Den 8 juni klubbas en ny visselblåsarlag i riksdagen. Samtidigt börjar Sverige ett arbete med att införliva ett nytt EU-direktiv om skydd för företagshemligheter. Frågorna hör ihop: Arbetstagares och företagares intressen har stötts mot varandra under processen.
EU-direktivet handlar i grunden om att säkra rätten till innovationer för både företag och för arbetstagare. Företag måste ha rätt till skydd av kommersiella hemligheter, men en arbetstagare ska också ha rätt att fritt utnyttja erfarenheter och kunskaper, förvärvade på en arbetsplats, i det fortsatta arbetslivet.
Borde ha ännu starkare skydd
Heta frågor om yttrandefrihetens gränser har dock orsakat en politisk dragkamp under förhandlingarna av direktivet. Från fackligt håll har man hårt drivit frågan om att säkra skydd för de som larmar om missförhållanden och oegentligheter. Det är fackliga kärnfrågor och ska vägas mot företagens behov av att skydda kommersiella hemligheter.
– Vi talar om centrala värden. Det måste finnas ett bra skydd för företagshemligheter, säger Tommy Svensson, säkerhetsexpert på Svenskt Näringsliv.
”Det är för mycket att kräva allvarliga missförhållanden för att få skydd av lagen.”
Den fackliga sidan anser att såväl EU-direktivet som repressalieskyddet, som riksdagen klubbar den 8 juni, är acceptabla. Lise Donovan är TCO:s chefsjurist:
– Visselblåsarskyddet i EU-direktivet kunde och borde ha blivit bättre. Visselblåsarlagen är en början, men även den kunde ha varit bättre, säger hon.
Visselblåsarlagen passerar sannolikt riksdagen i juni åtföljd av reservationer från Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. De båda senare hade velat se ett utökat repressalieskydd för visselblåsare.
Gäller endast grava missförhållanden
Lise Donovan menar att lagen inte ger de offentligt anställda någon nämnvärd förbättring jämfört med den grundlagsfästa meddelarfrihet som de har i dag. Risken är snarare att en ny lag utanpå den existerande förvirrar, hämmar och leder till förväxlingar, anser hon.
– För privat anställda ger det ett utökat skydd. Men det är för mycket att kräva allvarliga missförhållanden för att få skydd av lagen, i synnerhet om man larmar internt till sin arbetsgivare och till myndighet.
Med “allvarliga missförhållanden” menas brott som kan ge fängelsestraff, inte bara böter, och “därmed jämförliga missförhållanden”. “Missförhållanden” borde räcka, anser Lise Donovan.
Nya lagar kan komma 2017
Frågorna har utretts och förhandlats i tre års tid i skilda processer. Men de ska ändå synkroniseras eftersom svenska lagar måste hänga ihop inbördes och med lagstiftningen på EU-nivån. Våren 2017 ska den statliga utredningen om införlivandet av EU-direktivet lägga fram sina förslag. Kommittédirektiven kom redan i förra veckan. I dessa sägs uttryckligen att områdena som nämns ovan – kunskapsflöde och möjligheten att larma – inte ska hindras. Just dessa delar kom även med i EU-direktivet, efter tuffa trepartsförhandlingar på EU-nivå runt årsskiftet.
I stort är de svenska kommittédirektiven bra, även i dessa kritiska delar, anser Lise Donovan. Däremot är hon kritisk mot att direktiven öppnar för skärpta straff. En renodlad civilrättslig lag är bättre än en utökad kriminalisering, anser hon.
Vill se en utökad straffskala
Tommy Svensson på Svenskt Näringsliv anser att regelverket bör harmoniseras inom EU. Företagshemligheter i ett internationellt näringsliv måste få ett mer förutsägbart skydd. Till skillnad mot fackliga företrädare vill han se större möjligheter att utdöma straff. Enbart skadestånd räcker inte, anser han.
– Den lag vi har i dag har fyllt en viktig funktion, gett klara och tydliga signaler. Men det finns en del allvarliga brister. Den största är att det inte går att straffa någon som har lovlig tillgång till informationen oavsett hur illojalt beteendet har varit. Man måste vara tjuv eller hälare för att bli dömd.
Utökad meddelarfrihet under utredning
Ännu en fråga som skiljer parterna åt är meddelarfriheten för privat anställda inom verksamheter i offentlig regi. Svenskt Näringsliv anser att företagen har rätt att själv bestämma över sin information.
En statlig utredning lade för tre år sedan ett förslag om meddelarfrihet för vård, omsorg och skola i privat regi. Nu utreds frågan på nytt igen, på initiativ av den nuvarande regeringen
Lise Donovan anser att meddelarfriheten ska utvidgas:
– Om en anställd är osäker på utrymmet att slå larm är risken överhängande att sådana missförhållanden fortgår. Det kan hota ett företags överlevnad och, beroende på bransch, vara ett hot mot samhällsekonomin.
Något EU-direktiv om visselblåsarskydd finns inte i dag. EU-kommissionen förefaller sakna intresse att väcka frågan. Två grupper i Europaparlamentet, Den gröna gruppen (G/EFA) och vänstergrupperingen GUE/NGL, driver dock frågan om att just ett sådant direktiv borde införas. Lyckas de få med sig en majoritet av parlamentsledamöterna kan Europaparlamentet uppmana kommissionen att stifta nya lagar på området. Kommissionen är dock inte skyldig att hörsamma parlamentets uppmaning och kan därför välja att inte lägga fram förslag på nytt direktiv.
Fyra spår om visselblåsning och företagshemligheter