Att Socialdemokraterna nu lovar 600 kronor mer i månaden (före skatt) för stora grupper pensionärer kanske inte är ett oväntat löfte vid första påseendet. Enligt besked från finansdepartementet ska pengarna, cirka 4 miljarder, om Socialdemokraterna får som de vill, tas genom ett tillskott i statsbudgeten.
Men vallöftet har ett antal konsekvenser. Några publicerades i tidningen Arbetet samma dag som statsminister Stefan Löfvens höll sitt första majtal. Det mycket konkreta vallöftet innebär enligt Arbetet ett avsteg från Pensionsgruppens blocköverskridande arbete med långsiktigt hållbara pensioner.
Det här hamnar ju helt utanför pensionssystemet, om pengarna kommer någon annanstans ifrån
Socialdemokraterna menar att de i första hand kommer att ta upp frågan i Pensionsgruppen efter valet. Får man inte med sig ett stöd därifrån, kommer man att arbeta för motsvarande skattesänkning i stället.
Lena Orpana, TCO.
Ytterligare frågetecken reser nu TCO:s pensionsutredare Lena Orpana i Arbetsvärlden.
– Förslaget kommer som en överraskning. Det här hamnar ju helt utanför pensionssystemet, om pengarna kommer någon annanstans ifrån än från höjda pensionsavgifter, säger Lena Orpana.
Hon förklarar:
– Pensionssystemet är ett helt system, där ditt arbete poängberäknas och där en viss procent av lönen innebär en rätt till framtida pension. Tänk om staten inte har råd under en period att ta just dessa pengar i statsbudgeten – vad gör man då?
Socialdemokraterna vill att pensionärer med en pension på 9 000–17 000 kronor i månaden ska beröras av vallöftet. Allra mest, alltså 600 kronor i månaden, ska gå till dem med 11 000–14 000 kronor i pension. Enligt uppgifter från finansdepartementet är det där stora grupper från de vanligaste kvinnodominerade yrkena, som undersköterskor, som har arbetat heltid under hela sitt arbetsliv, återfinns. Därav Stefan Löfvens formulering om att det är ”för dem som har arbetat under ett helt arbetsliv”.
Pensionstillägget
Socialdemokraterna vill höja pensioner mellan 9 000 och 17 000 kronor i månaden (exklusive tjänstepension) med upp till 600 kronor (före skatt). Störst höjning ska de med pensioner på 11 000–14 000 kronor i månaden ha.
Höjningen betalas via statsbudgeten genom extra tillskott, inte genom höjd pensionsavgift på lönen.
Enligt uppgift från finansdepartementet är det här många av kvinnodominerade yrkesgrupper finns, bland annat undersköterskor som har arbetat heltid hela yrkeslivet. Inga specifika krav på antal arbetade år ska dock finnas.
Enligt finansdepartementet krävs följdändringar, bland annat justeringar av bostadstilläggen, så att marginaleffekterna inte äter upp höjningen.
Höjningen ska genomföras under nästa mandatperiod.
Lena Orpana säger att hon har förståelse för att politiker vill höja pensionen för dessa grupper, men att man kanske i stället borde höja pensionsavgiften med kanske 2 procent för alla i stället, vilket skulle ge högre pension.
Det är något som man i Pensionsgruppen har uppe till diskussion. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson kommenterade också i Arbetet att 600 kronor i månaden inte räcker, det behövs även en höjning av pensionsavgiften.
– Nu riskerar man att få en ny grupp pensionärer, de med över 17 000 kronor i månaden som undrar varför de jobbade de där extra åren – det gav ju inget extra i pension. Och det bästa vore att höja nivån i hela pensionssystemet, tycker Lena Orpana.