Finansminister Magdalena Andersson är storfavorit till att ta över partiledarskapet i Socialdemokraterna efter Stefan Löfven. Vem är hon och skulle det innebära någon förändring för de fackliga frågorna med Magdalena Andersson som statsminister?
Professor Karolina Ekholm, tidigare statssekreterare under Magdalena Andersson, menar att Magdalena Andersson har ett starkt engagemang för löneutvecklingen och pensionerna.
Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi
Foto: Simon Rehnström / SvD / TT
− Hon kommer ju inte från facket, som Löfven, men har ett starkt patos när det gäller att förbättra situationen för de som arbetar hårt under ett långt arbetsliv men som ser sina reallöner utvecklas svagt och sina pensioner urholkas. Det uppfattar jag som en av hennes främsta prioriteringar.
Karolina Ekholm menar att det gör henne till en stark ”facklig” kandidat.
− Ur den synvinkel kan hon nog betraktas som en stark företrädare för intressen som facken företräder.
Hon skulle hellre se en höjning av skatten på kapital.
Om Stefan Löfven är en mer inlyssnande person, så beskrivs Magdalena Andersson av några som Arbetsvärlden talar med, som en person med starka egna åsikter som hon driver med stort engagemang. Hon är inte rädd för att säga sin mening och sticka ut hakan såväl på hemmaplan som i internationella sammanhang.
Hon gör sin åsikt hörd även i frågor där regeringen får ge vika, och gjorde ingen hemlighet av att hon motsatte sig avskaffandet av värnskatten som kompromissades bort i förhandlingar med Centern och Liberalerna.
LO-ekonomen Peter Gerlach var tidigare planeringschef på finansdepartementet under Magdalena Andersson. När han ombeds kommentera Magdalena Anderssons relation till fackliga frågor påpekar han att Magdalena Andersson var med och införde avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Något som senare avskaffades av M, KD och SD.
Peter Gerlach, LO-ekonom. Foto: LO
Peter Gerlach belyser hur Magdalena Andersson ser på fördelningsfrågor, något som angränsar till löntagarfrågorna.
− Hon skulle hellre se en höjning av skatten på kapital än på arbete och är kritisk till att skattenivån på kapital undergrävts under lång tid, säger Peter Gerlach.
Detta ligger i linje med hur LO och TCO ser på beskattning.
Hon har en strikt moral.
Peter Gerlach menar också att Magdalena Andersson står för goda ersättningsnivåer med rimliga krav på uppföljning.
− Jag tror hon tycker att ersättningssystemen är så viktiga att hon reagerar väldigt starkt på när det dyker upp utnyttjanden. Hon har en strikt moral, säger han.
Facken har hyllat det höjda taket i a-kassan som infördes i pandemins spår och krävt att det blir kvar och indexeras för att följa löneutvecklingen framöver.
Trots flera utredningar under 2020 om att reformera sjukförsäkringen som facken ställt sig bakom, så har regeringen tvekat. Det är oklart om detta berott på Magdalena Anderssons inställning eller det parlamentariska läget.
Inför budgetförhandlingarna i höst samlar sig fackföreningsrörelsen för att kräva åtgärder mot arbetslösheten. Magdalena Anderssons erfarenheter på det område är blandade. Under hennes första mandatperiod som finansminister 2014-2018 sjönk arbetslösheten stadigt. Men sedan 2018 har den istället ökat i takt med att arbetskraften växt.
Den svaga utvecklingen av arbetslösheten samt omgörningen av Arbetsförmedlingen som Centerpartiet krävt, ledde till att LO-ordföranden Susanna Gideonsson på första maj i år i Dagens Industri gav regeringens jobbpolitik betyget ”Tre plus”.