Det görs inget generellt undantag för vårdsektorn eller någon annan bransch, även om Teknikföretagen begärde ett undantag för teknik- och tillverkningsindustrin.
I stället innehåller listan en blandning av tjänstemanna-, akademiker och LO-yrken.
Bland annat föreslås undantag i vissa fall för tekniker, ingenjörer, läkare, biomedicinska analytiker, lärare, ekonomer, kockar och undersköterskor inom äldreomsorg.
Det finns fyra avgörande kriterier Migrationsverket har utgått från i sin sammanställning när de har föreslagit vilka yrken regeringen kan bevilja undantag för när det gäller arbetskraftsinvandring.
- Det ska vara ett bristyrke där det inte går eller räcker att rekrytera i Sverige
- Yrket kräver gymnasie- eller högskoleutbildning.
- Lägsta lönen enligt kollektivavtal eller enligt praxis inom yrket eller branschen ska vara lägre än 90 procent av medianlönen, hälften tjänar mindre och hälften tjänar mer, på arbetsmarknaden.
- Det förekommer redan arbetskraftsinvandring i någon omfattning i yrket i form av ansökningar och giltiga tillstånd.
Kritik från fack och arbetsgivare
Utöver denna lista på 81 yrken har Migrationsverket som alternativ två andra listor. En med 55 yrken där tonvikten utifrån ovanstående kriterier läggs på att lägsta lönen är lägre än 90 procent av medianlönen. Den andra listan innehåller 21 yrken där tonvikten läggs på att det ska vara fler än 50 ansökningar och fler än 25 giltiga tillstånd under 2025.
Listorna är framtagna i samarbete med Arbetsförmedlingen och i dialog med arbetsmarknadens parter. Migrationsverket redovisar också i sin rapport kritiska synpunkter från fack och arbetsgivare.
Unionen har inte i sina avtal lägstlöner angivna för ett visst yrke. Och de är kritiska till hur Migrationsverket försöker uppskatta lägsta lönen för ett visst yrke om inte detta anges i kollektivavtal.
I de situationerna använder Migrationsverket SCB:s 10 percentil i lönestrukturstatistiken. Det vill säga att gränsen för lägsta tillåtna lön sätts så att 90 procent av dem i statistiken i detta yrke tjänar mer.
Unionen påpekar att detta inte tar hänsyn till hur löneläget ser ut mellan olika branscher. Detta kan få till följd att i en höglönebransch kan det vara möjligt att rekrytera arbetskraftsinvandrare medan det inte går till samma yrke i en låglönebransch.
Näringslivet emot lägstlönekrav
Svenskt Näringsliv och Företagarna är emot lägstlönekravet och att regeringen ska besluta om i vilka yrken arbetstillstånd kan beviljas.
De menar att det är upp till arbetsgivarna själva att avgöra om arbetskraftsinvandrare behöver rekryteras. Arbetsgivarna betonar att arbetsmarknaden förändras och nya yrken tillkommer som inte ingår i den statistik Migrationsverket och regeringen har som underlag.
När Migrationsverket gör sin bedömning om behovet av arbetskraftsinvandring gör de en uppskattning av hur arbetsmarknaden ser ut de närmaste 12-18 månaderna. Arbetsgivarna anser att det är en för kort tidshorisont vilket gör det svårt för dem att planera framtida investeringar.
LO varnar för bristande kontroll
LO varnar för risken för fusk när arbetstillstånd beviljas eftersom det är bristande kontroll av att utlovade löner och villkor verkligen gäller. Enligt LO är det lätt för en arbetskraftsinvandrare att byta till ett annat jobb med lön under lägstlönekravet och att detta inte upptäcks förrän det är dags att ansöka om förnyat arbetstillstånd.
Undersköterskor är en av yrkesgrupperna som kan undantas från lägstlönekravet. Det gillar inte Kommunal. I tidningen Arbetet säger förbundets avtalssekreterare Johan Ingelskog att det inte är brist på undersköterskor utan på schysta löner och villkor som gör att personer i Sverige tycker att det är ett attraktivt yrke.
Migrationsverkets brasklapp
Migrationsverket skickar med en brasklapp till regeringen om att det kan vara osäkert att uppskatta lönenivån för ett visst yrke eftersom detta yrke i sin tur kan vara uppdelat i olika undergrupper med olika lönelägen i olika branscher.
De listor som Migrationsverket, på uppdrag av regeringen, har arbetat fram bygger på den lista som myndigheten presenterade i juni 2025. Den innehöll 152 yrken varav flera nu har sorterats bort.
Regeringens uppdrag till Migrationsverket bygger på lagförslaget om nya regler för arbetskraftsinvandring. Lagförslaget antogs nyligen av riksdagen.
Nya regler för arbetskraftsinvandring
Riksdagen har beslutat om nya regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES. Reglerna börjar gälla från 1 juni 2026.
Lönekrav
Bland annat införs ett nytt lönekrav på 90 procent av medianlönen vilket för närvarande motsvarar 33390 kronor i månanden. (I dag är lönekravet 80 procent av medianlönen vilket motsvarar 29680 kronor.)
Övergångsregler
Det finns också övergångsregler för lönekravet för dem som redan har ett arbetstillstånd. Om de under perioden 1 juni-1 december 2026 ansöker om förlängt arbetstillstånd ska nuvarande lönekrav på 80 procent av medianlönen gälla.
Undantag
Regeringen kan besluta om undantag från lönekravet för bristyrken efter förslag från Migrationsverket i samarbete med Arbetsförmedlingen. Regeringen kan även besluta att vissa yrkesgrupper inte alls ska beviljas arbetstillstånd.
Övriga anställningsvillkor
Övriga anställningsvillkor får inte vara sämre än i kollektivavtal eller enligt praxis i yrket eller branschen.
Sjukförsäkring
Det införs krav om heltäckande sjukförsäkring för den som ska vistas i Sverige i högst ett år.
Utökade möjligheter att avslå ansökan
Det införs utökade möjligheter att avslå ansökan om arbetstillstånd när det finns brister kopplade till arbetsgivaren, till exempel brott.
Två nya brott införs i utlänningslagen
Nya brott införs i utlänningslagen, exploatering av arbetskraft samt handel med arbetstillstånd.
Nya regler för EU-blåkort och säsongsarbete
Tillståndstiden för EU-blåkort förlängs upp till fyra år och för säsongsarbete upp till nio månader under en tolvmånadersperiod.
Ansökan från Sverige
Personer med uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.
