Världsfacket oroas av utvecklingen i Europa

Världsfacket (ITUC) som representerar 180 miljoner fackanslutna i 162 länder har för tredje gången publicerat sitt globala rättighetsindex om arbetstagares villkor i världen. Sverige får en etta i indexet – bästa tänkbara på en skala ett till fem – men har tyvärr sällskap av endast ytterligare tolv länder, alla europeiska förutom latinamerikanska Uruguay.

Latinamerika är annars en kontinent som tillsammans med den värsta regionen Mellanöstern/Nordafrika under förra året registrerade många mord på fackligt aktiva. Många miljoner löntagare i världen står helt utan skydd i sitt arbetsliv, det vill säga omfattas inte av några som helst skyddsregler, trygghetssystem eller ersättningar vid arbetsplatsolyckor. Som i till exempel den informella sektorn där majoriteten är kvinnor.

Slavlika villkor när VM-arenorna byggs

Sharan Burrow. Foto: Lina Karlsson, Union to union.

Villkoren för de uppemot två miljoner migrantarbetarna i Qatar som bygger för fotbolls-VM 2022 är slavlika. Kafala-systemet som Qatar tillämpar för just migrantarbetare kan jämföras med livegenskap: pass beslagtas, rätten att byta arbetsgivare erkänns inte, och hemresor kan dröja i åratal innan de beviljas trots att många lämnat familj och barn i sina hemländer. Kafalasystemet praktiseras också i Förenade Arabemiraten – i rapporten utpekad som ett av de tio ”värsta” länderna i världen där 88,5 procent av landets arbetsstyrka är migrantarbetare.

När det kommer till att begränsa yttrande- och mötesfriheterna har 50 länder rapporterat sådana inskränkningar, en ökning med 25 procent. Sammantagna är exemplen på hur arbetstagares rättigheter kränks i sig inget nytt, men tyvärr går utvecklingen åt fel håll och villkoren försämras nu ytterligare.

Ett nytt och oroande tecken i det senaste rättighetsindexet är att även Europa, som länge uppvisat ett starkt skydd för fackliga rättigheter, rapporterar de största försämringarna …

Ett nytt och oroande tecken i det senaste rättighetsindexet är att även Europa, som länge uppvisat ett starkt skydd för fackliga rättigheter, rapporterar de största försämringarna, räknat i stigande indextal. Dessutom är det en pågående trend. Europas indexsiffra 2014 var 1,84, den steg året därpå till 2,32 för att i senaste mätningen stiga ytterligare till 2,47. Här nämns länder som Grekland, Bosnien och Serbien, men även Belgien som exempel.

I Belgien avskedas fackligt aktiva

Från Belgien rapporteras om fackliga demonstrationer som inte får tillstånd att genomföras och de som får tillstånd infiltreras av hemlig polis, liksom att arbetsgivare kan betala för att avskeda fackligt aktiva. Förra året avskedades i Belgien på det viset över hundra fackligt aktiva.
Exempel på europeiska länder där det tummas på rätten att kollektivavtalsförhandla och på strejkrätten är bland andra Portugal, Spanien, Rumänien och Ungern.

”Vårt rättighetsindex visar att nedgången i Europa är större än i någon annan del av världen och att den helt och hållet beror på den misslyckade åtstramningspolitiken.”

– Vårt rättighetsindex visar att nedgången i Europa är större än i någon annan del av världen och att den helt och hållet beror på den misslyckade åtstramningspolitiken. Det är oväntat och chockerande. Det här måste vi vända på, säger världsfacket ITUC:s generalsekreterare Sharan Burrow till Arbetsvärlden.

I rapportens förord står visserligen att fackliga rättigheter fortsatt fungerar bäst i Europa, men att de samtidigt försämras snabbast. Och att de nu gjort det under flera år.

– Man attackerar kollektivavtalsmodellen i länder som tidigare hade robusta kollektivavtalssystem som Portugal, Ungern, Rumänien, och Spanien där det också var en hemsk attack på strejkrätten.