Skolpolitiken fördjupar boendesegregationen Bostadsminister Märta Stenevi (MP) har erfarenhet av bostadssegregation från Malmö, skriver Mikael Feldbaum. Foto: TT
Ledare

Skolpolitiken fördjupar boendesegregationen

Ledare Bostadsminister Märta Stenevi vet ett och annat om boendesegregation från sin tid i Malmö. Bland annat att ingen som inte måste, vill stanna i ett område med dålig skola, skriver Mikael Feldbaum.
9 apr 2021 | 15:38
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

En ny rapport från SNS konstaterar att bostadssegregationen exploderat de senaste 30 åren. Det som hänt är att vi fått fler låginkomstområden. Fattiga har koncentrerats till vissa bostadsområden. Utvecklingen har förstärkts av ”white flight”, dvs att infödd medelklass lämnat, om man läser mellan raderna.

Forskaren Che-Yuan Liang illustrerar detta med att inga Joakim von Ankas (patricier, så att säga) längre bor i de utsatta områdena som nu befolkas av idel Musse Piggs (plebejerna).

Bostadsminister Märta Stenevi (MP) och liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson deltar i panelen. Ingen av dem gillar bostadssegregation.

Ingen har heller några direkta förslag på vad som ska göras.

Märta Stenevi talar utifrån sin erfarenhet som kommunalråd i Malmö. Det räcker inte med att bygga bostadsrätter i utsatta områden, säger hon. Om skolan är segregerad så vill få köpa boende där. Det innebär i praktiken att skolsegregationen fördjupar boendesegregationen i en ond cirkel.

Vi bör ge upp tanken på att skolorna ska bli mindre segregerade. Istället bör vi satsa på vad som sker i skolan, att lyfta skolresultaten med hjälp av amerikanska, brittiska och danska modeller, säger Mats Persson.

Förslagen om visitationszoner skrämmer, säger Märta Stenevi. Det skulle inpränta ett ännu tydligare utanförskap hos unga i utsatta områden.

Det kan ha handlat om sammanhanget, jag vet inte. Men diskussionen gör det väldigt tydligt att segregationen är här för att stanna. Det finns inga visioner för att motverka den, utan det handlar om att anpassa sig till den. Och räkna med en fördjupning.

Det politiska läget talar för att utvecklingen som skapat segregationen fortsätter. Allmännyttan används sparsamt. Och visa mig något initiativ för att skapa incitament för kommunerna att bygga rejält på blandade platser för dem som saknar en hög inkomst.

Politiken att pressa fram låglönejobb medelst skatteavdrag och sänkt moms fortsätter, nu senast med utvidgat Rut-avdrag. Idéerna om sänkta ingångslöner som ska fram med hjälp av politiken ligger fast. Utförsäljningar av hyreslägenheter fortsätter. Den del av skolsegregationen som beror på skolvalet försvaras idogt. Riksbanken fortsätter köpa företagsobligationer för att hålla uppe aktiepriserna och därmed bostadspriserna.

Migrationspolitiken gör sitt bästa för att styra invandrare till låglönejobb, när utbildning och framtidsutsikter grusas av tillfälliga uppehållstillstånd.

Bostadssegregation må vara notoriskt svårt att komma åt. Lösningen har länge varit att människor som har möjlighet att flytta från utsatta områden (relativa Joakim von Ankas), ändå ska stanna kvar så länge som möjligt (hos Musse Piggarna).

Som Märta Stenevi påpekar gör skolsegregationen det extra svårt. Ändå bör lösningen ligga i den riktningen. Stat och kommuner bör satsa på bättre hyresbostäder såväl i utsatta områden som på så många platser som möjligt, till rimliga priser. Det är troligen enda chansen.

Tillsammans med en reformering av skolvalet.

9 apr 2021 | 15:38
Om skribenten
Mikael Feldbaum är chefredaktör på Arbetsvärlden. Han intresserar sig för samhällsekonomi, har tidigare varit chefredaktör på Magasinet Arena och har en ekonomiutbildning i bagaget.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev