kommer till Sverige får inte alltid de villkor som utlovats och som utgjorde själva förutsättningen för att få ett arbetstillstånd. Dessutom ligger i dag hela risken på den enskilda arbetstagaren, även om det skulle vara arbetsgivaren som medvetet eller försumligt inte uppfyllt det som utlovats. Konsekvensen blir att arbetstagaren riskerar att bli av med sitt arbetstillstånd eller inte får det förlängt.
Detta ökar den enskildes utsatthet och är samtidigt en anledning till den typ av fall som ofta uppmärksammas i media, när anställda utvisas för mindre avvikelser i anställningsvillkoren.
Konsekvenserna för de arbetsgivare som missbrukar och utnyttjar systemet måste bli kännbara.
Frågan om utnyttjande och missförhållanden är inga nyheter. Tvärtom har det pågått under en längre tid. Skulden ligger såväl hos de två Alliansregeringarna 2006–2014 som hos de rödgröna regeringarna, som under fem år inte har gjort en enda förändring av regelverket för arbetstillstånd för att få detta att upphöra.
Därför är det helt nödvändigt att den utredning som nu tillsätts kommer till rätta med de faktiska problem som finns. För att nå dit bör utredningen presentera konkreta lagförslag på följande områden:
- Konsekvenserna för de arbetsgivare som missbrukar och utnyttjar systemet måste bli kännbara.
- Skyddet måste stärkas för individen. De villkor som arbetstagaren blivit utlovad under tillståndsprocessen måste gälla.
- Fler kontroller och bättre samarbete mellan myndigheter för att motverka utnyttjande av regelverket.
Utmaningen framåt består i att hitta lösningar som både skyddar enskilda arbetstagare mot utnyttjande, samtidigt som företag även fortsättningsvis kan välkomna människor
Däremot ställer vi oss skeptiska till att problemen med utnyttjande skulle lösas av att återinföra en arbetsmarknadsprövning. Myndigheternas bedömningar av vad som utgör bristyrken är av naturen grova. Det kan råda generellt överskott men brist på en viss specialitet som inte fångas av yrkesklassifikationerna, som är det system som används för att kategorisera olika yrken. Dessutom kan företag ibland behöva rekrytera den som har särskild yrkesskicklighet, även i ett yrke där det inte råder brist eller där det är låga formella utbildningskrav.
Utmaningen framåt består i att hitta lösningar som både skyddar enskilda arbetstagare mot utnyttjande, samtidigt som företag även fortsättningsvis kan välkomna människor från andra länder utan alltför utdragna processer. Det skulle stärka alla arbetstagare på arbetsmarknaden och det skulle dessutom vara en garant för att svensk konkurrenskraft och kompetensförsörjning inte försämras till följd av ett mer restriktivt regelverk.
TCO ser med oro på att flera arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer efterfrågar en lägre ribba för vilka villkor som ska gälla
Det är viktigt att risken för utnyttjande och kringgående av villkoren finns med även i andra regelförändringar som görs. Enligt januariavtalet ska problemet med så kallade ’kompetensutvisningar’ lösas. Ur ett arbetstagarperspektiv är detta mycket angeläget. Samtidigt är det viktigt att lösningarna inte bidrar till att urholka kraven på löner och villkor i nivå med kollektivavtal. TCO ser med oro på att flera arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer efterfrågar en lägre ribba för vilka villkor som ska gälla som lösningen på detta problem.
Att kunna göra en helhetsbedömning av uppfyllelsen av villkoren är rimligt, men det får inte dras så långt att arbetsgivare kan smita undan sitt ansvar eller att kraven på kollektivavtalsenliga villkor i praktiken upphör att gälla. Det skulle på samma sätt som arbetsmarknadsprövning förändra grunderna för dagens system. Däremot bör ett bättre skydd för arbetstagare införas, och kombineras med kännbara konsekvenser för arbetsgivare. Lagstiftaren behöver ta sitt ansvar för att regelverket är väl avvägt och att lösningen på detta problem inte öppnar upp nya möjligheter för arbetsgivare att kringgå regelverket.
Sverige behöver ett regelverk för arbetskraftsinvandring som klarar av att kombinerar öppenhet med goda villkor för arbetstagare och skydd mot missbruk. Dagens system har allvarliga brister som behöver åtgärdas.
För att säkerställa detta krävs dock ett antal förändringar av regelverket. Vi förutsätter att regeringen och samarbetspartierna ser de stora förtjänsterna med arbetskraftsinvandring. Vi förutsätter också att de ser de allvarliga brister som finns och tar sitt ansvar som lagstiftare för att presentera en hållbar lösning på de problemen. TCO är gärna en konstruktiv part i det arbetet.