Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Novus: Stark opinion för minskade klyftor Att minska de ekonomiska klyftorna är en viktig fråga för de flesta, enligt Novus-undersökningen. Foto: Hasse Holmberg

Novus: Stark opinion för minskade klyftor

Ojämlikhet De ekonomiska klyftorna växer i Sverige, men det är en utveckling som går stick i stäv med opinionen enligt en Novus-undersökning beställd av tankesmedjan Katalys och stiftelsen Jämlikhetsfonden.
17 Maj 2017

Svenskarnas patos mot ekonomiska klyftor är stark över hela det politiska landskapet – även om det är oklart exakt vilka ekonomiska klyftor man menar.

En stor del av väljarna i samtliga riksdagspartier tycker nämligen att det är ganska eller mycket viktigt att regeringen försöker minska de ekonomiska klyftorna i Sverige, enligt en Novus-undersökning som har beställts av LO-anknutna tankesmedjan Katalys och stiftelsen Jämlikhetsfonden. Frågan värderas lägst av Kristdemokraternas sympatisörer i undersökningen, men även här är det 46 procent som anger att det åtminstone är ganska viktigt.

Alla andra partier har en majoritet som uppger att frågan är viktig: 64 procent av de borgerliga partiernas sympatisörer liksom så gott som alla de rödgrönas väljare.

Resultaten har presenterats i rapporten ”Jämlikhetsundersökningen 2017” och i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Utifrån facklig anslutning är bilden också tydlig. Hälften eller nästan hälften av LO respektive TCO-anslutna tycker att det är mycket viktigt att regeringen bekämpar ekonomisk ojämlikhet. Saco-anslutna är något mer återhållsamma: där är det knappt 30 procent som tycker att det är mycket viktigt att regeringen försöker minska de ekonomiska klyftorna och knappt hälften som tycker att det är ganska viktigt.

Det finns ett massivt stöd för att regeringen ska föra en politik för att minska de ekonomiska klyftorna

Enligt Mats Lindström, seniorkonsult på Novus och ansvarig för undersökningen, är den representativ för Sverige.

– Ja, det är den. Den här har vi genomfört i det vi kallar vår Sverigepanel. Där har vi dragit ett slumpmässigt urval och viktat det som befolkningen ser ut. Vi vet till exempel att yngre svarar i lägre utsträckning än äldre, men då har vi viktat den så att den ser ut som Sverige ser ut. Även politiskt så den ser ut som man röstade i valet 2014, säger Mats Lindström.

Fakta: Novus-undersökningen

Fakta: Novus-undersökningen

Period: 16 februari – 3 mars 2017

Antal genomförda intervjuer: 1005 svarande totalt.

Urval: Allmänheten 18 år och äldre, slumpmässigt draget ur Novus slumpmässigt telefonrekryterade Sverigepanel.

Svarsfrekvens: 57,4 procent av bruttourvalet har svarat, vilket Novus anger som en bra svarsfrekvens.

Källa: Novus

+ Expandera

Sverigepanelen är en webbpanel och det är cirka 1000 personer som har svarat på undersökningen där en rad frågor om ekonomisk jämlikhet ställts. Svarsfrekvensen har varit 57,4 procent vilket Mats Lindström säger är bra.

– Vi försöker alltid ligga över 50 procent vilket man kan säga är en vedertagen svarsfrekvens, säger Mats Lindström.

Per Sundgren, doktor i idéhistoria. Foto: Press

Per Sundgren, doktor i idéhistoria och ordförande för Jämlikhetsfonden, har författat rapporten ”Jämlikhetsundersökningen 2017” som är den första av sitt slag. För honom ger resultaten ett klart besked.

– Det finns ett massivt stöd för att regeringen ska föra en politik för att minska de ekonomiska klyftorna, säger han till Arbetsvärlden.

– Att så många som 78 procent av de svarande tycker att det är en viktig regeringsuppgift att minska de ekonomiska klyftorna i Sverige, det är bättre än jag hade förväntat mig.

De förvånande resultaten till trots så ökar de ekonomiska klyftorna sedan många år i Sverige, en utveckling som bland andra OECD pekat ut. Det är dock främst klyftorna mellan de som lever på olika former av trygghetssystem och de som förvärvsarbetar som växer.

Flera fackförbund vill öka lönespridningen hos sina grupper, någonting som Per Sundgren säger sig ”personligen inte tycka om”. Visserligen medger han en svaghet i undersökningen, nämligen att det inte är specificerat vilken typ av ekonomisk ojämlikhet som åsyftas. Löneskillnader och inkomstskillnader anges inte som de klyftor regeringen bör bekämpa. Och i en fråga om huruvida högavlönade bör betala mer procentuellt i skatt än de med lägre lön, så kallad progressiv beskattning, tycker en majoritet av de borgerliga väljarna att det är en dålig idé. Bara Centerpartiet bland de borgerliga partierna har en majoritet för progressiv beskattning, 55 procent.

Skulle man inte kunna tolka det som att regeringen behöver ha en aktiv arbetsmarknadspolitik för att bekämpa arbetslöshet?

– Ja, vi har inte konkret specificerat frågorna som lönenivåer. Däremot finns det en fråga som berör lönerna när vi frågor vad som borde motivera en högre lön. Där ser vi att det görs lite olika prioriteringar mellan olika grupper. För kvinnor ligger vård och utbildning väldigt högt. Tittar man på högskoleutbildade och Saco-anslutna är det hög kompetens och utbildning som väger tungt, säger Per Sundgren.

Han lyfter också fram en fråga om vd-löner från rapporten. I undersökningen frågar man hur många genomsnittliga arbetarlöner det är rimligt att en vd i ett privat företag ska tjäna. Genomsnittet bland svaren hamnar på 4,1 gånger en arbetarlön. Gruppen egenföretagare är generösast mot vd:arna och anger 6,5 gånger en arbetares lön som en bra nivå.

Tanken är att återkomma med en del av samma frågor.

Det är svar som enligt Per Sundgren ger en antydan om hur stora ekonomiska skillnader svenskarna är okej med.

– Hälften tycker att det kan räcka med att en vd tjänar högst tre gånger så mycket och nio av tio tycker att mer än fem gånger högre inkomst behöver en sådan vd inte ha, säger Per Sundgren.

Jämlikhetsundersökningen är tänkt att upprepas för att följa hur opinionen utvecklas.

– Vi har satt rubriken som ”Jämlikhetsundersökningen 2017” så tanken är att återkomma med en del av samma frågor. Men du har också pekat på att det finns ju andra frågor att ställa som kan precisera vad det här kan gälla, säger Per Sundgren.

17 Maj 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.