Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Ekonomiprofessor: ”Behovet av en genomgripande skattereform är överdrivet” Uppgradering men inga nya principer för skattesystemet. Det förespråkar professor Daniel Waldenström. Foto: Allan Seppa/SNS

Ekonomiprofessor: ”Behovet av en genomgripande skattereform är överdrivet”

Ekonomi Skattesystemet fungerar i stort sett bra. Men vissa kapitalskatter kan höjas. Det menar ekonomiprofessor Daniel Waldenström som också dömer ut begreppet grön skatteväxling som plakatpolitik.
7 feb 2019

En övergripande skattereform efterlyses från allt fler håll. Den tidigare socialdemokratiska finansministern Erik Åsbrink menade i veckan i DN att en reform bör omfördela från skatt på arbete till kapital. Samtidigt bör hänsyn tas till fördelningspolitik.

Fyrpartiavtalet mellan S, C, L och MP förskriver att en ”omfattande skattereform genomförs”. Där höjer partierna brytpunkten för statlig inkomstskatt, slopar värnskatten och förespråkar grön skatteväxling för 15 miljarder.

En ekonom som profilerat sig genom att tycka tvärtom är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforsknning, IFN, och Paris School of Economics. På bloggen Ekonomistas skriver han.

”Det påstådda behovet av en genomgripande skattereform är något överdrivet. (. . .) Sverige har ett i stort sett välfungerande skattesystem.”

Han menar att de förändringar som behövs är uppgraderingar, snarare än grundläggande reformering.

Arbetsvärlden ringde upp Daniel Waldenström.

Behöver Sverige en skattereform?

‒ Någon form av samordnad förändring behövs. Men man ska inte ändra grundvalarna för skattesystemet.

Den kanske vanligaste reformen i debatten, som till exempel förespråkas av både Erik Åsbrink och TCO, är att skatten på arbete ska växlas över mot skatt på kapital. Daniel Waldenström tror att det blir svårt.

‒ Som idé låter det motiverat och rimligt: Vi kan höja skatten på kapitalinkomster. Det är ekonomiskt och politiskt viktigt. Vi behöver upprätta förtroende för gemenskapstanken – att vi alla är med i samma båt.

‒ Men arbete kommer fortfarande att vara grunden för välfärdens finansiering. Kapitalskatterna står för en tiondel av skatterna i dag och det är svårt att trycka upp kapitalbeskattningens andel väldigt mycket utan att bli väldigt drastisk. Arbetsinkomsterna utgör två tredjedelar av alla inkomster.

Daniel Waldenström forskar om inkomstfördelning och social rörlighet. Han har också tittat just på möjligheterna till kapitalbeskattning i dagens ekonomiska system. Som exempel på kapitalskatter som kan höjas nämner Daniel Waldenström i blogginlägget en återinförd fastighetsskatt ungefär som den såg ut före 1991. Han menar också att att arvs- och gåvoskatter bör återinföras.

Varför återinförs i så fall inte arvs- och gåvoskatt?

‒ Skatter på mindre grupper tenderar att få högljudda motståndare, medan de som gynnas är utspridda och har inte lika lätt att organisera sig. Rent ekonomiskt finns relativt starka motiv för en arvs- och gåvoskatt, och i dag har vi dessutom större tekniska möjligheter att se till att skatten efterlevs.

Välkomnar slopad värnskatt

Samtidigt välkomnar Waldenström fyrpartiavtalets slopade värnskatt och höjda brytpunkt för statlig inkomstskatt.

‒ Stora marginaleffekter kan skapa beteendeförändringar. Exempelvis när löntagare som jobbar över tar ut ledig tid i stället för mer pengar på grund av den höga skatten. Sverige har relativt hög beskattning på högre inkomster. Det handlar om högproduktiva personer som vill jobba mycket och det behöver vi mer av.

Det är trubbig och dyr politik för att stödja vissa delar av näringslivet.

Det sjätte jobbskatteavdraget från M-KD-budgeten avfärdar han däremot som alldeles för dyrt med tanke på de blygsamma sysselsättningseffekterna.

Fyrpartiavtalet föreslår att arbetsgivaravgifterna ska sänkas för små och medelstora företag – hur ser du på det?

‒ Det verkar finnas en missuppfattning, till exempel hos Centerpartiet, att detta är avgifter enbart på arbetsgivare. Avgifterna är del av arbetskraftskostnaden och påverkar även löntagarna genom att lönerna är lägre än vad de hade varit utan några avgifter. Långt ifrån alla små och medelstora företag har dessutom problem med för dyr arbetskraft. De gör vinster och fungerar bra och har inget behov av sänkt arbetskraftskostnad. Att sänka avgiften för dem blir dyrt.

‒ Tidigare erfarenheter från partiella sänkningar, exempelvis för unga, visar att detta tenderar att kosta mer än det smakar. Det blir slutändan en trubbig och dyr politik som stödjer vissa delar av näringslivet.

Skatteväxling är plakatpolitik

Daniel Waldenström avfärdar också begreppet grön skatteväxling som förekommer i fyrpartiavtalet där det går att tolka som att sänka arbetsgivaravgifter och höja skatter på miljöfarlig verksamhet.

‒ Men att koppla skilda intäkts- och utgiftsposter fungerar sällan eller aldrig i praktiken. Det blir därför oftast symbolisk plakatpolitik. Sverige behöver skatter för att finansiera välfärden och omfördela i befolkningen.

Vad behövs då göras för att nå klimatmålen?

‒ Jag har inget bra svar på den frågan eftersom det inte är mitt forskningsområde. Men olje- och kolanvändning måste minskas drastiskt. Här kan skatter på energi och bränsle göra nytta.

Kommunalskatten fungerar väl

En avgörande del i skattesystemet är välfärden. I fyrpartiavtalet står att en skattereform ska ”långsiktigt trygga välfärden”.

Behöver vi höja skattekvoten för att klara välfärden?

‒ Kanske. Om vi vill bygga ut och förbättra kan man antingen effektivisera eller öka resurserna. Det är alltså inte nödvändigt att höja skatterna om den offentliga sektorn kan effektiviseras.

Därför är det viktigt att Sverige bevarar den universella välfärdsmodellen. Då blir inte effekten av skillnader i inkomst lika allvarliga.

Den stora delen av välfärden står kommunerna för. Här finns en diskussion om hur vissa kommuner som tappar befolkning tvingas höja skatten men samtidigt dra ned på välfärdsambitionerna. Men Daniel Waldenström anser att kommunalskatten fungerar väl.

‒  Skatten fungerar i stort sett väl, och den kommunala utjämningen innebär att skillnaderna i skatt i slutändan blir rätt små.

Men skatteskillnaderna diskuteras ändå. Borde inte staten ta större ansvar för välfärden för att minska skillnaderna i kommunalskatt?

‒ Detta är egentligen inte en skattediskussion utan har mer att göra med organisationen av välfärden. Det handlar om ansvaret hos staten och kommunerna, om vi ska vi ha privata inslag och hur ska dessa då ska finansieras. Viktigt är också att vilket man väljer kan skilja sig mellan olika välfärdssektorer eftersom de inte fungerar på samma sätt. En modell passar helt enkelt inte alla lika bra.

Bevara den universella välfärdsmodellen

Waldenströms specialområde är inkomstfördelning. Han har i andra sammanhang betonat att gratis välfärd spelar en avgörande roll för jämlikheten.  Hur blir då skattesystemet rättvist?

‒ Sverige är ett jämlikt land, och det är bra. Vi ligger i topp i jämlikhet i inkomstskillnader, vi har i stort sett lika chanser i skolan.

‒ Sveriges generella välfärdssystem där alla har tillgång till vård, skola och omsorg är dessutom särskilt bra. Inkomstklyftorna slår inte igenom på hur bra vård du får eller på barnens chanser i skolan som de tenderar att göra i andra länder där systemen inte är öppna för alla. Därför är det viktigt att Sverige bevarar den universella välfärdsmodellen där alla bidrar till systemen. Då blir inte effekten av skillnader i inkomst eller förmögenhet lika allvarliga.

7 feb 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.