Företagshemligheter ställs mot rätt till visselblåsning

Meddelarskydd I dag fredag klubbade Europeiska rådet igenom ett nytt EU-direktiv som ska värna både företags och anställdas rätt till sina egna innovationer. Men det kan också komma att påverka rätten att visselblåsa.
Lennart Frykskog
27 maj 2016 | 15:07
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Den 8 juni klubbas en ny visselblåsarlag i riksdagen. Samtidigt börjar Sverige ett arbete med att införliva ett nytt EU-direktiv om skydd för företagshemligheter. Frågorna hör ihop: Arbetstagares och företagares intressen har stötts mot varandra under processen.

EU-direktivet handlar i grunden om att säkra rätten till innovationer för både företag och för arbetstagare. Företag måste ha rätt till skydd av kommersiella hemligheter, men en arbetstagare ska också ha rätt att fritt utnyttja erfarenheter och kunskaper, förvärvade på en arbetsplats, i det fortsatta arbetslivet.

Borde ha ännu starkare skydd

Heta frågor om yttrandefrihetens gränser har dock orsakat en politisk dragkamp under förhandlingarna av direktivet. Från fackligt håll har man hårt drivit frågan om att säkra skydd för de som larmar om missförhållanden och oegentligheter. Det är fackliga kärnfrågor och ska vägas mot företagens behov av att skydda kommersiella hemligheter.

– Vi talar om centrala värden. Det måste finnas ett bra skydd för företagshemligheter, säger Tommy Svensson, säkerhetsexpert på Svenskt Näringsliv.

”Det är för mycket att kräva allvarliga missförhållanden för att få skydd av lagen.”

Den fackliga sidan anser att såväl EU-direktivet som repressalieskyddet, som riksdagen klubbar den 8 juni, är acceptabla. Lise Donovan är TCO:s chefsjurist:

– Visselblåsarskyddet i EU-direktivet kunde och borde ha blivit bättre. Visselblåsarlagen är en början, men även den kunde ha varit bättre, säger hon.

Visselblåsarlagen passerar sannolikt riksdagen i juni åtföljd av reservationer från Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. De båda senare hade velat se ett utökat repressalieskydd för visselblåsare.

Lise Donovan, TCO

Lise Donovan, TCO

Gäller endast grava missförhållanden

Lise Donovan menar att lagen inte ger de offentligt anställda någon nämnvärd förbättring jämfört med den grundlagsfästa meddelarfrihet som de har i dag. Risken är snarare att en ny lag utanpå den existerande förvirrar, hämmar och leder till förväxlingar, anser hon.

– För privat anställda ger det ett utökat skydd. Men det är för mycket att kräva allvarliga missförhållanden för att få skydd av lagen, i synnerhet om man larmar internt till sin arbetsgivare och till myndighet.

Med “allvarliga missförhållanden” menas brott som kan ge fängelsestraff, inte bara böter, och “därmed jämförliga missförhållanden”. “Missförhållanden” borde räcka, anser Lise Donovan.

Nya lagar kan komma 2017

Frågorna har utretts och förhandlats i tre års tid i skilda processer. Men de ska ändå synkroniseras eftersom svenska lagar måste hänga ihop inbördes och med lagstiftningen på EU-nivån. Våren 2017 ska den statliga utredningen om införlivandet av EU-direktivet lägga fram sina förslag. Kommittédirektiven kom redan i förra veckan.  I dessa sägs uttryckligen att områdena som nämns ovan – kunskapsflöde och möjligheten att larma – inte ska hindras. Just dessa delar kom även med i EU-direktivet, efter tuffa trepartsförhandlingar på EU-nivå runt årsskiftet.

I stort är de svenska kommittédirektiven bra, även i dessa kritiska delar, anser Lise Donovan. Däremot är hon kritisk mot att direktiven öppnar för skärpta straff. En renodlad civilrättslig lag är bättre än en utökad kriminalisering, anser hon.

Tommy Svensson, Svenskt Näringsliv.

Tommy Svensson, Svenskt Näringsliv.

Vill se en utökad straffskala

Tommy Svensson på Svenskt Näringsliv anser att regelverket bör harmoniseras inom EU. Företagshemligheter i ett internationellt näringsliv måste få ett mer förutsägbart skydd. Till skillnad mot fackliga företrädare vill han se större möjligheter att utdöma straff. Enbart skadestånd räcker inte, anser han.

– Den lag vi har i dag har fyllt en viktig funktion, gett klara och tydliga signaler. Men det finns en del allvarliga brister. Den största är att det inte går att straffa någon som har lovlig tillgång till informationen oavsett hur illojalt beteendet har varit. Man måste vara tjuv eller hälare för att bli dömd.

Utökad meddelarfrihet under utredning

Ännu en fråga som skiljer parterna åt är meddelarfriheten för privat anställda inom verksamheter i offentlig regi. Svenskt Näringsliv anser att företagen har rätt att själv bestämma över sin information.

En statlig utredning lade för tre år sedan ett förslag om meddelarfrihet för vård, omsorg och skola i privat regi. Nu utreds frågan på nytt igen, på initiativ av den nuvarande regeringen

Lise Donovan anser att meddelarfriheten ska utvidgas:

– Om en anställd är osäker på utrymmet att slå larm är risken överhängande att sådana missförhållanden fortgår. Det kan hota ett företags överlevnad och, beroende på bransch, vara ett hot mot samhällsekonomin.

Något EU-direktiv om visselblåsarskydd finns inte i dag. EU-kommissionen förefaller sakna intresse att väcka frågan. Två grupper i Europaparlamentet, Den gröna gruppen (G/EFA) och vänstergrupperingen GUE/NGL, driver dock frågan om att just ett sådant direktiv borde införas. Lyckas de få med sig en majoritet av parlamentsledamöterna kan Europaparlamentet uppmana kommissionen att stifta nya lagar på området. Kommissionen är dock inte skyldig att hörsamma parlamentets uppmaning och kan därför välja att inte lägga fram förslag på nytt direktiv.

Fyra spår om visselblåsning och företagshemligheter

  • Förslaget till ett EU-direktiv om skydd för företagshemligheter väcktes 2013 av EU-kommissionen. Det slutgiltiga förslaget togs fram i vintras, i en så kallad trialog mellan Kommissionen, Rådet och Parlamentet. Direktivet har nu godkänts i både Europaparlamentet och Rådet och kan därför träda i kraft.
  • EU-direktivet ska införlivas och harmonieras med svensk lagstiftning, som just nu är Lagen om skydd för företagshemligheter. Kommittédirektiven (2016:38) kom den 19 maj. Uppdraget ska redovisas i maj 2017. Arbetsmarknadens parter ges möjlighet att ha synpunkter.
  • Riksdagen diskuterar och klubbar en ny visselblåsarlag den 8 juni, Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Proposition 2015/16: 128. Reservationer från V, SD och L.
  • I januari tillsatte regeringen en utredning (2016:4) som ser över meddelarskyddet för privatanställda i verksamheter som är helt eller delvis offentligt finansierad. Uppdraget ska redovisas i maj 2017.

Lennart Frykskog

/ Kontakta skribenten

27 maj 2016 | 15:07

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev