– 2024 mötte både företag och offentlig sektor en pressad ekonomisk situation. Tjänster som försvann och inte ersattes ledde till hög arbetsbelastning. Ibland när de regionala skyddsombuden kommer in har det gått så långt som till sjukskrivningar och rehabilitering, säger TCO:s arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen.
För arbetsplatser som saknar lokala skyddsombud finns fackens regionala skyddsombud. De stöttar också befintliga skyddsombud vid behov framförallt på mindre arbetsplatser. Varje år kartlägger de och ingriper mot arbetsmiljöproblem på svenska arbetsplatser. Staten bidrar och under 2024 uppgick den statliga finansieringen till ungefär en tredjedel av kostnaderna. Nu har skyddsombudens rapporter sammanställts.
Tjänstemännen har en hög arbetsbelastning. När ledningen brister i kompetens om arbetsmiljö blir resultaten sjukskrivningar, arbetsanpassning och rehabilitering som sker i efterhand, istället för förebyggande. Riskbedömningar görs för sent eller inte alls, handlingsplaner saknar konkretion och blandas gärna samman med verksamhetsfrågor.
Risk för skyddsombud att möta våld
Den här återkommande problematiken gäller även 2024 visar TCO:s sammanställning. Men det finns också positiva sidor. Fler skyddsombud väljs och lokala skyddskommittéer återupplivas. Utbildningsinsatser för huvudskyddsombud och arbetsmiljöombud har genomförts vilket aktiverat lokalt arbetsmiljöarbete.
Under 2024 finns en ökad risk att möta hot och våld på arbetsplatsen visar skyddsombudens sammanställning till Arbetsmijöverket. En anställd i finanssektorn beskriver arbetssituationen som att den innebär en ständigt överhängande hotbild och att utreda personer som begår brott kan leda till att personer hotas till tystnad.
Impopulära beslut
– Jämställdhet är fortfarande en fråga som ställer till det. Det kan vara kränkande särbehandling, strukturer som att arbetsgrupper i kvinnligt dominerade yrken är större eller att det saknas toaletter för kvinnor när man är ”ute i fält” som till exempel vid inspelningar, säger Martine Syrjänen.
Rapporten lyfter särskilt att arbete kan behöva anpassas till klimakteriebesvär. Detta är en fråga som kommer upp i rehabiliteringsärenden och där diskussioner bara påbörjats.
I offentlig sektor beskrivs hur en otydlig organisation och bristande ledarskap leder till vantrivsel och missnöje. Obalans mellan krav och resurser ger hög arbetsbelastning och ohälsa. Ekonomin tvingar chefer att ta snabba och impopulära beslut. Men arbetsgivare saknar kunskaper om rehabilitering.
I privat sektor lyfter skyddsombuden fram problem med slumpmässiga drogtester, som kränker den personliga integriteten. Det är den ökade användningen av partydroger som aktualiserat frågan om drogtester.
Konflikter om Israel-Gaza
– Projekt och tillfälliga anställningar skapar stress och ojämlika strukturer på arbetsplatserna, säger Martine Syrjänen.
Det märks inom till exempel en bransch som film och teve. Under 2024 ökade också konflikter i kultursektorn med problem som osämja, kränkande särbehandling ibland kopplat till Israel-Gaza-konflikten, enligt rapporten.
Genomgående för 2024 är hur skyddsombuden rapporterar att inflation och en ökande ekonomisk press har lett till att arbetstagare arbetat under tuffare villkor. I kombination med bristande systematiskt arbetsmiljöarbete så har det skapat frustration och lett till utmaningar för den psykosociala arbetsmiljön.