”Arbetsmarknaden är främst ett område för de enskilda medlemsstaterna”, skriver Centern i sitt valmanifest 2014. Men faktum är att partierna ofta låter mycket mer skeptiska till EU än vad de egentligen är. Ofta röstar de för ny lagstiftning. Och framförallt röstar de inte enligt principen att EU ska hålla fingrarna borta, utan helt enkelt efter sitt eget partis ideologi. Nya regler är bra så länge partiet håller med i sakfrågan. Kanske har det att göra att lagstiftning i slutändan ofta visat sig gå att förena med autonomi för arbetsmarknadens parter.
För att generalisera kan man säga att de rödgröna är positiva till att sociala hänsyn ska komplettera den fria rörligheten av människor och varor. Givetvis med invändningen att parternas kollektivavtal ska gälla oavsett lagstiftning. Man är också för europeiska minimiregler om föräldraledighet och bättre arbetsvillkor. Dessa rör ju nästan aldrig Sverige som har högre standard. Partierna önskar sig också en fördragsändring som ska sätta sociala hänsyn över marknadshänsyn, ett så kallat socialt protokoll. Partiernas enda invändning är att parternas oberoende ska värnas. I grunden är man för att EU ska reglera arbetsmarknaden.
Vi tycker bättre om bra lagstiftning än om dålig.
De borgerliga partierna anser att ”varje medlemsland ska avgöra vilken arbetsmarknadslagstiftning de ska ha” för att citera Liberalerna. De sätter den fria rörligheten före sociala krav. Röstar nej till nytt utstationeringsdirektiv, och alla utom Liberalerna ogillar den sociala pelaren. Däremot svajar samtliga om minimiregler, ibland röstar de ja och ibland nej, beroende på om de gillar förslagen. De borgerliga partierna tycker också att EU ska ta fram en ny arbetsmiljöstrategi.
Sverigedemokraterna däremot säger konsekvent nej till all EU-reglering av arbetsmarknaden. Allt det här sammanfattas väl i en ny rapport av frilansjournalisten Sigrid Melchior, utgiven av Arena Idé, ”Slaget om arbetsmarknaden”.
Varför säger borgerliga partier nej till lagstiftning och till den sociala pelaren av princip, men ja till lagstiftning som de gillar?
Jessica Polfjärd kandiderar till Europaparlamentet för Moderaterna. Foto: Simon Markusson
Såhär säger Moderaternas kandidat till Europaparlamentet Jessica Polfjärd till Arbetsvärlden.
‒ Det är väl en bra princip att om det är viktigt och något vi tjänar på, att man fattar de besluten. Vi tycker bättre om bra lagstiftning än om dålig.
Partierna gör alltså hela tiden en sakpolitisk avvägning mellan näringslivets och löntagarnas intressen. Så länge parternas oberoende värnas (den svenska modellen) så har de här valen inget med principer att göra, utan bara med sakpolitiska avvägningar.
Det vore ärligare om alla partier (utom Sverigedemokraterna) i den kommande valrörelsen till EU-parlamentet sa: ”Så länge parternas kollektivavtal gäller, så är EU välkommet att lagstifta på arbetsmarknadsområdet! Förutsatt att lagstiftningen överensstämmer med vårt partis ideologi.” För det är ju redan så det fungerar.