Unionen om fler drogtester på jobbet: ”Skrämselpropaganda”

Allt fler anställda testas slumpvis för droger. Och av dem ökar också andelen som testar positivt för någon drog, cannabis är vanligast.

Det har Sveriges näst största aktör inom företagshälsovård, Avonova, konstaterat i flera år.

Nu har siffror för 2024 kommit. Och det är nästan en fördubbling av drogtester på arbetsplatser bara under de senaste fyra åren. Förra året gjorde Avonova dryga 9500 slumpmässiga drogtester.

2,1 procent av dem visade ett positivt testsvar.

Enligt Fredrik Sparring, som är medicinskt ledningsansvarig läkare på Avonova, beror siffrorna inte på att man har fått fler kunder. Utan på att fler kunder vill testa anställda.

– Tidigare var det framför allt de kollektivanställda som testades, men nu är det ända upp till vd. Det beror dels på ett rättviseperspektiv, dels att fler är oroliga för att tjänstemän kan påverkas i sina jobb om de kommer i kontakt med kriminella element.

Det är enbart privatanställda som kan drogtestas i dag, offentliga arbetsgivare får inte. Offentliganställda omfattas av ett grundlagsskyddat integritetsskydd mot staten i sin anställning.

Susanna Kjällström är förbundsjurist på Unionen, som organiserar privatanställda tjänstemän.

Förbundet vill se lagstiftning på området, eftersom man anser att det finns för många oseriösa aktörer som utför testerna, som till exempel inte omfattas av hälso- och sjukvårdslagen.

– Att testningen exploderat beror ju på att företag började sälja in det här som en metod för runt 15 år sedan. Det är kommers och ganska mycket skrämselpropaganda, så man måste ta statistiken med försiktighet.

Företag får, men inte Polisen

Susanna Kjällström säger att hon känner igen, från förbundets förhandlingar med arbetsgivare, att kriminalitet och otillbörlig påverkan används som argument. Att företagen säger sig vilja ta samhällsansvar genom att säkra att ingen använder droger på arbetsplatsen.

– Ofta undrar jag varför gängen skulle vara intresserade av just det företaget. Självklart ska människor vara nyktra och drogfria på arbetsplatsen. Men hur mycket får man misstänkliggöra alla i jakt på den som eventuellt använder droger?

Det blir också svårt för den anställda, eftersom om man vägrar ett test kan det leda till omplacering, eller till och med att man sägs upp.

Susanna Kjällström tycker att det måste finnas en tydlig gräns till vad som faktiskt är statens ansvar.

– Polisen har tydliga gränser. De kan inte kräva av vem som helst att när som helst infinna sig för ett drogtest i sitt drogförebyggande arbete. Men den friheten tar sig allt fler privata arbetsgivare.

Enligt Fredrik Sparring, medicinansvarig läkare från Avonova, så är bolagets statistik att lita på. Den har utvärderats ihop med Karolinska universitetslaboratoriet och publicerades i år i en vetenskaplig artikel i Wiley.

– Eftersom det varit så många olyckor, framför allt på byggarbetsplatser, måste man nog sätta säkerhet före personlig integritet, säger han.

Det håller Susanna Kjällström med om. Innebär arbetet fara om någon är påverkad tycker även Unionen att slumpmässiga drogtester kan finnas.

– Även om man kan fundera på var tron på att det hjälper kommer ifrån. Det finns inget vetenskapligt stöd att slumpmässiga tester är vägen fram till en drogfri arbetsplats.

Inte heller Fredrik Sparring känner till någon sådant stöd. Han nämner en vetenskaplig studie från USA som rör tusentals postanställda, och att de som testat positivt för cannabis och kokain löper högre risk för olyckor på arbetet.

– Jag tycker ju att man ska överväga att ge stöd även till den med narkotikaberoende, det är ju en beroendesjukdom precis som alkohol. Och vi vet att det är lättare att rehabilitera någon som har en som har en anställning, än den som inte har. Att få behålla jobbet är en viktig morot för de allra flesta.

Ingen vet när någon är påverkad

Susanna Kjällström på Unionen vill att synen på bruk och missbruk uppdateras. Hon säger att den som verkligen missbrukar narkotika sällan är kvar på arbetsmarknaden.

Men att unga som röker cannabis på fritiden kanske inte ska ses som missbrukare, som inte klarar av att jobbet i kundtjänst till exempel. Hon säger också att testerna blir bättre och bättre på att upptäcka intag som skett för en tid sedan.

Något som blev tydligt i en dom från Arbetsdomstolen från förra sommaren. Där hade en byggnadsarbetare varit i Spanien för en fest.

Han hade tagit en hel del cannabis och hasch, och var helt öppen med det när han kom tillbaka till Sverige och jobbet. Det är lagligt i Spanien.

Tillbaka hemma blev han uttagen till ett slumpvis drogtest. Han fick jobba på tills resultat kom en vecka senare. Det visade positivt. Då blev han avstängd utan lön.

Under närmare två månader fortsatte testsvar visa på spår av en nedbrytningsprodukt, och han fick vare sig jobba eller lön.

Han och Byggnads förlorade så småningom i AD.

Orsaken är att ingen vet hur länge man är kognitivt påverkad. Det finns alltså inget test som visar om man faktiskt är påverkad. Men domstolen fick anta att han kunde vara det tills testet visar negativt.

– Det här väcker frågor. Om privatliv och integritet. För hur långt sträcker sig arbetsgivarens rätt att lägga sig i vad du gör på din fritid. Var går gränsen för när man inte är påverkad, även om man kan hitta rester? Eftersom AD inte kan svara kan arbetsgivaren kräva att man alltid är helt ren även om man tagit något lagligt på semestern, säger Susanna Kjällström.