Riksrevisionen har granskat regeringarnas finanspolitiska avvägningar under de senaste 15 åren, och hur politiken utformas utifrån överskottsmålet.
Resultatet av granskningen visar att regeringen oftast lägger större vikt vid att stimulera tillväxt och sysselsättning än att nå överskottsmålet. Trots att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska uppgå till i genomsnitt en procent av BNP över en konjunkturcykel, visar Riksrevisionens granskning att sparandet under de senaste tio åren bara når upp till 0,2 procent av BNP. Under 12 av de granskade 15 åren har finanspolitiken i själva verket varit expansiv.
Riksrevisionens slutsats är att det ekonomiska ramverket bör stramas upp så att regeringen grundar sina finanspolitiska beslut på utfallet och inte, som nu, främst genom prognoser framåt i tiden. Inte ens under ett år av hög tillväxt som 2016 kommer överskottsmålet att nås, konstaterar Riksrevisionen.
Förra året tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté som nu gör en översyn av överskottsmålet. Kommittén ska överlämna sitt slutbetänkande i oktober i år.