För två år sedan var Sayaka Osakabe mitt i karriären. Hon arbetade på en tidning som kom ut en gång i kvartalet, och anställningen var i form av kortare kontrakt. När hon blev gravid uppmanade läkaren henne att stanna hemma från jobbet och underströk att det var viktigt att hon inte utsattes för stress eftersom hon tidigare hade fått missfall. Men efter en vecka i hemmet ringde det på dörren till lägenheten. Det var chefen.
– Han ville prata om förnyandet av mitt kontrakt. Han sa att det var själviskt att lämna kontoret, att jag ansågs vara en bråkstake på jobbet. Jag upplevde det som att han pressade mig att inte komma tillbaka, säger Sayaka Osakabe.
En liten tid senare påpekade hon för chefen att det var olagligt att sägas upp på grund av graviditet.
– Han svarade att, visst var det olagligt om personalavdelningen gjorde det, men att han bara var där för att ge henne råd, säger hon.
Ilskan drev henne
Till en början tvivlade hon på att hon faktiskt hade utsatts för trakasserier eftersom företaget menade att det var inbillning. Men hon stod kvar vid sin känsla, och ilskan drev henne att starta en juridisk process. Hon startade också nätverket Matahara net som jobbar för kvinnor i samma situation som hon.
Genom sitt arbete har hon blivit en frontfigur för kampen mot ”matahara”, ett begrepp som bildats av en sammanslagning av orden ”moderskap” och ”trakasserier”. Hon har uppmärksammats både i Japan och internationellt för sitt arbete, men det är långtifrån en majoritet av glada tillrop som hon har fått ta emot.
– Vi möttes av mycket kritik i början, mest av kvinnor. Jag tror att känslorna kring matahara är delade mellan hemmafruar och karriärkvinnor, där båda lägren är stolta över valen de har gjort, säger hon.
Barnen är kvinnans ansvar
Trots att Japan är ett av världens rikaste länder, sett till dess BNP, är landet lågt rankat när det kommer till jämställdhet mellan kvinnor och män. I en internetbaserad enkätundersökning gjord av det japanska fackförbundet Japanese Trade Union Confederation (Rengo) uppgav 20 procent av 1000 tillfrågade kvinnor att de hade utsatts för någon form av påtryckningar eller trakasserier i samband med graviditet eller föräldraledighet. 2014 hamnade Japan på plats 104 när World Economic Forum rangordnade länders jämställdhet, och en av anledningarna är att kvinnor har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden.
– Vi måste välja mellan barn och karriär som det ser ut nu, vi kan inte få både och, säger Sayaka Osakabe.
OECD har sammanställt hur många mammor som arbetade när det yngsta barnet var 3-5 år gammalt, och siffrorna ger stöd till Sayaka Osakabes påstående. År 2011 arbetade endast 48 procent av kvinnorna i Japan när de hade ett barn i åldern 3-5 år, samtidigt som motsvarande siffra för Sverige var 81 procent.
Japans framtid hänger på kvinnorna
Kvinnors relativt låga deltagande på arbetsmarknaden är inte bara ett problem för de som motarbetas när de vill arbeta. Det är ett komplext problem som påverkar hela samhällsstrukturen, för samtidigt som få kvinnor arbetar föds också få barn, och befolkningen åldras i snabb takt. Kvinnor måste alltså ha möjlighet att jobba samtidigt som de bildar familj om Japan ska kunna behålla sin välfärd.
Det är en fråga som oroar många och de flesta är överens om att något måste göras omgående för att öka antalet människor i arbete, men förändringen tar tid.
Naoko Ogawa, Keidanren. Foto: Karin Fallenius
I en skyskrapa mitt i centrala Tokyo ligger Keidanren, Japans största och mest inflytelserika arbetsgivarorganisation. Naoko Ogawa ansvarar för organisationens arbete för kvinnors deltagande i arbetslivet, hon kände inte igen verklighetsbeskrivningen när debatten om matahara dök upp i medias strålkastarljus för cirka två år sedan.
– Jag blev mycket förvånad för jag har inte märkt något sådant på Keidanren. När jag själv sa att jag behövde vara mammaledig så frågade de bara när, säger hon.
Trots det tror hon att trakasserier är ett bekymmer för de kvinnor som vill bilda familj.
– Jag vet inte hur stort problem det är, men vi ser ju exempel på detta i tidningarna så jag tror det finns vissa problem, säger hon.
Men arbetar Keidanren med frågan om matahara?
– Alla måste följa lagen som förbjuder matahara, så vi är såklart emot det. Vi tog inte upp det i vår senaste rapport, men det innebär inte att vi inte tycker att det är viktigt, säger Naoko Ogawa.
Fokus på andra frågor
I sin senaste rapport belyser Keidanren istället andra problem gällande kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, tillexempel de långa arbetsdagarna och att kvinnor inte befordras till chefspositioner. Det är även en fråga som premiärminister Shinzo Abe har fokuserat på, då han bland annat har satt upp målet att 30 procent av cheferna år 2020 ska vara kvinnor. Naoko Ogawa tror att det är viktigt med förändringar i bolagstopparna, och att männen också är beredda att förändra sina beteenden och ta mer ansvar hemma.
– Könsstereotyperna är cementerade i det japanska samhället. Kvinnor tror inte att de kan bli chefer samtidigt som de har barn, och manliga chefer ger inte samma chans till kvinnliga anställda, säger hon.
Keidanren uppmanar sina medlemsföretag att skapa handlingsplaner för att inkludera kvinnor. Idag har cirka 400 av de 1300 anslutna företagen gjort det.
Naoko Ogawa understryker att företagen själva måste vilja förändras, att arbetet bygger på frivillighet. Men om förändringen tar för lång tid tror hon att företagen straffar ut sig själva.
– De företag som inte förbättrar villkoren för kvinnor kommer att bli förlorarna och försvinna från marknaden, säger hon.
Målet: rätten till barn och jobb
Sayaka Osakabe sa upp sig från sitt arbete, och de båda parterna nådde en juridisk förlikning vilket bland annat innebär kan hon inte gå ut med namnet på företaget hon arbetade för. Hon ville inte ta det vidare till domstol eftersom hon befarade att det skulle bli en utdragen process, och hon ville inte skada företagets rykte med hänsyn till sina kollegor.
Under en period på sex månader fick hon missfall två gånger och förlorade därmed chansen till egna biologiska barn.
– Jag tror att det kan finnas en länk mellan stressen jag upplevde när jag utsattes för matahara och att jag inte längre kan få egna barn, men det är inget som jag kan bevisa vetenskapligt, säger hon.
Sedan hon startade nätverket mot matahara för drygt ett år sedan har hon blivit kontaktad av 130 kvinnor som delar hennes erfarenheter. Nu lägger hon sin energi på nätverket, genom vilket hon vill sätta ljus på frågan, stärka de lagar som redan finns, samt jobba för generellt kortare arbetstider. För att arbeta mer ordnat med problemet ska nätverket i juli registreras för att bli en non-profit organisation i Japan, och hon planerar bland annat att hålla kurser om matahara på olika företag.
– Målet är att skapa ett samhälle där kvinnor kan ha barn och fortsätta jobba – om de så önskar, säger hon.