”Låt inte klyftan öka mellan dem som kan jobba hemma och andra” Elvira Liljeröd och Mats Wingborg har författat rapporten "Distansarbetet efter corona – Tolv förslag för ett bättre arbetsliv" för Arena Idé. German Bender har varit redaktör. Foto: Arena Idé.
Debatt

”Låt inte klyftan öka mellan dem som kan jobba hemma och andra”

En ny skiljelinje har uppstått i det moderna arbetslivet: klyftan mellan de som kan arbeta på distans och de som saknar den möjligheten. Nu presenterar vi fem krav för att de negativa konsekvenserna av det nya arbetslivet ska minska, skriver German Bender, Elvira Liljeröd och Mats Wingborg för tankesmedjan Arena Idé.
31 jan 2022 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
1
+1
0

Pandemin har förändrat arbetslivet på ett bestående sätt. I efterhand kommer början av 2020-talet att uppfattas som en brytpunkt för arbetslivets organisering, där distansarbetet ökade explosionsartat. Som mest arbetade fyra av tio hemifrån i Sverige, enligt SCB. Mycket tyder på att distansarbetet kommer att förbli betydligt vanligare än det var före pandemin.

Det finns förstås stora fördelar med detta, men samtidigt också farhågor. Vi kan i vår nya rapport konstatera att skillnaderna mellan olika grupper är stora. Distansarbete är till exempel vanligare bland kvinnor än män, och betydligt vanligare i tjänstemannayrken. En rad olika undersökningar, bland annat genomförda av flera fackförbunden ST, Unionen och Sveriges ingenjörer, visar att omkring två tredjedelar av dessa yrkesgrupper även fortsättningsvis önskar att arbeta på distans under flera dagar i veckan.

Ytterst få arbetaryrken kan skötas hemifrån – lokförare, industriarbetare och förskollärare måste vara på plats fysiskt.

En uppfattning som återkommer i fackförbundens undersökningar är att möjligheten att arbeta på distans gör det enklare att kombinera arbete, fritid och familjeliv, men också att bättre utföra sina arbetsuppgifter. För många akademiker och tjänstemän är möjligheten att delvis arbeta på distans en ny förmån. Rätten att åtminstone delvis få arbeta på distans har därmed blivit en viktig facklig fråga.

Men det finns många yrken där det är svårt eller omöjligt att arbeta på distans. I LOs medlemsgrupper arbetade endast sju procent på distans under pandemin. Ytterst få arbetaryrken kan skötas hemifrån – lokförare, industriarbetare och förskollärare måste vara på plats fysiskt för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Även bland akademiker och tjänstemän finns det stora grupper som inte alls eller i liten grad kan utföra arbetet på distans, till exempel många som arbetar inom vården.

En slutsats är att det blivit ännu viktigare att bevaka att klyftan mellan arbetare och tjänstemän, och mellan olika tjänstemannagrupper, inte vidgas också inom andra områden. Det kan exempelvis gälla löner, omställningsförsäkringar och pensioner. I annat fall riskerar det nya arbetslivet att innebära en dramatisk ökning av de redan stora skillnaderna mellan olika löntagargrupper.

Samtidigt finns det starka skäl att även bevaka tjänstemännens och akademikernas intressen i den snabba omställning som sker av arbetslivet. Den största oron idag gäller att arbetsgivare ska neka tjänstemän och akademiker rätt till att utföra delar av arbetet på distans. Även om många arbetsgivare är beredda att tillmötesgå de anställdas krav, finns undantag där arbetsgivaren kräver att allt arbete ska återgå till den gemensamma fysiska arbetsplatsen.

Ett annat problem är arbetsmiljön, där det inte räcker med individuella överenskommelser mellan arbetstagare och arbetsgivare. Ekot rapporterade nyligen att Arbetsmiljöverket inte genomförde en enda kontroll av hemarbete under pandemin, trots att arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön även vid distansarbete. Tillsynen måste skärpas och frågan bör prioriteras i fackliga förhandlingar.

Även jämställdheten kan komma att påverkas negativt, något som bland annat forskare och den fackliga centralorganisationen TCO påpekat. Flera undersökningar visar att fler kvinnor än män vill arbeta på distans. En trolig orsak till detta är att kvinnor fortfarande ofta tar ett huvudansvar för hushåll och barn och därför är mer angelägna om att arbetet ska vara flexibelt och möjligt att åtminstone delvis skötas hemifrån och utanför kontorstid. Å ena sidan gynnar detta kvinnors deltagande i arbetslivet. Å andra sidan kan det leda till att ojämställdheten befästs, eftersom kvinnors hemarbete underlättas. En minskad närvaro av kvinnor på arbetsplatsen kan också vara negativt för kvinnors löner och möjlighet till utveckling i arbetslivet.

Avsaknaden av en gemensam arbetsplats hotar att slå sönder gemenskap och arbetsglädje.

Parallellt med den ovan beskrivna utvecklingen finns det givetvis också anställda som vill utföra sitt arbete på en arbetsplats. Hit hör bland annat de vars bostadssituation gör det svårt att arbeta hemifrån och unga arbetstagare som precis kommit ut i arbetslivet. Dessa grupper kommer i kläm när vissa arbetsgivare försöker spara pengar genom att dra ner på kontorslokaler. Avsaknaden av en gemensam arbetsplats hotar att slå sönder gemenskap och arbetsglädje och utestänga trångbodda och småbarnsföräldrar. För de flesta är möjligheten att arbeta på distans en välkommen förnyelse av arbetslivet, det framgår av en mängd undersökningar – men distansarbetet måste vara frivilligt.

Mot bakgrund av den utveckling vi beskrivit menar vi att fem krav är grundläggande för att distansarbete ska bli ett hållbart och positivt inslag i det moderna arbetslivet:

  1. Distansarbetet får inte spä på ojämlikheten. Sverige är på väg att få en ny tudelning av arbetsmarknaden mellan de som har möjlighet att arbete på distans och de som inte har den möjligheten. I stora drag innebär detta ytterligare en skiljelinje mellan arbetare och tjänstemän. För att hålla ihop samhället blir det därför särskilt viktigt att inte också andra klyftor växer mellan arbetare och tjänstemän, som löneskillnader och skillnader i förmåner och villkor.
  2. Distansarbetet får inte bli en kvinnofälla. Eftersom kvinnor oftare än män vill arbeta på distans kan kvinnor komma att bli överrepresenterade bland dem som arbetar hemifrån. Det skulle både kunna permanenta en skev arbetsfördelning i hemmet och bidra till ökad ojämställdhet i arbetslivet. För att motverka detta är det bland annat avgörande att även personer som arbetar på distans får rätt till fortlöpande fortbildning och en löneutveckling som motsvarar kollegornas.
  3. Arbetsgivarens ansvar bör regleras tydligare. Arbetsgivaren ska vara skyldig att ansvara för en god arbetsmiljö även för dem som utför arbetet på distans. Detta ställer krav på ytterligare regleringar, bland annat i kollektivavtal.
  4. Parterna bör utveckla arbetsmiljöarbetet. Det är betydligt svårare att säkerställa en god arbetsmiljö när många anställda utför en stor del av arbetet på distans. Nya verktyg behövs för att kartlägga och förbättra arbetsmiljön i hemmet, till exempel digitala utvärderingar och uppföljningar. Fackliga organisationer bör vara pådrivande och innovativa i detta arbete.
  5. Frivillighet bör vara huvudprincipen. Distansarbetet bör i största möjliga mån bygga på frivillighet, både vad gäller form och omfattning. Grundprincipen måste vara att den anställda inte ska behöva utföra distansarbete i större utsträckning än hen vill.
German Bender, Elvira Liljeröd och Mats Wingborg
Utredningschef på Arena idé respektive utredare och rapportförfattare

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev