Unionens jourtelefon blir mansplainad

PR Unionens kampanj mot mainsplaining har blivit mansplainad, det berättar Ida Östensson från organisationen Make Equal, en av de som svarat i kampanjens jourtelefon. "Män ringer in och pratar väldigt, väldigt länge", säger Seher Yilmaz, ordförande Rättviseförmedlingen.
Unionens jourtelefon blir mansplainad
Seher Yilmaz, Rättviseförmedlingen. Foto Jonas Ekströmer / SCANPIX
Text: Oskar Schönning
18 Nov 2016
Dela artikeln

– Jag har nästan uteslutande fått samtal från män, som inte själva har blivit utsatta för mansplaining utan ringt in för att berätta för mig varför mansplaining är dåligt att använda som begrepp och varför kampanjen är dålig och hur vi borde göra istället, säger Ida Östensson.

Fackförbundet Unionen har under den gångna veckan kört en PR-kampanj med syftet att motverka diskriminering och trakasserier i arbetslivet. Kampanjen har haft formen av en stödtelefon – Mansplaningakuten – dit folk har kunnat ringa för att få tala med kända opinionsbildare i jämställdhetsfrågor för att få hjälp med jämställdhetsproblem på sina arbetsplatser. Mansplaining är ett begrepp som innebär att en man förklarar något för en kvinna inom ett ämne som kvinnan vet mer om än mannen. Begreppet myntades av den amerikanska författaren Rebecca Solnit.

Kampanjen har kritiserats på sociala medier för att vara för politisk. När Arbetsvärlden ringer några av de medverkande visar det sig att kritiken också varit närvarande i de telefonsamtal som kommit in.

Det är män som ringer in och pratar väldigt, väldigt länge.

Seher Yilmaz, ordförande för organisationen Rättviseförmedlingen, bekräftar att en stor del av samtalstiden gått till att tala med folk som varit kritiska till kampanjen, något hon också hört från andra som tagit emot samtal under veckan.

– Många av våra erfarenheter är tyvärr att det är män som ringer in och pratar väldigt, väldigt länge. Det gör ju att ingen annan kan komma fram, säger Seher Yilmaz.

Men är det inte lite väntat att det är folk som är emot det här som ringer?

– Absolut. Jag tycker det är bra att de får ringa och att vi inte har någon instruktion om att vi inte pratar med dem som inte håller med. Alla är ju välkomna. Men det gjorde ju att jag inte hann ta lika många samtal från folk som hade konkreta saker de ville diskutera. Det som hade varit roligt att få prata om från min sida är ju att faktiskt få hjälpa folk som upplever att de blivit utsatta för härskartekniker på sina arbetsplatser, säger Seher Yilmaz.

Men även om en stor del av tiden gått åt till att försvara själva kampanjen är både Ida Östensson och Seher Yilmaz ändå nöjda med resultatet. Båda säger att kritikerna varit väldigt artiga och diskussionen inte blivit lika polariserad på telefon som den kan vara på nätet.

– Jag tar med mig att det är viktigt med samtalet, säger Ida Östensson. Och att bli bättre på att lyfta fördelarna med jämställdhet och fördelarna med att inte mansplaina. Fördelarna med att vara en inkluderande man. Så det kanske ska bli nästa kampanj, att jobba med bekräftartekniker istället härskartekniker, säger Ida Östensson.

Text: Oskar Schönning
Dela artikeln
Kommentarer
  1. Av Britt-Göran 18 Nov 2016:

    Hur vet de på jouren att de som ringer in identifierar sig som män?

    I övrigt så är ju mansplaining ett osakligt begrepp när man diskuterar något. Ska man diskutera så är det en bra regel att hålla sig borta från osakligheter. Bara det bör räcka för att man ska skrota användandet av begreppet.

    Vem som vet mest om ett ämne vet man inte förrän varje part uttalat sig. Och även om en part vet mindre så kan den ändå komma med relevanta synpunkter. Att dra in parternas kön i debatten blir ju tyvärr en form av ”argumentum ad hominem”, dvs argument mot person vilket är ett argumentationsfel.

    Så även om en man anser sig veta mer så rättfärdigar det inte att använda sig av argumentationsfel. Det sakliga är att genom giltiga resonemang förklara varför mannen har fel. Dock är könet i sig totalt irrelevant egentligen, det avgörande är vem som presenterar de bästa resonemangen.

    Sen finns det tyvärr tjurskallar som man inte kan vinna över men då kan man ju vara den större människan och bara strunta i dem.

    Tyvärr så har detta med mansplaining gått över styr. I vissa kretsar och sammanhang riskerar män att få ”mansplaning” till svar även om de försöker föra en saklig diskussion. Det fördummar debattklimatet.

    • Av Anna O 18 Nov 2016:

      När en person hoppar in i en diskussion han inte följt, inte ställer nån fråga, inte först lyssnar, men genast avgör att han vet vad som diskuteras, och håller en 20 minuter lång föreläsning, så behöver jag inte fundera på om din kommentar bör tillämpas. Mansplaining.

    • Av Knut-Inger 19 Nov 2016:

      Väl rutet.

  2. Av Bengt-Inger 18 Nov 2016:

    Är det inte mansplaining per se från Ida Östensson och Seher Yilmaz att å Unionens vägnar utge sig för att förklara något inom ett ämne som de ute i det verkliga arbetslivet vet mer om än dem?
    Eller är det så att man avgör om någon vet bättre utifrån könstillhörighet och män alltid begriper mindre än kvinnor idag?
    Är det så, enligt Ida och Seher, att det alltid är männen det är fel på, aldrig kvinnorna och de själva där i elfenbenstornet?

  3. Av Kristian 19 Nov 2016:

    Är det inte dags att stänga av bidragsfontänen snart?
    Nåja, Östensson och Yilmaz hjälper ju till på sitt sätt, som valarbetare för SD och MED.

  4. Av Sten-Ellen 19 Nov 2016:

    Först vill jag klargöra att jag är man, detta för att tydliggöra det jag skriver nedan.
    Japp, nu har jag blivit attackerad för mina åsikter, att jag nu är en mansplainer. Detta har skett idag på Facebook.

    Nedanstående är min åsikt och den som anser att jag mansplainar får gärna tala om för mig hur jag meddelar min åsikt i framtiden, för jag börjar nog känna att vi män, förutom allt annat, ska hålla käften för att slippa få en massa epitet kastat på oss i ansiktet.

    Unionens hotline, eller kampanj är helt klart riktad till kvinnor där man fritt och oemotsagd kritiserar män. Därav ordet mansplaining som nu är ytterligare ett skällsord vi män får leva med. Det är också tydligt att de organisationer som Unionen har valt att samarbeta med är för kvinnor mot män. Att män faktiskt ringer och kritiserar upplägget är inte speciellt konstigt av den anledningen.

    Jag anser följande:
    Jag menar att det är ALLAS ansvar, oavsett kön, liten, stor, kort eller lång att ta ansvar över hur man vill bli behandlad av andra. Detta oavsett vilket kön som agerar felaktigt mot det egna könet eller mot det andra dito. Kalla det för mansplaining eller inte, men det är precis så jag tycker och försöker att föra fram. Den åsikten tar jag ansvar för. Kort och gott, lär andra hur du vill bli behandlad.

  5. Av Man 19 Nov 2016:

    Exakt samma fenomen finns åt andra hållet. Det har jag som man upplevt många gånger, men det är ju för att alla är individer. ALLA män gör inte så här, och ALLA kvinnor gör inte heller så.

    Ni skapar större klyftor i samhället genom att göra problem av saker som beror på att människor är olika.

    Jag är absolut för jämställdhet – alla dagar i veckan – men det börjar bli väl mycket anti-män-tongångar nu. Det lär inte göra saker och ting bättre att hålla en sån nivå.

    • Av Men gäsp 20 Nov 2016:

      Det enda jag lärt mig av män som du är att ni är överkänsliga och egocentriska. Sluta babbla. Gäller alla ni som skrivit romanlånga monologer som INGEN läser förutom ni själva.

      • Av Miss Ann Trop 20 Nov 2016:

        Tack ”Men gäsp” för det enda vettiga bidraget i det här kommentarsfältet …

      • Av swaggy 20 Nov 2016:

        om du hade läst kanske du lärt dig något mer än dina fördomar

  6. Av Kjell Olsson 20 Nov 2016:

    Äntligen! Ett bra initiativ av min fackförening, att ta kvinnors arbetsmiljö på allvar. Som man får man hela tiden fundera och tänka på mansplaining, att låta andra ta plats i samtalet, att respektera andras åsikter, att se härskarteknikerna. Men kanske viktigast att vi män ibland bara måste förstå att vi inte förstår. Att vi kanske inte är de bästa på att prata jämställdhet och hur kvinnor känner det. Precis som jag som vit man i medelåldern aldrig riktigt kan förstå hur en som blir utsatt för rasism känner det. Tilläggas bör att jag jobbat mycket politiskt, fackligt och på många arbetsplatser som både metallare och tjänsteman och otvivelaktigt alltid tyckt att kvinnliga ledare varit bättre och fått med sig personal för att uppfylla mål och resultat. Så bra jobbat, hoppas att ni fortsätter ert viktiga jobb

  7. Av Be-Ge 20 Nov 2016:

    Det finns besserwissers av alla kön. Att ändra namnet till ett mer könsneutralt ord som t.ex. Hensplaining, Besserwisserplaining eller något annat borde inte vara så svårt.

  8. Av Ingrid 20 Nov 2016:

    Gud bevare oss för opinionsbildare i jämställdhet!

  9. Av Carin 20 Nov 2016:

    Två frågor:
    1) hur många samtal kom totalt in? Varför tas inte det upp? Antalet samtal är ju i sig en indikation på hur många som har svåra problem med sk härskartekniker. Varför tar inte journalister upp den frågan??
    2)Fick inte de som telefonjourade stöd alt valdes så att de fick/ hade tekniker att hindra sk mansplaining? Den som blir sittande 20 min med en man som förklarar och då inte kan/vill bryta trots att hen tror att samtal som söker råd/stöd inte kommer fram pga detta är ärligt talat oprofessionell som rådgivare om hur man bemöter härskartekniker

  10. Av hen 20 Nov 2016:

    Den arga vita mannen tar all plats igen och kvinnor får lida… det är så frukansvärt att se. Detta är värre än Auschwitz!

  11. Av Jonathan 20 Nov 2016:

    Jag tycker den här tanken om att man ska få hjälp med en chef/kollega som utövar härskartekniker är fantastisk. Men.. retoriken på kampanjen är ju totalt fel. Jag tycker det låter som ni jagar efter den där jobbiga besserwisser polaren/kollegan alla har. Den som förklarar allt trots man vet. Jag har en sån. Jag har också en Pappa. Riktig Besserwisser. Vi ska inte börja tala om min syster. Jag blir ”mansplainad” av både kvinnor och män. Jag tror inte det här är något inetsat i DNAt hos män. Det här är nog mer personlighetsdrag som båda parter kan ha. Missförstå mig inte!! Detta ÄR behövligt! Men vill man inte att män ska känna att de också ska kunna få hjälp med dom här sakerna? Jag har suttit och fått höra på massor med män som blir sura då de såklart känner att ”dem mansplainar inte” men vem vet om de blir mansplainade till? Nu ringer dom och säger förmodligen det jag säger? Vad vet jag! Men vore det inte kul om dom ringde och utnyttjade linjen precis som tanken är. Så kanske kanske, vi får en lite mer förstående manskultur. Jag tror vi alla vill samma sak i slutändan. Jämställdhet. Kör på Besserwisser-linjen så blir alla glada! 😀

  12. Av Karl 20 Nov 2016:

    Har dom tagit till sig av kritiken då? Nej just ja, det var ju män som ringde och då kan det ju inte va relevant. Undrar vilka som är dom egentliga sexisterna här…

  13. Av Dravel 21 Nov 2016:

    Varför gör man en könsfråga av det här, det är väl ett problem oavsett vem som ”mansplainar”? Jag avskyr kampanjer som dessa. Den riktiga och viktiga jämställdhetskampen tar skada då den alltid måste förknippas med oväsentligt dravel som detta. Fotografering av ”skrevande” män är ett annat exempel. Tänk om de verkliga frågorna kunde få samma mediala utrymme som det här.

  14. Av Antonsson 21 Nov 2016:

    Härskartekniken kommer att bli deras fall! Dom är färdiga!

  15. Av Sara 21 Nov 2016:

    10 män sitter och förklarar varför män som förklarar saker de inte har ordentlig kunskap om ska lyssnas på, alternativt att även kvinnor gör detta (vilket är uppenbart, då 1 kvinna även gör det i det här fallet) så det kan inte vara ett könat problem. Det finns ju viktigare saker att lägga tid på! Säger dom medan dom lägger tid på det här. Feminismen har gått för långt! Säger dom till kvinnorna som jobbat med kvinnor som känner sig förtryckta av män.

    • Av Karin 21 Nov 2016:

      Så bra svarat! Amen!

  16. Av Kalle anka 22 Nov 2016:

    Jag skulle kunna berätta en riktig rysare om maktmissbruk på min fd arbetsplats, av män i ledande positioner och kvinnor i ledande positioner, som till slut ledde fram till min sjukskrivning. Man blir sjuk av att bli utsatt för maktmissbruk under en längre tid, när man inte ger upp utan stannar kvar och kämpar för sina rättigheter. Tyvärr förekommer denna typ av mobbing idag på många arbetsplatser och kommuner runtomkring i landet. När jag anmälde det till mitt fackförbund fick jag inte heller någon hjälp. Jag skulle vilja råda andra människor som upplever liknande saker på sin arbetsplats att byta arbetsplats fort som tusan, medan du orkar. Det visade sig att jag haft en föregångare på samma arbetsplats som blivit utsatt för exakt samma behandling. Ibland kan maktmissbruket tyvärr vara så ingrott att man som enskild person inte har någon som helst chans. Byt arbetsplats! Men fortsätt att kämpa för dina rättigheter. Och jag vill tillägga att det handlar inte bara om kön, det handlar också om klass som legitimerar maktpositionerna. Tyvärr alltför vanligt och den som tror gott om människor och tror på sitt eget värde blir extra utsatt. Man har svårt att tro att det förekommer innan man blir utsatt själv. Maktmissbruk heter det när det är riktigt illa!

  17. Av Larsa Rännar 22 Nov 2016:

    Jag tycker att det är viktigt att skilja på socialt kön (gender) och biologiskt kön (jag är man). Jag vill dessutom hävda att Mansplaining är ett väldigt bra begrepp så länge som det definieras utifrån en patriarkal härskarstruktur för gender. Dvs mansplaining är en av den traditionellt sociala mansrollens härskartekniker. Med den definition når vi långt mycket längre, vi som vill förändring på allvar och som drömmer om ett jämställt samhälle. Låt mig ge ett exempel. Jag är präst i sv kyrkan, en värld som är full av mansplaining från båda biologiska könen. dessutom ett i bland alldeles oerhörT överdetermineraT (extra förstärkt) behov av påpeka vem som Är närmast sanningen och vet bÄst. De som verkligen vet bÄst i kyrkliga sammamhang (båDa bioloGiska könen) håller oftast mun och liksom spelar med i teaterakten. Sanningen och de kloka brukAr oftast vinna till slut.

  18. Av Maj O. Nääs 29 Nov 2016:

    Håller med alla andra.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

De blir Unionens avtalskrav 2017

Avtal 2017 Nästa avtalsrörelse är nu i full gång. Unionen har i dag tisdag beslutat vilka områden de vill satsa på.
9

Fackens krav i avtalsrörelsen: Stoppa stressen!

Avtal 2017 Tid för återhämtning, förkortad veckoarbetstid, minskad arbetsbörda. Mot bakgrund av sjukskrivningar, stress och det gränslösa arbetet är tiden och arbetsmiljön en central fråga för många av tjänstemännens fackförbund i avtalsrörelsen. Arbetsvärlden har pratat med flera av förbundens förhandlingschefer om tidens betydelse.
108

”Agenda 2030 hotas utan överenskommelse om upphandling”

Agenda 2030 Världen ska bli rättvis till år 2030. I alla fall i stora delar, enligt FN:s agenda. Men en viktig pusselbit har blockerats i den politiska processen, nämligen krav på kollektivavtalsliknande villkor vid upphandling, menar Unionens samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.
40

Martin Linder är Unionens nya ordförande

Unionen På fackförbundets kongress i Göteborg utsågs Martin Linder igår till Cecilia Fahlbergs efterträdare. Han ser kollektivavtal och kompetensutveckling som nyckelfrågor för framtiden.
36

Journalister upprörs över Unionens Public Serviceavtal

Unionen har öppnat möjligheten till femåriga anställningsavtal inom Public Service utan möjlighet till fast jobb. Avtalet har inte gett önskad effekt, men däremot lett till en infekterad strid med Journalistförbundet som har de största problemen med korta anställningar i SvT, SR och UR.
Prenumerera på Arbetsvärldens veckonyhetsbrev
Copyright © Arbetsvärlden 2014 | Linnégatan 14
| 114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum Arbetsvärlden ges ut av TCO,
en partipolitiskt obunden centralorganisation för 14 olika fackförbund.
Tillsammans samlar TCO-förbunden nästan 1,3 miljoner medlemmar.