Om man frågar journalister runt om i världen, vad de tänker på när de hör talas om Sverige, är det många som svarar ”Jämställdhet”. De förundras över hur Sverige bär sig åt för att hålla både kvinnor och män aktiva i arbetslivet även när de blir föräldrar. Många länder har stora problem med att behålla den kvinnliga delen av föräldrarna i arbete, och samma länder har också under de senare decennierna sett att människor får färre barn än de själva önskar. Förutom att det skapar en bristande ekonomisk tillväxt, leder ojämställdheten i arbetskraftsdeltagande även till att fler barnfamiljer drabbas av fattigdom.
När svenska UD sätter ihop studieprogram för utländska journalistdelegationer efter deras önskemål, är det dessa återkommande frågeställningar man vill ha svar på, eftersom det anses så speciellt för Sverige.
Svaret på hur Sverige har gjort kan sammanfattas i tre punkter:
- Borttagen sambeskattning. Sambeskattning gör så att skillnaden i inkomst mellan enförsörjarfamiljen blir marginellt mindre än om man har två inkomster i en familj.
- Tillgänglig och prisvärd förskola av hög kvalitet.
- Inkomstrelaterad föräldraförsäkring för alla föräldrar.
Modellen utmärks av att den underlättar kvinnligt arbetskraftsdeltagande på samma gång som den stöder manligt omvårdnadsarbete. Att detta faktiskt är ganska unikt för Sverige och i stor mån för de nordiska länderna, bekräftas också av forskningen som delar in västvärldens välfärdssystem i tre olika modeller av välfärdspolitik, varav ”den nordiska modellen” är en.
Sverigedemokraternas familjepolitik innehåller förslag som motverkar var och en av de tre pelarna i ”Den svenska modellen”.
Sverigedemokraternas familjepolitik innehåller förslag som motverkar var och en av de tre pelarna i ”Den svenska modellen”. Man vill nämligen införa frivillig sambeskattning, införa ett fördubblat vårdnadsbidrag för de som inte har sina barn i förskola och ta bort de särskilt reserverade månaderna för varje förälder i föräldraförsäkringen.
Även på andra punkter skiljer sig SD:s ideologi kraftigt från det som är utmärkande för svenska värderingar. Enligt de internationella undersökningar av värderingar som gjorts utmärker sig Sverige och svenskarna med en stark uppslutning kring värden som öppenhet och tolerans, tillit och respekt för andra människor. På motsvarande sätt visar Sverige en låg uppslutning runt värden som har med ”familjen” i traditionell mening, och ”nationell identitet” att göra. Sverigedemokraternas ideologi däremot, sätter ”familjen” och ”nationen” högst. Den bästa familjen definieras som den heterosexuella kärnfamiljen, och är den som främst ska värnas.
I det de kallar ”nationen” räknas inte alla medborgare in, utan bara de som delar gemensamma värderingar och kultur. Själva definierar de ”kulturen” som ”socialt överförda levnadsmönster”, som levnadssätt som förenar ett samhälle. I detta inkluderas bland annat beteendemönster, värderingar, normer och moraliska system.
SD säger sig vilja värna nationens kulturella särart. Sådant som har en stark symbolisk betydelse för den svenska identiteten eller på något sätt är unikt för den svenska nationen och som är förenlig med en konstruktiv och demokratisk samhällsutveckling.
Man undrar om Sverigedemokraterna är medvetna om att de med detta har definierat ut sig själva från den enligt dem så viktiga ”Nationen”, eftersom deras värderingar så starkt avviker från det som är utmärkande för den svenska kulturen.