Avgörande frågor ministerrådet hade att ta ställning till var hur lång tid en utstationering ska få pågå och om transportsektorn ska omfattas av direktivet – en sektor där villkoren är extra knepiga och många ansåg att frågan måste lösas separat.
Ministerrådet drog frågan i långbänk vid måndagens rådsmöte och kunde först vid midnatt nå en gemensam ståndpunkt för direktivet inför de fortsatta förhandlingarna med Europaparlamentet.
Rådets beslut blev till sist att bryta ut transportsektorn, medan utstationeringstiden sattes till 12 månader och möjlighet till sex månaders förlängning, istället för föreslagna 24 månader.
Det var viktigt att frågan inte tudelar EU.
Att rådet nu har en gemensam ståndpunkt innebär att förhandlingar om en slutlig överenskommelse kan inledas mellan rådet och parlamentet, och kommissionen – som presenterade sitt förslag till reviderat utstationeringsdirektiv redan våren 2016.
Efteråt kommenterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson beslutet för Arbetsvärlden:
– Jag är mycket nöjd. En stor seger. Särskilt nöjd är jag med att vi nådde en så bred överenskommelse med så brett stöd bland medlemsländerna.
Direktivet
- EU:s utstationeringsdirektiv finns sedan 1996.
- Totalt drygt två miljoner arbetstagare var utstationerade inom EU 2015.
- Mellan 2010 och 2015 var Sverige bland de EU-länder som såg den största relativa ökningen av utstationerad personal.
- Vanligast är utstationering inom byggsektorn. Sammantaget arbetar en fjärdedel av de utstationerade inom utbildning, hälsa, sociala tjänster, och affärstjänster.
- Ansvarig kommissionär för frågan, Marianne Thyssen uppgav 2016 att antalet utstationerade arbetare då sista åren ökat med hela 50 procent.
En konfliktlinje har gått mellan länderna i västra och östra EU, där de senare sett sig som förlorare i överenskommelse om lika lön och villkor för utstationerade och inhemska arbetstagare.
Hur fick ministerrådet med sig länderna som var emot en revidering av utstationeringsdirektivet?
– Jag har själv lagt ned mycket tid på att övertyga flera länder om detta. Det var viktigt att frågan inte tudelar EU.
Fler av de här länderna har tidigare gett så kallat gult kort, det vill säga inte velat godkänna ett reviderat direktiv.
Vad fick dem att ändra sig?
– Att vi har diskuterat så mycket. Samtal.
Kan det fortsatt bli en stridsfråga i förhandlingarna med Europaparlamentet?
– Jag är inte orolig för förhandlingen med parlamentet. Vi ligger så pass nära varandra, säger Ylva Johansson.
”Steg mot lönedumpning”
Knäckfrågor för parlamentet sedan det inledde arbetet med sitt betänkande 2016 har varit att hitta en harmoni mellan å ena sidan rättvisa villkor för företag, å andra sidan ett rimligt socialt skydd och rättvisa lönevillkor för arbetstagarna. När väl parlamentets sysselsättningsutskott i förra veckan röstade om betänkandet togs det med bred majoritet – 32 röster för, åtta emot. Enligt det förslaget ska utstationerad arbetstagare behandlas enligt samma regler – fastställda i kollektivavtal eller lag – som lokala arbetstagare. Utskottets vice ordförande, Marita Ulvskog (S), sa efter omröstningen att ett stort steg tagits mot att stoppa lönedumpningen i Europa.
– Ett steg mot ett bättre Europa socialt och vad gäller arbetsvillkor. Att det blir 12 istället för 24 månader är mycket bra.
När riksdagens EU-nämnd i förra veckan röstade om regeringens ståndpunkt vad gäller utstationeringsdirektivet – som i stort följer EU-parlamentets ståndpunkt – lyckades Allianspartierna inte fälla det. Utan regeringen fick majoritet för sin linje. I ett gemensamt uttalande från de fyra Allianspartierna pekade de på att förslaget riskerar att ”försämra förutsättningarna för rörligheten” liksom ”EU:s konkurrenskraft”.
Jag uppmanar parlamentets ledamöter att stå upp för arbetstagare över hela Europa
Inför rådsmötet varnade Europafackets ledning för alltför mycket kompromissande i rådet. Men efter rådsmötet fanns en viss lättnad.
– Det kommer nu an på Europaparlamentet att slå fast ett starkt förhandlingsmandat. Jag uppmanar parlamentets ledamöter att stå upp för arbetstagare över hela Europa, sa Europafackets Liina Carr.
När nu rådet har en gemensam syn på utstationeringsdirektivet kan trepartsförhandlingar inledas mellan rådet, parlamentet och kommissionen om direktivets slutliga innehåll och utformning. Europaparlamentet förväntas allra senast på torsdag fatta beslut om att inleda förhandlingar då stödet för utstationeringsdirektivet är stort bland parlamentets 751 ledamöter.
Till skillnad från utstationeringsdirektivet blev rådet snabbt enigt i frågan om en social pelare. Det tillkännagivande kommissionen tidigare gjort om en social pelare, och som Europaparlamentet röstat för, ställde sig nu också rådets samtliga arbetsmarknadsministrar bakom. Därmed kommer dokumentet om en social pelare för EU att gemensamt skrivas under av de tre EU-institutionerna vid det sociala toppmötet för schyssta jobb och tillväxt i Göteborg den 17 november.