Tidigare talades det ofta om Norrland som datahallarnas framtidsland. Men faktum är att många datahallar väljer att etablera sig i Stockholmsregionen.
Nils Molin är analytiker på Radar Group, ett företag som analyserar IT-marknaden. Att somliga företag väljer att lägga sina datahallar i Stockholmstrakten innebär inte att Norrland skulle bli ointressant.
– Här finns billig el och ett lite kyligare klimat, liksom stödvillighet från kommunerna.
Sannolikt kommer vi se lokaliseringar både i Norrland och storstadsregionerna framöver, enligt Nils Molin.
– Det finns ingen anledning att tro något annat. Det kommer nog mycket bero på vilka explicita krav man har på latency, fördröjningen.
För exempelvis finansiell handel och trading är fördröjningen en viktig frågeställning, även om det handlar om mikrosekunder.
Det är det sistnämnda som ofta kan vara en avgörande faktor till att datahallar hamnar i Stockholmsregionen. Latency är den fördröjning som uppstår vid överföringen. Ju längre från kund, desto större blir den.
– För exempelvis finansiell handel och trading är det en viktig frågeställning, även om det handlar om mikrosekunder, säger Nils Molin.
Hallar i Mälardalen för spelföretagen
Det är också det som utpekas som den anledningen till att Amason Web Services, AWS, nu bygger tre anläggningar i Västerås, Eskilstuna och Katrineholm. Anläggningarna är inte till för det egna bolaget utan för dess kunder bland andra spelföretaget Mojang och King samt betalföretaget Izettle, liksom storföretag som Scania.
Därmed har Sverige lyckats kapa åt sig ytterligare en av de stora internationella webjättarna. Sedan tidigare finns Facebook i Luleå. I Norden i övrigt har Google valt finska Hamina och Apple danska Viborg. Även Facebook har bestämt sig för att förlägga verksamhet i Danmark, i Odense.
Frågan är hur många jobb som datahallarna skapar.
Skapar jobb i kringverksamheter
Redan år 2025 kan datahallsbranschen vara en av de svenska basnäringarna, tror konsultbolaget Boston Consulting Group, BCG.
Enligt en studie som BCG gjorde i fjol för Business Swedens räkning skapade datahallarna sysselsättning motsvarande 3 600 heltidstjänster 2015. Därutöver skapas det nästan lika många jobb som en följd av konstruktion och byggandet av hallarna.
Antalet som arbetar direkt i verksamheten begränsade sig till motsvarande 2 100 heltidstjänster. Det rör sig om alltifrån vaktmästare och säkerhetspersonal till IT-tekniker och elektriker.
Till detta kommer de som arbetade hos underleverantörer eller i kringverksamheter, exempelvis hotell- och restaurang, som har växt upp eller påverkas av att datahallarna har byggts.
Kan växa snabbt
Om mindre än tio år kan branschen ha växt till att omfatta motsvarande omkring 12 000 heltidstjänster, menar BCG. Av dessa skulle 7 000 arbeta direkt i verksamheten.
Räknar man också in alla som arbetar med byggandet av datahallarna, antingen direkt eller hos underleverantörer eller som får jobb tack vare växande kringverksamheter, skulle branschen sysselsätta personal motsvarande 27 000 heltidstjänster.
Då skulle datahallarna svara för 0,45 procent av Sveriges BNP, vilket kan jämföras med de 0,67 procent som stål- och metallindustrins bidrog till BNP 2013.
Det här scenariot kan bli verklighet med fortsatt stöd från stat och lokala myndigheter, tror BCG.
De som ser tillväxten i branschen tycker att man har lagt sig i underkant.
Tomas Sokolnicki, senior investment advisor på Business in Sweden, säger att han själv var ”rätt skeptisk” när han först såg siffrorna.
– Men när vi presenterade rapporten för ett 60-tal branschkunniga människor var det ett antal som sa att det var lågt räknat. De som ser tillväxten i branschen tycker att man har lagt sig i underkant.
När statliga Tillväxtverket, som bland annat har synat etableringen av Facebook i Luleå, gör sina prognoser tar de till skillnad från BCG inte med byggjobben.
– Byggjobb i all ära, men vi vill se de långsiktiga effekterna. Det intressanta är hur många jobb det blir varaktigt, säger enhetschefen Göran Lättman.
– Vi försöker lägga oss så nära verkligheten som möjligt. Vi tittar på hur många jobb som etableringen ger både direkt, men också hur många som skapas i bygden runt omkring. Där finns det nyckeltal som går att använda: ett jobb i en bransch skapar till exempel ett visst antal jobb i andra branscher.