Resultatet i skolvalet i Stockholm har precis blivit klart. Kom din sexåring in på drömskolan, eller fick hen nöja sig med tredjevalet? Nu har du resultatet från den kommunala kön på Stockholms kommuns hemsida. Bor du i rätt område med närhet till en populär skola så kan du vara en vinnare i livets postkodlotteri.
För valet för sexåringarna blir allt viktigare. Går du i rätt skola kan du få bättre betyg än du annars skulle fått och du skaffar dig rätt nätverk i en allt mer segregerad skolvärld. (Däremot är det oklart om du faktiskt lär dig mer.)
I USA har just en stor universitetsskandal nystats upp av FBI. Affären som kallas Operation Varsity blues, efter filmen Varsity blues från 1999, har skakat om det amerikanska utbildningssamhället. Rika föräldrar har mutat inträdestestledare och idrottslärare att ta emot just deras barn till amerikanska toppuniversitet. 17-åringar har photoshoppats in i vattenpolofoton för att kvala in i vattenpoloantagningskvoten. Mutade idrottslärare har bistått med hjälp om hur barn spelar vattenpolo för att bilderna inte skulle överdriva för mycket. (17-åringar når inte jättehögt över vattenytan när de kastar bollen i vattenpolo till exempel, något som vissa photoshoppare missat.) 50 personer är nu anhållna.
Det handlar om kall rationalitet i ett tufft konkurrenssamhälle
Amerikanska föräldrar uppmanas ibland att vara lite mer som svenska föräldrar. Att låta barnen slippa pressen på att prestera och få samma goda mentala hälsa som svenska barn har i jämförelse. Att låta barnen leka lite längre. Att inte vara så kontrollerande. Inte så fokuserade på hårt arbete, utan mer på upptäckarlust och frihet. Sanningen är att det amerikanska systemet inte tillåter det. Alldeles för mycket står på spel.
En universitetsexamen ger dubbelt så hög lön som en arbetarlön i USA. Jämför det med den svenska löneökningen på 25 procent om du gått universitetet i Sverige. En examen från elituniversiteten öppnar en värld av möjligheter. Även om alla vet att de har tyngdpunkt mot unga som coachats in av välbeställda föräldrar, av lärare och skolpersonal. I USA kan highschool-elever ha redaktörer, anlitade av föräldrarna, som läser deras skoluppsatser och föreslår förbättringar. På ett sätt var mutorna en förlängning av detta, om än olagligt.
Det är lätt att skoja om överspända föräldrar. Men alla Stockholms föräldrar som just nu kastar sig över skolvalsresultatet vet att det inte handlar om personlighetsdrag. Det handlar om kall rationalitet i ett tufft konkurrenssamhälle där segregationen förstärker ojämlikheten i en ond spiral.
Parallellt i Sverige har vi haft en diskussion om jämlikheten i förhållande till fyrpartiavtalet. I avtalet står att klyftorna mellan dem som har jobb och inte har det ska minska. Liksom klyftorna mellan bostadsområden. Samtidigt genomförs en rad reformer som ökar inkomstklyftorna som, slopad värnskatt, utökat rut och grön skatteväxling.
Synd då att alla skolor inte ger alla samma chans
Min spaning är att debatten hos ekonomerna nu går ut på att inkomstklyftorna kan tillåtas växa, men att så länge välfärden, skolan och vården är lika för alla, så har vi ändå en tillfredsställande jämlikhet. Ekonomer och politiker är i retoriken överens om välfärdens betydelse för jämlikheten. Om att det allmänna ska finansiera välfärden. Om bra skolors nödvändighet för allas lika chans att lyckas.
Synd då att alla skolor inte ger alla samma chans. Det vet de superrika amerikanska föräldrarna som mutade in sina ungdomar på rätt universitet. Och det vet alla stockholmsföräldrar som just fått besked i skolvalet.
Nu är locket på i vinstdebatten. Men till exempel Skolkommissionen föreslår ett mer aktivt skolval och gemensamt antagningssystem, tillsammans med lottning till översökta skolor. Det skulle åtminstone göra så att föräldrarna själva valde mer. Och skolorna själva kunde välja mindre bland eleverna, vilket de idag kan göra främst genom sitt postnummer, marknadsföring och inriktning. Mycket går fortfarande att göra åt ojämlikheten i skolan. Så att skollagen och dess kompensatoriska uppdrag kan börja tas på allvar.