På onsdag den 1 oktober träder en ny lag om arbetslöshetsförsäkringen i kraft. Samtidigt har Sverige en arbetslöshet på 8,7 procent och den tredje högsta arbetslösheten i EU. I ett läge som detta är en stark arbetslöshetsförsäkring särskilt viktigt. Men en stor grupp lämnas utanför den då det inte finns någon rätt till a-kassa efter examen.
En av de största förändringarna i den nya a-kassan är att gå från ett arbetsvillkor till ett inkomstvillkor. Huvudregeln är att man under 4 månader ska ha tjänat minst 11 000 kr under ett års ramtid. Dessutom ska den totala inkomsten vara på minst 120 000 kr.
Få studenter kommer klara av inkomstvillkoret under studietiden
För studentmedlemmarna i Sacoförbundens del är den lägsta tröskeln i a-kassan särskilt viktig. Oftast går de en utbildning på helfart och att hinna med mycket arbete parallellt med heltidsstudier blir tufft.
De inkomstuppgifter som vi tagit in från SCB visar att få studenter kommer klara av inkomstvillkoret under studietiden. Tack vare sommaruppehållet och att många studenter sommarjobbar är det en del som kommer kunna klara av inkomstkravet på 11 000 kr per månad. Bland heltidsstuderande på högskolan under 2023 var det 28 procent som uppfyllde det under juni månad, och en högre andel som gjorde det under juli, augusti och september. Vad gäller årsinkomstkravet på 120 000 kr var det däremot endast 14 procent som klarade av det.
Med andra ord kommer väldigt få kvalificera sig. Konstruktionen är också olycklig, det är inte rimligt att studenter förväntas arbeta så mycket samtidigt som heltidsstudier. Fokus bör ändå vara på studierna. Risken blir dessutom att endast de som redan har mest arbetslivserfarenhet är de som får rätt till a-kassa. De som inte jobbar så mycket har mindre arbetslivserfarenhet och får det tuffare att komma in på arbetsmarknaden efter examen. Utan jobb står man helt utan inkomst.
Starten på yrkeslivet efter examen blir alltså otrygg. Och med lågkonjunktur och hög arbetslöshet blir det ännu tuffare. Risken är också att det trycker undan andra grupper av arbetssökande. Ungdomsarbetslösheten är idag på 23,8 procent. Risken blir att arbetslösa ungdomar med endast gymnasieutbildning tvingas konkurrera om samma jobb som arbetslösa nyexaminerade. Det blir en väldigt osund konkurrens.
Lösningen är att nyexaminerade omfattas av arbetslöshetsförsäkringen
Alternativet för nyexaminerade som inte lyckas få jobb är att plugga mer och fortsätta leva på studiemedel. Men om det varken finns intresse för att plugga vidare, eller om det inte krävs för att få jobb, så är det mest ett slöseri på utbildningsplatser och studiebidrag. Och för studenten blir det ännu mer studielån och skuldsättning.
Lösningen är att nyexaminerade omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Den som avslutar en högskoleutbildning och är medlem i en a-kassa bör kunna få grundersättning under en begränsad period. Förutsatt att hen skriver in sig på arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Förslaget är inget galet påfund, vi hade ett studerandevillkor i a-kassan fram tills 2007. Och i vårt grannland Danmark har nyexaminerade rätt till a-kassa.
Grundersättningen i a-kassan är på en så låg nivå att det inte är något incitament att vara arbetslös istället för att börja jobba. Däremot ger det en grundläggande trygghet. Arbetssökandet blir strukturerat när det blir krav på att skriva in sig på Arbetsförmedlingen och få stöd i att hitta nytt jobb.
Att fler nyexaminerade får stöd att hitta rätt jobb i början av karriären tjänar alla på
Arbetslöshetsförsäkringen ska ge en trygghet i att ställa om och komma till arbete. Från samhällets perspektiv är det dock viktigt att vi även ger en bra trygghet redan i början av yrkeslivet. Att fler nyexaminerade får stöd att hitta rätt jobb i början av karriären tjänar alla på. Därför måste a-kassan inkludera nyexaminerade.