Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Så tjänar facktopparna – arbetsgivarna duckar i frågan Fr vänster Andreas Miller, Ledarna, Eva Nordmark, TCO, Heidi Stensmyren, Läkarförbundet och Göran Arrius, Saco. Foto: Ledarna, Caroline Tibell, Johan Knobe

Så tjänar facktopparna – arbetsgivarna duckar i frågan

Hela listan Arbetsvärlden har kartlagt löner och arvoden för facktoppar i Sverige. Det finns ett visst samband mellan ersättningar och antal medlemmar, även om en del småförbund sticker ut med bättre betalda ordföranden och chefer.
14 maj 2019

När Arbetsvärlden ber fackförbunden skicka över uppgifter om arvode och lön för deras ordförande och kanslichef (eller motsvarande) når vi framgång hos i princip hela fackrörelsen. Ett mycket litet antal förbund hävdar att de har en policy mot att lämna ut löneuppgifter eller att uppgifterna är konfidentiella, och de återfinns uteslutande på Sacosidan. Det är Naturvetarna, Kyrkans Akademikerförbund, Sveriges Veterinärförbund och Tandläkarförbundet. SULF lämnar inte ut löneuppgifter för enskilda anställda, däremot för förbundsordföranden.

Toppcheferna i facket

Lönerna avser 2018 om inte annat anges. Vi har inte tagit med eventuella inkomster från sidouppdrag. Lönerna är per månad.

  1. Richard Malmborg, förbundsdirektör Sveriges Ingenjörer, 140 000 kronor
  2. Helena Hedlund, tf vd Ledarna, 140 000 kronor (2019)
  3. Hans Dahlgren, vd Läkarförbundet, 129 800 kronor
  4. Lars Holmblad, förbundsdirektör Akademikerförbundet SSR, 126 428 kronor
  5. Therese Svanström, kanslichef Unionen, 120 120 kronor
  6. Torbjörn Bredin, kanslichef TCO, 119 451 kronor
  7. Mari Ternbo, kanslichef Saco, 119 000 kronor
  8. Andreas Mörck, kanslichef Lärarnas Riksförbund, 113 000 kronor (2019)
  9. Jens Jacobsson, förbundsdirektör Civilekonomerna, 112 000 kronor
  10. Magnus Hedberg, vd Jusek, 106 500 kronor
  11. Helen Hellströmer, vd DIK, 105 000 kronor
  12. Annika Nilsson, kanslichef LO, 98 570 kronor
  13. Ulrika Edwinson, förbundsdirektör Psykologförbundet, 98 000 kronor
  14. Sixten Frixon, kanslichef Lärarförbundet, 97 500 kronor
  15. Mona Tapper, kanslichef Vision, 96 500 kronor
  16. Jacob Beijer, dåvarande kanslichef Finansförbundet, 96 000 kronor
  17. Ulrika Larsson, dåvarande kanslichef Sveriges Arbetsterapeuter, 95 500 kronor
  18. Marie Säll, kanslichef ST, 92 900 kronor
  19. Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter, 92 000 kronor
  20. Anders Printz, kanslichef Vårdförbundet, 90 018 kronor
  21. Anders Berndt, förbundsdirektör SRAT, 89 000 kronor (2019)
  22. Mika Romanus, förbundsdirektör Teaterförbundet, 85 250 kronor
  23. Mikael Huss, vd Sjöbefälsföreningen, 85 000 kronor
  24. Björn Kellerth, kanslichef Polisförbundet, 84 000 kronor
  25. Maria Andrén Bergström, kanslichef Sveriges Skolledarförbund, 84 000 kronor
  26. Peter Löfvendahl, förbundsdirektör Officersförbundet, 83 800 kronor
  27. Helena Pepa, förbundsdirektör Fysioterapeuterna, 81 000 kronor
  28. Kristina Mårtensson, kanslichef Kommunal, 78 607 kronor
  29. Anders Westerius, kanslichef Forena, 78 000 kronor
  30. Eva-Maria Kollberg, kanslichef Journalistförbundet, 77 000 kronor
  31. Jenny Harlin, förbundsdirektör Sveriges Farmaceuter, 75 000 kronor
  32. Eva Rundlöf, kanslichef/1:e ombudsman Försvarsförbundet, 71 500 kronor
  33. Yvonne Nygårds, andre förbundsordförande Fastighets (leder kansliet), 57 355 kronor
  34. Åsa Gunnheden, kanslichef Tull-Kust, 42 000 kronor
  35. Erik Bonk, generalsekreterare SAC, 26 000 kronor

Rättelse: Vi angav först namnet på en tidigare generalsekreterare för SAC. Detta är nu korrigerat.

+ Expandera

Jämför man svarsfrekvensen med responsen vi fick från Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer, som representerar arbetsgivarna, så är kontrasten närmast total. Det fåtal arbetsgivarorganisationer som väljer att svara hänvisar oss vidare till deras årsredovisningar (Almega och Svenskt Näringsliv hänvisade till ännu opublicerade årsredovisningar) eller Skatteverket.

Högst arvoderad från sitt förbund i fackvärlden är Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som får 148 000 kronor i månaden för uppdraget (nivåerna avser 2018 om inget annat anges). Därefter kommer Eva Nordmark, ordförande för tjänstemännens centralorganisation TCO, med 137 000 kronor i månaden. Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet, hamnar på tredjeplats och tjänar 132 920 kronor i månaden.

Jag tror också att medlemmarna kan köpa rationella argument till lönenivåerna om man förstår vad arbetet inbegriper

Tittar man på arvode i förhållande till antalet medlemmar ligger småförbund i topp. Men om vi bortser från de allra minsta förbunden och håller oss till de som har åtminstone 5 000 medlemmar så sticker Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund ut med 110 000 kronor i månaden. Förbundet hade vid årsskiftet 7 244 medlemmar och organiserar chefer inom utbildningssektorn. Det innebär också att Matz Nilsson tjänar mer än ordföranden för Sveriges största fackförbund, Unionens Martin Linder, som trots ett medlemsunderlag om 664 464 medlemmar tjänar 109 395 kronor i månaden.

Etikprofessorn: En symbolfråga

Tomas Brytting, professor i organisationsetik, menar att facktopparnas lönenivå är viktig för medlemmarna.

– Det är en symbolfråga. Och jag tror också att medlemmarna kan köpa rationella argument till lönenivåerna om man förstår vad arbetet inbegriper och vad positionen jämförs med. Där kan man diskutera vad man ska jämföra ett fackförbunds ordförande med. Det är förmodligen fler som ställer upp på en jämförelse med andra organisationer i civilsamhället, exempelvis Röda Korset, än företag i näringslivet, säger Tomas Brytting.

Tomas Brytting är professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Foto: Simon Markusson

Om vi tänker oss att någon har en chaufför så kan det vara mer besvärande än att ha en högre lön

Jämför man facktopparnas ersättningar med topparna inom till exempel biståndsbranschen framgår också att nivåerna är ganska lika. Exempelvis tjänar Svenska Röda Korsets generalsekreterare Martin Ärnlöv 95 000 kronor i månaden, enligt OmVärldens kartläggning, och WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén 102 000 kronor.

Ett annat sätt att se på saken är att jämföra hur mycket fackordföranden tjänar i förhållande till medlemmarna som de representerar. LO:s kongress har till exempel slagit fast att arvodet till deras ordförande inte ska överstiga 3,5 gånger en industriarbetares lön.

Många ordföranden för större förbund med medelinkomsttagare hamnar också kring tre gånger en medlems lönenivå. Exempelvis tjänar Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet, något mer än tre gånger medianinkomsten för en grundskollärare. År 2018 var medianlönen för en grundskollärare enligt SKL 35 000 kronor, att jämföra med Johanna Jaara Åstrands månadsarvode på 107 344 kronor. Visions Veronica Magnusson tjänar 100 300 kronor, nästan exakt tre gånger medianlönen för en socialsekreterare som 2018 låg på 33 400 kronor. Tobias Baudin, ordförande Kommunal, tjänar något mer än tre gånger en undersköterskelön på 25 900 kronor, med ett arvode på 82 756 kronor.

Är det viktigt för förtroendet att facktopparnas ersättningar står i proportion till yrkesgrupperna de representerar?

– Om man får intrycket att medlemspengarna går till en gräddfil kan det förstås påverka känslan av lojalitet. Det är viktigt att man känner att vi jobbar för en gemensam sak. Men jag tror inte att medlemmarna har några problem att ge en högre lön åt personer som är skickliga på att förhandla fram bra villkor åt dem, säger Tomas Brytting.

Fem faktorer för förtroende

Etikprofessor Tomas Brytting radar upp fem byggstenar för att skapa förtroende:

  1. Välvilja, att visa att man agerar i medlemmarnas intressen.
  2. Kompetens, att visa att man är duktig på det.
  3. Moralisk integritet, att vara konsekvent i sina värderingar och förutsägbar.
  4. Tålamod, att man bibehåller egenskaperna över tid.
  5. Transparens, att man agerar med öppenhet.
+ Expandera

Han påpekar att andra saker som ovanliga löneförmåner kan sticka mer i ögonen.

– Om vi tänker oss att någon har en chaufför så kan det vara mer besvärande än att ha en högre lön, eftersom det finns ett starkt symbolvärde i det. En lön är också en tydligare ersättning som kan upplevas som mer transparent. Transparens är en av byggstenarna för att skapa förtroende, säger Tomas Brytting.

Någon chaufför finns dock inte med bland förmånerna som Arbetsvärlden får inrapporterade från förbunden. Däremot några tjänstebilar. Men förmodligen sticker inte Martin Linders Volvo V40, årsmodell 2016, lika mycket i ögonen som den Porsche Cayenne som Ledarnas sparkade vd Per Hedelin tog ut, vilket Aftonbladet rapporterat om i tidningens granskning av Ledarna.

De allra flesta ordförandena tycks inte åtnjuta några särskilda löneförmåner. Oftast handlar det om SJ-kort för jobbpendling, och i vissa fall, när ordföranden inte är bosatt i Stockholm, också om övernattningslägenhet. Ett fåtal får privata sjukvårdsförsäkringar, bland andra Saco:s ordförande Göran Arrius – som också flitigt argumenterar för privata finansieringslösningar i välfärden.

Kan höga löner åt facktopparna göra så att de börjar identifiera sig mer med arbetsgivarsidan?

– Det tror jag inte, för det är mycket tekniska argument och siffror i förhandlingarna och hela deras uppdrag bygger på att företräda medlemmarna, säger Tomas Brytting.

Facken sticker ut – nedåt

Jesper Roine, som forskar om inkomstklyftor vid Handelshögskolan i Stockholm, påpekar att facktopparnas löner är märkbart lägre än näringslivstopparnas.

– Om något sticker ut i fackrörelsen så är det snarare att lönerna är lägre än för motsvarande organisationer i andra delar av samhället, exempelvis om man jämför med näringslivet. Det är en skillnad som inte bara har att göra med ansvar och erfarenhet, säger Jesper Roine till Arbetsvärlden.

Policy mot att ge ut löneuppifter

Tre förbund säger uttryckligen att de har en policy mot att lämna ut löneuppgifter. Tandläkarförbundet menar att ordförandens inkomstbortfallsersättning gäller för en lön som är konfidentiell samt att kanslichefens lön är konfidentiell.

Naturvetarna

”Vi har som policy att inte lämna ut uppgifter om enskilda medarbetares lön, villkor etc. Skälet är helt enkelt att vi värnar den enskilde individens integritet.”

Kyrkans Akademikerförbund

”Kyrkans Akademikerförbund har ett policybeslut att inte offentliggöra ordföranden och förbundsdirektörens löner.”

Veterinärförbundet

”Vi lämnar inte ut enskilda anställdas löneuppgifter.”

Tandläkarförbundet

"Därutöver fick ordförande också en inkomstbortfallsersättning för de dagar han behövde ha tjänstledigt från sin ordinarie tjänst som tandläkare. En ersättning som baserades på lönen han fick i sin ordinarie tjänst för att motsvara det ekonomiska bortfallet vid tjänstledigheten. Lönen för den ordinarie tjänsten är konfidentiell." "Kanslichefens lön är konfidentiell."

SULF

"SULF lämnar av policyskäl inte ut sifferuppgifter om enskilda anställdas löner. Denna policy omfattar även kanslichefen."

+ Expandera

Antalet underställda brukar vara ett återkommande lönekriterium som förklarar varför lönerna snabbt blir högre i toppen av pyramiden.

– Det finns flera teorier om att löner tenderar att öka i proportion till hur många underställda man har, det vill säga personalansvaret. Ett argument för varför detta sker handlar om hur mycket en organisation tjänar på att chefen, vars beslut påverkar ett visst antal anställda, tar bra eller mindre bra beslut, säger Jesper Roine.

Stämmer illa i facket

Kansliernas storlek hänger ofta ihop med medlemsunderlaget, men varken medlemstal eller kansliets storlek röjer vilken kanslichef som är högst avlönad på fackförbunden. I topp finns nämligen Ledarnas tf vd Helena Hedlund som basar över ett kansli med runt 135 medarbetare och får en lön på 140 000 kronor i månaden (2019). Baserat på antal underställda skulle man ha kunnat förvänta sig att Unionens kanslichef Therese Svanström, med strax under 1 000 medarbetare (omkring 500 om man räknar bort regionkontoren), skulle vara högst avlönad, men hon hamnar på femte plats med 120 120 kronor i månaden.

Det måste väl vara svårt att kvantifiera de här prestationerna?

– Ja, alla som är skeptiska till den här typen av resonemang brukar påpeka att detta inte är något vi vet. Studier visar också att chefernas löner i storföretag ökar när andra faktorer utanför chefens kontroll, så som förändringar av världsmarknadspriser, påverkar företagets lönsamhet. Styrelserna brukar koppla bonusprogrammen till lättmätta faktorer som kanske inte beror på chefens prestation, säger Jesper Roine.

Arbetsgivarorganisationernas lönesättning ligger ofta närmare näringslivets. Arbetsvärlden har dock inte fått enkäten besvarad från arbetsgivarsidan. Men kikar vi i Svenskt Näringslivs senaste årsredovisning så ser vi att Carola Lemne, organisationens dåvarande vd, under 2017 totalt fick lön och övriga förmåner till ett värde av 6 529 000 kronor.

Tomas Brytting reagerar på att arbetsgivarorganisationerna inte lämnat ut uppgifterna i enkäten.

– Arbetsgivarsidan har nog inte mindre behov av transparens än facket. Man kan fråga sig om de verkligen har tänkt rätt där, säger Tomas Brytting.

Rättelse: I brödtexten angavs tidigare än något för hög ersättning för Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand. Detta är korrigerat.

Ordförandena i facket

Lön/arvode avser 2018 om inte annat anges. Vi har inte tagit med eventuella inkomster från sidouppdrag. Ersättningarna är per månad.

  1. Andreas Miller, ordförande Ledarna, 148 000 kronor
  2. Eva Nordmark, ordförande TCO, 137 000 kronor
  3. Heidi Stensmyren, ordförande Läkarförbundet, 132 920 kronor
  4. Göran Arrius, ordförande Saco, 130 800 kronor
  5. Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, 113 820 kronor
  6. Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund, 110 000 kronor
  7. Martin Linder, ordförande Unionen, 109 395 kronor
  8. Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet, 107 344 kronor
  9. Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR, 107 156 kronor
  10. Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO, 104 480 kronor
  11. Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, 101 300 kronor
  12. Veronica Magnusson, ordförande Vision, 100 300 kronor
  13. Ulrika Boëthius, ordförande Finansförbundet, 96 354 kronor
  14. Stefan Jutterdal, ordförande Fysioterapeuterna, 94 000 kronor
  15. Lena Nitz, ordförande Polisförbundet, 92 906 kronor
  16. Britta Lejon, ordförande ST, 92 900 kronor
  17. Anders Wahlberg, ordförande Psykologförbundet, 89 220 kronor
  18. Susanna Gideonson, ordförande Handels, 84 890 kronor
  19. Marie Nilsson, ordförande IF Metall, 84 591 kronor
  20. Tobias Baudin, ordförande Kommunal, 82 756 kronor
  21. Malin Ackholt, ordförande HRF, 81 866 kronor
  22. Valle Karlsson, ordförande Seko, 81 645 kronor
  23. Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, 78 000 kronor (2019)
  24. Eva Guovelin, ordförande Livs, 73 035 kronor
  25. Mats Jutterström (bortgången), dåvarande ordförande Pappers, 72 774 kronor
  26. Ida Kåhlin, ordförande Arbetsterapeuterna, 69 576 kronor (deltid 80 procent)
  27. Johan Lindholm, ordförande Byggnads, 68 686 kronor
  28. Per-Olof Sjöö, ordförande GS, 67 500 kronor
  29. Jonas Wallin, ordförande Elektrikerna, 65 274 kronor
  30. Anitha Wijkström, ordförande SRAT, 64 142 kronor
  31. Magnus Pettersson, ordförande Fastighets, 64 110 kronor
  32. Tommy Wreeth, ordförande Transport, 60 905 kronor
  33. Mats Ericson, ordförande SULF, 55 100 kronor (deltid 40 procent)
  34. Simon Norrthon, ordförande Teaterförbundet, 51 000 kronor
  35. Anna Troberg, ordförande DIK, 50 807 kronor
  36. Håkan Sparr, ordförande Försvarsförbundet, 44 327 kronor
  37. Eskil Rönér, ordförande Hamnarbetarförbundet, 35 500 kronor (deltid 80 procent)
  38. Anders Johansson, ordförande Forena, 32 500 kronor (Därutöver ersättning för inkomstbortfall för den tid som förbundsordförandeuppdraget tar per månad vilket varierar mellan 50 – 80 procent)
  39. Tatjana Joksoímović, Sveriges Arkitekter, 31 000 kronor (Ordförandeuppdraget i Sveriges Arkitekter är godkänd bisyssla av den huvudsaklige arbetsgivaren Länsstyrelsen)
  40. Gunnar Jönsson, ordförande Symf, 30 000 kronor (deltid 60 procent)
  41. Lars Fresker, ordförande Officersförbundet, 28 003 kronor (deltid)
  42. Lee Wermelin, ordförande Civilekonomerna, 22 750 kronor (Uppdraget som ordförande är ett fritidsuppdrag. Någon procentuell omfattning finns inte formulerad)
  43. Henric Lagercrantz, ordförande Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet, 22 000 kronor (halvtid)
  44. Ulf Jansson, ordförande Sveriges Farmaceuter, 21 839 kronor (deltid 20 procent)
  45. Sofia Larsen, ordförande Jusek, 21 800 kronor (deltid utan specificerad omfattning)
  46. Johan Lindgren, ordförande Tull-Kust, 18 200 (deltid)
  47. Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges ingenjörer, 10 500 kronor (deltid 60 procent. Förbundet ersätter även inkomstbortfall från ordinarie tjänst men uppger inte det beloppet)
  48. Magnus Konradsson, ordförande Reservofficerarna, 3 791 kronor (deltid)
  49. Mats Högblom, ordförande Sjöbefälsföreningen, 833 kronor (Bisyssla till annat heltidsjobb)

Fotnot: Arbetsvärlden har trots flera förfrågningar inte fått uppgifter för Jan Granvik, ordförande Musikerförbundet, Erik Petré, ordförande Naturvetarna, Jonas Brodin, ordförande Kyrkans Akademikerförbund, Katja Puustinen, ordförande Sveriges Veterinärer. Tandläkarförbundet har endast lämnat ut uppgift om att ordförande Chaim Zlotnik fick 2 137 kronor per dag för de dagar han tjänstgjorde under 2018, samt ersättning för inkomstbortfall på en lön som är konfidentiell.

+ Expandera
14 maj 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.