Telias besked att man ska bli 3 000 färre anställda hyllas i affärspressen. ”Patrik Hofbauer gör helt rätt och storstädar Telia”, skriver Richard Bråse i Dagens Industri. Utdelningstakten till aktieägarna ska fortsätta vara lika hög som de senaste åren.
Det är märkligt att det inte ses som ett större misslyckande när Telia, med storägaren svenska staten, uppenbarligen inte lyckas växa och ta betalt för sina tjänster. Istället blir personalen utsatt för ryckiga beslut i en allt mer kall konjunktur.
Vi har omställnings-organisationerna – ”arbetsförmedlarnas Rolls Royce” – som kan ge vägledning.
För det är för jävligt att bli av med jobbet. Särskilt i lågkonjunktur. I alla fall för individen. Men höjer vi blicken så är Sverige trots allt ett bra land att förlora jobbet i. Vi har omställningsorganisationerna – ”arbetsförmedlarnas Rolls Royce” – som kan ge vägledning och tipsa om vidareutbildning. Uppbyggda tillsammans av fack och arbetsgivare. Och vi har i grunden en arbetsmarknad som efterfrågar kompetenta tjänstemannagrupper som de som nu kan få lämna Telia.
När Ericson för flera år sedan varslade 3 000 anställda så förutspådde professor Ola Bergström att 8 av 10 som fick lämna skulle ha nya jobb inom ett halvår. 9 av 10 inom ett år. Det baserade han på hur det gått vid tidigare stora uppsägningar på Volvo och konkursen på Saab Automobile.
”Sverige har världens bästa system för att hantera uppsägningar. Det finns inget annat land i världen som kommer upp i de här resultaten.” sade Ola Bergström då.
Att Telia skakar, skakar ändå inte det svenska högklassiga omställningssystemet.
Parallellen kanske inte är hundraprocentig men logiken finns där. Det kommer gå bra för dem som får lämna Telia. Det är inte dem samhället ska oroa sig för. Istället kommer personer med lägre eller mindre aktuella kompetenser att bli de som får stå tillbaka. De trängs ut av Telia-medarbetarna när arbetsgivarna letar nytt folk. Särskilt i en lågkonjunktur blir det här kännbart för samhället.
Vi kan hoppas att regeringen fortsätter sin omvändelse och satsar på arbetsmarknadsutbildningar i höstbudgeten. Och att vi får se investeringar satsningar på offentlig konsumtion, som kan ge en chans till de som nu hamnar längre ned i kön för anställning.
Att Telia skakar, skakar ändå inte det svenska högklassiga omställningssystemet.