De flesta som söker får inget omställningsstudiestöd

Livslångt lärande. En chans för yrkesverksamma att studera vidare. De goda syftena med det så kallade omställningsstudiestödet, som gått att söka sedan den 1 oktober, riskerar att överskuggas av problemen med den tungrodda ansökningsprocessen och det överväldigande antalet sökande. 

I slutet på november hade 20 632 ansökningar kommit in till Centrala studiestödsnämnden, CSN, som hade räknat med en betydligt mindre arbetsbörda. Visserligen har CSN nyanställt 75 personer för att kunna hantera ansökningarna, men den rekryteringen grundade sig på prognosen att cirka 5 300 ansökningar skulle komma in under hösten.

– Och året är inte slut än, så det lär komma in ännu fler ansökningar. Redan nu har vi alltså fyra gånger fler ansökningar att gå igenom, än vad vi hade räknat med, säger Stefan Tärnhuvud som är pressekreterare på CSN.

Längre handläggningstider än väntat

Tidigare har CSN uppgett att handläggningstiderna är minst 10-12 veckor men nu uppger Stefan Tärnhuvud att de kommer att bli ännu längre.

– Det beror på att det rör sig om så pass stora volymer ansökningar. Hur mycket längre handläggningstiderna kommer att bli är svårt att säga i dagsläget. Men i och med att varje utredning är individuell och att det rör sig om ett omfattande och komplext regelverk kring stödet och att det är många krav som den sökande ska uppfylla, så tar det tid.

Somliga sökande kommer inte att få besked förrän terminen redan har börjat, enligt Stefan Tärnhuvud.

– Det är klart att det inte är roligt att vara i valet och kvalet om man ska studera eller inte. Vi försöker hitta olika lösningar för att snabba på processen. Vi tittar till exempel på en del maskinella stöd som skulle kunna göra en första grovsortering och filtrering av ansökningarna.

– Vi har också tillfälligt omfördelat resurser för att stötta upp, säger han.

För 2023 är budgeten satt till 1,36 miljarder kronor och CSN godkänner ansökningar så långt pengarna räcker. Planen är att stödet kommer att byggas ut med ytterligare 2,8 miljarder kronor för 2024. 

Bara sju har fått godkänt

Hittills har 1 904 sökande fått avslag och bara sju fått godkänt. I många fall rör det sig också om att ansökningarna är ofullständiga och behöver kompletteras, vilket också drar ut på tiden, uppger Stefan Tärnhuvud. 

– Vi har noga och tydligt angett på hemsidan vad det är för villkor som gäller, men det är klart att vi alltid ser över hur vi kan bli ännu tydligare i vår kommunikation. Och vi kan ju inte hindra folk från att söka, säger han.  

I det nya omställningspaket som arbetsmarknadens parter har kommit överens om ingår bland annat att arbetsgivare får lättare att säga upp folk, genom fler undantag från turordningsreglerna vid uppsägning. I gengäld fick facken igenom förbättrade möjligheter för personer med arbetslivserfarenhet, och som befinner sig mitt i livet, att vidareutbilda sig och ställa om med det nya stödet – som för de flesta kommer att uppgå till minst 80 procent av lönen.

En av hjärnorna bakom överenskommelsen är Martin Wästfelt vid Unionen, tillika förhandlingsgruppchef vid Förhandlings- och samverkansrådet PTK. Han uppger att det är ofrånkomligt att det finns en inkörningsproblematik och att det tar tid när det gäller ett så pass omfattande system.

– Det är orimligt att tro att en så stor reform skulle sitta på bara två månader, säger han.    

Han ser inte någon överhängande risk för att stödet skulle missbrukas av arbetsgivarna som ett sätt att göra sig av med personal, vilket en del befarat.

– Jag tror tvärtom att arbetsgivare i gemen kommer att anstränga sig för att få till en positiv effekt när det gäller personalens kompetensutveckling. Sedan kommer vi med all säkerhet få ett antal svåra bedömningar och domstolsavgöranden när det gäller vad som anses vara ett stärkande av individen på arbetsmarknaden. Men det får ta tid, det är angeläget att bedömningarna sker på ett rättssäkert sätt, säger Martin Wästfelt. 

Har rätt att avbryta studierna

Beträffande den långa väntan på besked tror Martin Wästfelt att denna kommer att minska när systemet väl har satt sig.  

Men som det är nu innebär de långa väntetiderna att en sökande kan tvingas söka tjänstledigt för att kunna påbörja sina studier utan att veta om man får stödet eller inte.

Om det sedan visar sig att sökanden måste avbryta sin tjänstledighet för att den inte beviljas stödet, har arbetstagare rätt att kräva att få återgå i tjänst.

– Det bästa hade förstås varit att få besked om stödet innan studierna påbörjas. Men hur som helst har arbetstagaren rätt enligt studiestödslagen att få komma tillbaka till arbetet två veckor efter att denna meddelat att studierna avbryts, säger Stefan Koskinen, chef för Arbetsgivarsamverkan på arbetsgivarorganisationen Almega. 

Från lärosätenas och högskolornas håll har det kommit kritik angående finansieringen.

– Det som bekymrar oss allra mest är att lärosätena inte har tillförts några extra medel överhuvudtaget. Om det inte finns mer pengar går det heller inte att utbilda fler studenter, så enkelt är det, säger Karin Åmossa som är samhällspolitisk chef för Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare.

Hon fortsätter:

– Och finns det inte finansiella möjligheter att ta emot fler studenter måste de olika grupperna konkurrera med varandra, det vill säga att de äldre som söker med omställningsstudiestödet konkurrerar med de yngre, vilket leder till en utträngningseffekt för de studenter som inte får plats.

Högskolorna har också efterlyst information kring vilka ämnen och områden som de sökande är intresserade av, för att bättre kunna möta efterfrågan.

Vet för lite om vilka utbildningar som behövs

Men enligt Stefan Tärnhuvud på CSN är den befintliga datan alltför ”trubbig”. 

– Först en bit in på nästa år kan vi dra säkrare slutsatser kring vad det är för typ av utbildningar som efterfrågas, säger han.

På fackförbundet If Metall anser man att det är alldeles för tidigt att dra några långtgående slutsatser kring hanteringen av det nya stödet.

– Jag vill inte vara alltför kritisk och det stora antalet sökande visar ju hur pass stort suget är. Det fina med det här stödet är att det är till för vuxna som vill byta spår i yrkeslivet. En industriarbetare ska kunna byta bana helt och utbilda sig till bagare, och vice versa, säger avtalssekreteraren Veli-Pekka Säikkälä.

Som ett annat exempel nämner han den stora bristen på yrkeslärare.

– Många av våra medlemmar som arbetat i 20, 30 år som fordonsmekaniker och är slitna i kroppen skulle till exempel kunna läsa pedagogik och bli lärare.

– En yngre generation skulle på så vis inte bara kunna få del av en stor yrkeserfarenhet utan också få en bra inblick i hur det faktiskt ser ut på arbetsmarknaden, säger Veli-Pekka Säikkälä.