Internationell konflikt om strejkrätten

ILO Strejkrätten är ifrågasatt inom ILO. Efter decennier av samförstånd kovänder arbetsgivarna.
Gert Lundstedt
1 okt 2014 | 16:57
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Den internationella strejkrätten accepteras inte längre av arbetsgivarparten i ILO, FN:s internationella arbetsorganisation. Bråket började 2012 när arbetsgivarna – beslutsfattande part tillsammans med arbetstagarorganisationer (bland dem TCO) och regeringar – invände mot strejkrätten, en praxis ILO:s parter varit överens om sedan 1950-talet.
ILO bygger på 180 konventioner som 185 medlemsländer ställer sig bakom. Åtta av konventionerna – så kallade kärnkonventioner – är tyngre och berör förenings- och organisationsrätten, liksom förbud mot tvångs- och barnarbete och diskriminering. Konventionerna förväntas medlemsländerna ratificera och åtlyda även om ILO saknar sanktionsmöjligheter. Unikt för ILO är ett fungerande övervakningssystem till vilket parterna rapporterar hur tillämpningen av konventionerna fungerar.

”ILO kan ge rekommendationer till ett land som inte följer konventionerna. Därmed får det omvärldens blickar på sig.”

– ILO kan ge rekommendationer till ett land som inte följer konventionerna. Därmed får det omvärldens blickar på sig, något länder är känsliga för då det kan påverka företagsinvesteringar och landets ekonomiska utveckling, säger TCO-juristen Lise Donovan.

Är detta bildtexten?

Lise Donovan

– ILO är på så sätt en bra kanal som fokuserar tydligt när man uttalar sig.
Fast efter ILO:s årliga konferens i juni hotar nu övervakningsarbetet att bryta samman eftersom det saknas en samsyn om strejkrätten. Till konferensen hade arbetsgivaresidan mobiliserat tre vältaliga advokater som argumenterade retoriskt skickligt.
– Arbetsgivarnas slutsats är nu plötsligt att strejkrätten inte är förenlig med 87:an (den kärnkonvention där förenings- och organisationsrätten fastslås).
– Det är låsta positioner.

På frågan varför de inte längre stödjer internationell strejkrätt som praxis svarar Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Niklas Beckman:
– Vi har alltid haft den åsikten på arbetsgivarsidan. Däremot har ILO:s parter tidigare i sina slutsatser om hur stater har tillämpat konventionerna inte tagit upp det man varit oeniga om.
Varför har det blivit viktigt för er nu?
– Det är viktigt att alla, även utomstående parter, kan förstå alla delar av slutsatserna.
Ni tycker det är dags att sätta ned foten?
– Ja, det måste bli tydligare. Är parterna oeniga i en fråga så måste även det framgå av slutsatserna. Så här långtgående tolkningar av strejkrätten tror vi också kan få skadliga konsekvenser för medlemsstaters vilja att ratificera konventioner, eftersom man inte kan förutse vilka förpliktelser som finns enligt dem.
ILO:s snart hundraåriga arbete har annars utmärkts av samförstånd. Så varför har arbetsgivarsidan plötsligt bytt ben? Lise Donovan ser tre möjliga orsaker.
Arbetsgivarna hade under kalla kriget intresse av att stödja folkliga uppror i öst, till exempel strejker. För det andra att globaliseringen fört med sig krav på drägligare arbetsförhållanden och att ILO-konventionen då allt oftare åberopas. En tredje orsak som framförs är att TCO och LO 2012 anmälde svenska regeringen till EU-domstolen i efterspelet till Laval-domen.
– Regeringens begränsande av den svenska strejkrätten vid utstationering till bara minimivillkor gjorde att TCO och LO anmälde den och fick fördelaktiga uttalanden från ILO, där den svenska regeringen kritiserades på flera punkter i förhållande till konvention 87. Så det fanns spänningar.

Konsekvenserna av konflikten i ILO kan bli flera.
– Det slår framför allt mot tredje världens arbetare som redan från början har svåra arbetsförhållanden.
Strejkrätten, menar Lise Donovan, är det yttersta vapnet när arbetare ställer krav på rimligare arbetsförhållanden.
– Nu känns det som att arbetsgivarens ingång är att om vi inte accepterar att strejkrätten inte skyddas av konvention 87 så vill de inte vara med längre, vilket är en både märklig och ohållbar inställning.

Gert Lundstedt
1 okt 2014 | 16:57

Relaterad läsning

ILO

ILO, Internationella arbetsorganisationen, är ett trepartssammansatt FN-organ av regeringar och arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Organet driver arbetslivsfrågor inom sysselsättning och arbetsvillkor, och värnar föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt. Grundades 1919 efter första världskriget. ILO har idag 185 medlemsländer, Sverige är medlem sedan 1920.

Vad händer nu fackligt?

En gemensam svensk facklig hållning om hur konflikten om strejkrätten inom ILO ska lösas utarbetas av TCO, LO och Saco. Ett alternativ är att låta Internationella domstolen i Haag avgöra tvisten. Senare tas frågan upp av de nordiska arbetstagarorganisationerna, och slutligen den Internationella Fackliga Samorganisationen (IFS), som samlar världens demokratiska fackliga centralorganisationer med 175 miljoner medlemmar i 155 länder. IFS har redan preliminärt tagit ställning för Internationella domstolen i Haag. Vid ILO:s styrelsemöte i november diskuteras och fattas troligen beslut om hur tvisten ska lösas.

+ Expandera
Kommentera
Kommentera

ILO

ILO, Internationella arbetsorganisationen, är ett trepartssammansatt FN-organ av regeringar och arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Organet driver arbetslivsfrågor inom sysselsättning och arbetsvillkor, och värnar föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt. Grundades 1919 efter första världskriget. ILO har idag 185 medlemsländer, Sverige är medlem sedan 1920.

Vad händer nu fackligt?

En gemensam svensk facklig hållning om hur konflikten om strejkrätten inom ILO ska lösas utarbetas av TCO, LO och Saco. Ett alternativ är att låta Internationella domstolen i Haag avgöra tvisten. Senare tas frågan upp av de nordiska arbetstagarorganisationerna, och slutligen den Internationella Fackliga Samorganisationen (IFS), som samlar världens demokratiska fackliga centralorganisationer med 175 miljoner medlemmar i 155 länder. IFS har redan preliminärt tagit ställning för Internationella domstolen i Haag. Vid ILO:s styrelsemöte i november diskuteras och fattas troligen beslut om hur tvisten ska lösas.

+ Expandera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev