I en rapport från Arena Opinion och LO 2022 redovisas att näringslivsanknutna tankesmedjor och forskningsinstitut får ungefär tio gånger större finansiering än de fackliga tankesmedjorna. Det är också de näringslivsanknutna tankesmedjorna som syns allra mest i svensk media, enligt Arbetsvärldens ranking, där den marknadsliberala tankesmedjan Timbro i år stärker sin dominans.
– Tankesmedjorna är inspirerade av amerikanska thinktanks som funnits länge och där tanken är att de ska tänja på de ideologiska gränserna i debatten, att agera som en slags murbräcka och gå i bräschen för nya förslag i en viss ideologisk riktning, säger Lars Nord.
Mer extrema förslag än partierna kan lägga
Det innebär exempelvis att tankesmedjor kan lägga förslag som är mer extrema än vad något politiskt parti idag skulle ställa upp på, för att på så vis öka utrymmet för vad som kan sägas. Exempelvis lanserade Timbro ett förslag om att avskaffa den lagstadgade semestern år 2017.
– Men att synas mycket i media är inte likställt med att ha stort inflytande, det beror också på hur man syns, vad för trovärdighet man har som avsändare och hur nära ens förslag ligger opinionen. Går man för långt i sina förslag kan man också försvaga sitt inflytande, säger Lars Nord.
Han tror inte att tankesmedjorna nödvändigtvis har särskilt stort inflytande på den allmänna opinionen i Sverige.
– Idédebatten de för berör en särskilt politiskt intresserad krets, exempelvis politiker och journalister, och tjänar kanske mer funktionen att höja taket i den interna debatten bland personer som redan delar deras ideologiska grunduppfattning, snarare än att övertyga meningsmotståndare, säger Lars Nord.
Varför lägger näringslivet så stora pengar på tankesmedjor?
– Ett enkelt svar är att de har mycket pengar så det är inte lika smärtsamt att spendera den typen av pengar på tankesmedjeverksamhet som det skulle vara för till exempel facken. Men mer pengar räcker inte för att vinna kampen om opinionen. Om vi exempelvis tittar på Euro-omröstningen i Sverige så hade ja-sidan betydligt större resurser än nej-sidan, men förlorade ändå i valet, säger Lars Nord.
Borde facken spendera mer på tankesmedjor?
– Jag är tveksam. Väl fungerande fackliga organisationer kan påverka minst lika väl med sin kommunikation och samhörigheten som finns i medlemsbasen, säger Lars Nord.
Timbro gör ett ganska taffligt resultat sett till pressklipp.
Johan Ulvenlöv, LO
Johan Ulvenlöv, opinionsansvarig LO, menar också att skillnaderna i investeringar i tankesmedjor har att göra med ekonomiska förutsättningar.
– Det här illustrerar den klassiska konflikten mellan arbetsgivarna och arbetarrörelsen: de har pengarna och vi har medlemmarna. Vi har helt enkelt inte råd att lägga så mycket resurser på tankesmedjor, säger Johan Ulvenlöv.
Politiskt självmord att ta bort lagstadgad semester
– Men givet den enorma skillnaden i resurser måste jag säga att Timbro gör ett ganska taffligt resultat sett till pressklipp. Våra tankesmedjor är med och tävlar med dem och jobbar mer effektivt trots mindre resurser.
Tror du att Timbro har inflytande på opinionen i Sverige?
– Nej, Timbro är inte inflytelserika. Det finns ingen efterfrågan på deras förslag. Jag ser inte att någon driver frågan om att ta bort semester, till exempel, det tror jag vore politiskt självmord.
Gör facken analysen att interna utredare är bättre än tankesmedjor?
– Vi har olika uppgifter att lösa, och utredarna gör så mycket mer än bara idédebatt. Facket är en demokratisk organisation där utredarna inte bara opinionsbildar utan också redovisar resultat för kongressen och tar fram underlag till avtalsrörelsen. Vi måste hela tiden visa att vi lever upp till uppdraget som vi fått av medlemmarna.
Tycker du att näringslivet dominerar i media?
– Nej, jag tycker det är ganska jämnt lopp. Vi har styrkan i att vi är väldigt många, 1,4 miljoner medlemmar bara i LO-kollektivet, och det är ofta våra frågor som diskuteras i media.