Ojämlika pensioner har sin grund i ojämställda inkomster. De pengar du tjänar in under hela arbetslivet återspeglas i pensionen. Så länge pensionen i huvudsak beror på inkomsten under arbetslivet i kombination med att inkomsterna är ojämlika kommer därför pensionerna fortsätta att vara det.
I debatten om jämställda pensioner saknas det ofta en diskussion om och analys av åtgärder som kan vidtas. En av Pensionsmyndighetens uppgifter är att informera om och belysa pensionssystemet. Vi vill att beslutsfattare ska ha faktaunderlag som ger möjlighet till underbyggda beslut.
Om lagstiftaren vill agera för att få mer jämställda pensioner är den åtgärd som är mest lämplig att utreda vidare ett frivilligt efterlevandeskydd för inkomstpension
I rapporten Åtgärder för mer jämställda och jämlika pensioner ger vi en bild av vilka effekter olika åtgärder skulle ge. Vi har analyserat effekter av förändringar som kan syfta till att minska pensionsgapet. Vi har därefter analyserat åtgärderna bland annat avseende vilken effekt de får på jämställdheten, hur de påverkar drivkrafter till arbete (och därmed storleken på den egna pensionen) och om förslaget innebär en kostnad för övriga medborgare. Vi har inte, som påstås av Mikael Feldbaum i Arbetsvärldens ledare den 1 februari, föreslagit några speciella åtgärder för att minska pensionsgapet mellan män och kvinnor.
De förslag vi tycker är mindre lämpliga bedöms mindre lämpliga av olika orsaker, till exempel att åtgärden inte ger önskad effekt på jämställdheten eller att åtgärden innebär en överföring från ensamstående till sammanboende. Men vår bedömning är att om lagstiftaren vill agera för att få mer jämställda pensioner är den åtgärd som är mest lämplig att utreda vidare ett frivilligt efterlevandeskydd för inkomstpension. Den ekonomiska standarden faller ofta om en inkomst försvinner i ett parhushåll och efterlevandeskydd skulle kunna mildra det inkomstbortfallet.
”Generella åtgärder svåra att få till”
Mikael Feldbaum lyfter ensamstående kvinnor. Vi tar i rapporten upp att de åtgärder vi tycker är lämpligast för vidare utredning endast avser utjämning mellan par och därför inte är en generell lösning för jämställda pensioner för alla. Ett skäl är att generella åtgärder är svåra att få till inom pensionssystemet. Och det i sin tur beror på det som vi tidigare nämnde: pensionen beror i huvudsak på inkomsten under arbetslivet. De åtgärder som ska utjämna skillnaderna måste alltså i så fall korrigera för alla löneskillnader och inkomstskillnader mellan kvinnor och män under hela arbetslivet.
Finns komponenter som gynnar kvinnor
I sammanhanget är det värt att nämna att det inom pensionssystemet finns komponenter som i genomsnitt gynnar kvinnor i högre utsträckning än män: grundskyddet och pensionsgrundande belopp för barnår. Vissa förslag som har lyfts fram i efterföljande debatt, exempelvis pensionsgrundande belopp för vab och sjukskrivning, skulle enligt våra beräkningar endast ge marginell påverkan på jämställdheten. Därför har vi inte rekommenderat att de ska utredas vidare.
Vi välkomnar att vår rapport används i debatten om pensioner. Vi vill att vår rapport ska ses som ett underlag och användas av politikerna om de vill utreda vad som skulle kunna minska pensionsgapet. Vilka åtgärder, om några, som vidtas är upp till lagstiftarna att besluta om.