Arbetare och tjänstemän skiljer sig markant åt i sitt AI-användande. Över hälften av tjänstemännen som använder AI gör det främst i jobbet (54 procent). Men endast var femte arbetare som använt AI gör det främst i sitt yrke (21 procent).
Årets rapport Svenskarna och internet från Internetstiftelsen innehåller exempel på hur svenskarna använder AI och vad de ger för uppdrag.
– Jag har aldrig tänkt mig i min vildaste fantasi att det fanns en sådan här bred och kreativ användning av AI-verktyg, sade Måns Jonasson på presentationen av rapporten.
Kvinnor står för skiftet
Det är främst kvinnor som använder AI i större utsträckning för jobb och studier, medan det är vanligare att män använder det privat.
Skiftet i användande över tid från privat till arbete och studier skedde främst mellan 2023 och 2024. Förändringen mellan 2024 och 2025 är marginell. Däremot sker en större förändring bland kvinnor som det senaste året i allt större utsträckning främst använder AI i jobbet (36 procent år 2025 jämfört med 27 procent 2024).
Bollplank och idégenerator
Vilken nytta har då svenskarna av AI? Jo, AI kan besvara komplexa frågor, det går att bolla med AI, ställa frågor och dessutom återuppta en diskussion som man lämnat långt senare. Flera beskriver AI som ett bollplank och idégenerator.
I arbetslivet beskriver många hur den störst fördelen med AI är att snabbt sammanfatta långa rapporter eller stora mängder data. Många använder det också till att översätta, korrekturläsa, omformulera, förkorta felsöka, se mönster och analysera innehåll. Några använder det till att för att skriva jobbansökningar. En stor andel nämner att de kan få protokoll, presentationer, illustrationer, programmeringskod, undervisningsmaterial, affärsplaner och investeringskalkyler av AI.
Många tycker att AI givit stora tidsvinster; att Ai hjälper dem ”att spara veckor av arbete på bara en minut”. Flera framhåller att tidsvinsten är stor även om de måste lägga tid på att verifiera AI-verktygets leverans.
Männen mest optimistiska
Hur optimistiska eller pessimistiska är då svenskarna till AI? Det är något fler som tror att AI kommer att skapa stor arbetslöshet än de som tror att det skapar många nya yrkesroller och nya arbetstillfällen. Särskilt negativa till AI är yngre under 25 och studenter. De som endast har grundskole- eller gymnaiseexamen tror också i högre grad att AI orsakar arbetslöshet än de med en högskoleutbildning.
Tjänstemän med högskoleutbildning, förvärvsarbetande, män, storstadsbor och politiskt högerlutande personer tror istället i högre utsträckning att AI kommer att skapa fler arbetstillfällen.